SAMMANFATTNING Bakgrund: Patienters upplevelser av att vårdas inom slutenvården med stöd av Lagen om psykiatrisk tvångsvård. Människor med en allvarlig psykisk störning eller ett oundvikligt behov av vård får med stöd av lagen tvångsvårdas. Patienterna fråntas självbestämmandet och blir tvungna att delta i vård och behandling mot sin vilja. När självbestämmandet fråntas patienterna övertar vårdpersonalen ansvaret vilket kan leda till ett lidande för patienterna (1991:1128). Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av tvångsvård inom psykiatrisk slutenvård.  Metod: Systematisk litteraturstudie, sex artiklar användes för uppnått resultat. Resultat: Både positiva och negativa upplevelser av tvångsvård påvisades. Patienterna beskrev ett möte med vården kantat av upplevelser kring människovärde, delaktighet i sin egen vård, kommunikation, relationer, synen på våld, hot och straff samt upplevt lidande. Slutsats: Om patienterna bemöttes med respekt, människovärde samt fick tillräcklig information kring vård och behandling blev upplevelserna av tvångsvården mer positiv. Brist på delaktighet i fråga om vård och behandling och kommunikationsbrister var ett problem då patienterna hade lite sjukdomsinskt samt inte hade förståelse för behovet av tvångsvård. Vidare forskning med kvalitativa intervjuer om patienters upplevelser av tvångsvård föreslås för att ge utökad förståelse och kunskap.

Background: Considerable attention has been paid to evaluating the roles and relationships of professionals participating in team-based or collaborative practice; however, less attention has been paid to exploring the patients’ views and impact of such practice despite claims of it being patient-centred. Objectives: To examine the relationship between patient and provider characteristics and patients’ ratings of measures of quality of care and integration, and to explore the patient views of care delivered in a patient-centred collaborative study involving chiropractors and physicians. Design: Cross-sectional survey. Method: A mixed methods sequential approach with a quantitative priority was used in data analysis. Quantitative data were collected from 2597 patients participating in a collaborative study involving chiropractors and physicians and 530 patients attending chiropractors not involved in collaborative care. All participants presented with musculoskeletal pain. The Primary Care Assessment Survey (PCAS) was modified and scores from six of its scales were used to assess attributes of quality patient-centred care between the two study groups. Qualitative transcript-based data from six purposefully selected focus groups was analyzed using an interpretivist approach. Results: The revised PCAS demonstrated acceptable psychometric properties. Patients in both study groups received quality, patient-centred care. Patients’ reporting being completely satisfied and feeling improved by their care was positively associated with rating chiropractors as high performers on all scales. Survey findings were confirmed in focus groups of study patients. Patients appreciated positive interpersonal interactions, sharing in the treatment decision-making process, having a choice in provider and treatment, and the provision of holistic care. Patients perceived that collaboration between chiropractors and physicians varied, favouring those who were co-located. Patients with chronic or co-morbid conditions desired greater involvement in their care. Patients felt sharing of clinical information was more important than co-location as facilitating coordination and integration of collaborative care. Conclusion: The study suggests that patients suffering from musculoskeletal pain benefit from interprofessional collaborative care that includes improved access to and choice of providers and treatment options, as well as enhanced interprofessional communication and coordination of care.

No description available.

Smärta är en komplex biopsykosocial process i vilken vårdgivarnas bemötande verkar kunna spela en viktig roll. Syftet med denna uppsats var att genom ett experiment undersöka om validering leder till lägre grad av katastrofierande, negativ affekt och ilska samt mer tillfredsställelse med bemötandet jämfört med invalidering. De 62 deltagarna, samtliga studenter utan smärtproblematik, randomiserades till betingelserna validering respektive invalidering. En smärtinducerande övning utfördes varpå deltagarna skattade en rad psykologiska mått. Efter varje övning gavs antingen betingelsen validering eller invalidering. Resultaten indikerar att validering leder till lägre grad av katastrofierande och högre grad av tillfredsställelse jämfört med invalidering. Inga signifikanta skillnader återfanns för negativ affekt och ilska. Sammanfattningsvis verkar validering som bemötande ha en positiv effekt på smärtrelaterade processer. / Pain is a complex, biopsychosocial process, where doctor-patient communication seems to play an important role. This study experimentally tested whether validation leads to less catastrophizing, negative affect and anger, and higher satisfaction compared to invalidation, in a sample of 62 healthy students. The participants were randomized to either validation or invalidation. After engaging in a pain inducing task, the participants completed a form, measuring different psychological aspects, followed by a short interaction where the validation or invalidation was provided by the experimenter. The results indicate that validation leads to less catastrophizing and more satisfaction than invalidation. No significant results were found for negative affect or anger. In summary, validation seems to have a positive effect on pain outcome.

Dagkirurgi blir allt vanligare. Då det genomförs under generell anestesi förekommer ofta oro och postoperativa komplikationer som smärta och illamående. Patienters tillfredsställelse med dagkirurgi och anestesi har tidigare studerats, men ofta med enkäter av låg kvalité. Syftet med denna studie var därför att med hjälp av intervjuer studera dagkirurgiska patienters upplevelse av anestesi och kirurgi. Sju patienter intervjuades. Intervjuerna var kvalitativa och analyserades med innehållsanalys. Resultatet kan sammanfattas i ett övergripande tema: förberedda patienter ser dagkirurgi som en positiv upplevelse. Domänen före operation beskrevs av kategorierna: viktigt med information, mycket tankar inför operation, smidigt insomnande och vissa obehagliga moment. Domänen efter operation beskrevs av kategorin: lugnt uppvaknande. Domänen total upplevelse beskrevs av kategorierna: kommunikation med personal ger lugn samt dagkirurgi en positiv upplevelse. Patienter som med hjälp av förberedande information och personalens goda bemötande och som genomgår dagkirurgi under generell anestesi, ser upplevelsen som positiv. De kommer in till sjukhuset med mer förhoppningar än oroskänslor. Informationen som ges behöver anpassas individuellt. Förekomsten av smärta och illamående är låg den närmsta tiden efter dagkirurgi. / Day surgery is becoming more common and with general anesthesia, anxiety and postoperative complications such as pain and nausea has been described. Patient satisfaction with day surgery and anesthesia are previously studied, but often with surveys of low quality. The purpose of this study was therefore with interviews study patients’ experience of anesthesia and surgery in day surgery. Seven patients were interviewed. The interviews were qualitative and analyzed using content analysis. The result can be summarized in a theme: prepared patients describe day surgery as a positive experience. The domain before surgery was described by the categories: importance of information, many thoughts before surgery, fell asleep easily and some uncomfortable moments. The domain after surgery was described by the category: peacefully awakening. The domain total experience was described by the categories: communication with nursing staff reduces anxiety and day surgery a positive experience. Patients with the help of preparatory information and good interactions with the nursing staff and who are undergoing day surgery with general anesthesia, describe the experience as positive. They come to the hospital with more hope than anxiety. The information needs to be individually adjusted. The presence of pain and nausea is low immediately after day surgery.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %). Kvinnorna besvarade en enkät med instrument som mäter hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse samt frågor kring demografiska och socioekonomiska aspekter, psykosocialt stöd och komorbiditet. Data analyserades med uni-, bi- och multivariata analyser. Resultaten visade att bröstcancerpatienterna upplevde problem med global hälsostatus, roll-, emotionell, social och sexuell funktion och olika symptom samt att en relativt liten andel hade ångest och depression. Det fanns en hög grad av tillfredsställelse med vården, vilket var relaterad till en lägre grad av ångest och depression samt en bättre hälsorelaterad livskvalitet. Skillnader i hälsorelaterad livskvalitet och ångest/depression kunde förklaras av ålder, cytostatikabehandling, komorbiditet, psykosocialt stöd samt sjukskrivning/sjukbidrag, medan enbart en liten andel av variansen i vårdtillfredsställelse kunde förklaras av bakgrundsfaktorer. / The aim of the study was to explore health-related quality of life, anxiety/depression, and patient satisfaction among women with breast cancer early on in the course of the disease, and to investigate correlations between these aspects. Furthermore, the influence of background factors was examined; demographic, socioeconomic, and medical factors, and psychosocial support. This cross-sectional study was carried out as a questionnarie study supplemented with medical data from the Regional Breast Cancer Register of the Uppsala/Örebro Region. A total of 1574 inquiries of engaging in the study were sent out, whereof 69 % accepted. In the final analysis 932 women were included (59 %). Participants completed a questionnaire including instruments measuring health-related quality of life, anxiety/depression, and patient satisfaction, as well as questions regarding demographic and socioeconomic aspects, psychosocial support, and comorbidity. Univariate, bivariate, and multivariate methods were used for data analysis. The results showed that the women experienced problems related to global health status, role, emotional, social, and sexual function, and diverse symptoms, and a relatively small part were defined as clinical cases of anxiety and depression. There was a high degree of patient satisfaction, which in turn was related to less anxiety and depression and a better health-related quality of life. Age, treatment with chemotherapy, comorbidity, psychosocial support, and sick leave/temporary disability pension were shown to influence health-related quality of life and anxiety/depression, whereas only a small part of the variance in patient satisfaction could be explained by background factors.

Syftet med denna studie var att beskriva hur patienterna upplevde Brännskadeteamets ettårsuppföljning. Studien har en deskriptiv design med såväl kvalitativa som kvantitativa data. Som underlag för studien har en utvärderingsenkät använts, svaren är insamlade under tidsperioden 2001- juni 2008. Svarsfrekvensen var hög (81,4%), 57 patienter av 70 hade besvarat enkäten. Bemötandet skattades av samtliga patienter som mycket bra (77,2%) eller bra (22,8%). Samtliga patienter som hade ställt frågor ansåg att de hade fått svar på sina frågor (93%) medan en mindre grupp svarade att de ej hade ställt några frågor (7%). Informationen innan besöket ansågs som dålig eller mindre bra av 4 patienter (7,1%), bra/tillräcklig av 33 patienter (57,9%) och mycket bra av 19 patienter (33,3%). Informationen under besöket ansågs vara bra eller mycket bra av samtliga patienter utom en som klassade den som mindre bra. Fyra av de fem kommentarerna som skrivits till frågorna gällde brister i information och förberedelse. Majoriteten av patienterna (93%) ansåg att tiden för besöket var lagom. Brännskadeteamets ettårsuppföljning är unik och den anpassas i möjligaste mån efter varje patients behov. Svaren på enkäten visar att detta lyckats ganska bra, men att informationen innan besöket behöver förbättras. / The purpose of this study was to describe the burn patients´ experience of the one-year follow-up, with a multidisciplinary team. The study has a descriptive design with both qualitative and quantitative data. An evaluation questionnaire was used to collect data. The answers are collected in the period from 2001 until June 2008. The response rate was high (81.4%), 57 patients out of 70 had responded to the survey. The patients replied that they were treated very good (77.2%) or good (22.8%). All patients that had asked any questions felt that they had received answers to their questions (93%) a smaller group replied that they had not asked any questions (7%). The information before the visit was considered as poor or less good by 4 patients (7.1%), good/sufficient by 33 patients (57.9%) and very good by 19 patients (33.3%). Information during the visit was considered to be good or very good by all patients except one who rated it as less good. Four out of the five written comments was about issues related to gaps in information and preparation. The majority of all patients (93%) were satisfied with the length of time of the visit. The multidisciplinary one-year follow-up, at the Burn Center, is unique and the aim is to adjust the follow-up visit after each patient's needs. The results show that it has succeeded quite well, but that the information given before the visit needs to be improved.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka bröstcancerpatienters tillfredsställelse med vården under utredning av sin sjukdom samt att utforska vilka förbättringsbehov av vården patienterna uppgav. Metod: Samtliga patienter som rapporterades till Kvalitetsregistret för bröstcancer i Uppsala- Örebroregionen under 2007-2008 tillfrågades om deltagande i en enkätstudie. Undersökningsgruppen bestod av 165 kvinnor som i enkäten kommenterat den utredande vården. Enkätsvaren analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans metod. Resultat: Bröstcancerpatienternas kommentarer gällde kategorierna organisation, kompetens, bemötande, information och generellt. Angående organisation uppgav patienterna behov av bättre samordning, högre personalkontinuitet, tillgång till en kontaktperson inom vården samt utökad psykosocial vård. Hög tillfredsställelse med vårdens kompetens rapporterades men även misstag samt upplevd bristande professionalitet hos vårdpersonalen. Vårdpersonalens bemötande uppgavs mestadels som tillfredsställande. Lägre tillfredsställelse rapporterades då vårdpersonalen förbisett patienten som individ. Tillfredsställelsen med information under utredning var hög då information getts personligen med tid för frågor och återkoppling. Då information varit svårtillgänglig, bristande eller ej anpassad efter patientens behov var tillfredsställelsen lägre. De generella kommentarerna indikerade hög tillfredsställelse. Slutsats: Bröstcancerpatienterna uppgav hög tillfredsställelse med kompetens och bemötande under utredningen. Lägre tillfredsställelse uppgavs med vårdens organisation och information. Förbättringsbehov som tydligast framgick var av ökad samordning av utredningens faser samt utökad psykosocial vård. / Purpose: The purpose was to examine breast cancer patients’ satisfaction with care during diagnostic process and to investigate their identified needs for improvement. Method: Patients reported to the Quality register for breast cancer in Uppsala- Örebro during 2007-2008 were asked to participate in a questionnaire study. The study population was 165 women who commented on the diagnostic process. Answers were analyzed using qualitative content analysis by Graneheim and Lundman. Result: Patients commented diagnostic services regarding organization, competence, interpersonal skills, information and general. Concerning organization they reported needs for better coordination, better personnel continuity, a contact person and more psychosocial care. High satisfaction with health care competence was reported but also mistakes and lack of professionalism. Personnel’s interpersonal skills appeared mostly satisfactory. Lower satisfaction was reported when personnel overlooked the patient as an individual. Satisfaction with information was high when information was given in person with time for questions and feedback, and lower when information was hard to access, lacking or not adjusted to the patients’ needs. General comments indicated high satisfaction. Conclusions: Patient satisfaction with competence and interpersonal skills was high while satisfaction with organization and information was lower. Diagnostic services can be improved by coordination and more psychosocial care.

The aim of this study was to describe peripheral vascular patients´experiences of quality of care in connection whith ambulatory care, and to identify if ambulatory treatment responded to patients´expectations. / Syftet med studien var att beskriva perifert kärlsjuka patienters erfarenheter av vårdkvalitet i samband med dagkirurgisk vård och identifiera om dagkirurgisk behandling motsvarade patienters förväntningar. Detta mättes med hjälp av frågeformuläret Kvalitet Ur Patientens Perspektiv - KUPP. Designen var en beskrivande empirisk studie med kvantitativ ansats. Patienterna valdes konsekutivt och bestod av 47 respondenter (22 män och 25 kvinnor). Samtliga patienter vårdades elektivt där intentionen varit dagsjukvård. Resultatet visade att patienterna generellt varit nöjda med vårdkvaliteten. Balans eller övergod kvalitet skattades på frågor inom dimensionen fysiskt - tekniska förutsättningar och inom dimensionen kontextspecifik där påståenden om dagsjukvård besvarats. Vårdkvaliteten bedömdes även hög vad gäller medicinsk vård och väntetid, läkarens och sjuksköterskans engagemang och visad respekt och att patienterna fått tillräcklig information om själva ingreppet före behandlingen. Brister identifierades vad gäller patienternas erfarenheter av information om resultatet efter behandling. På frågor som berörde läkares och sjukaköterskors empatieka kvaliteter bedömdes vårdkvaliteten vara hög men på andra frågor inom dimensionen identitetsorienterat förhållningssätt bedömdes vårdkvaliteten bristande. detta gällde frågor som berörde information om ansvarig person, delaktighet och information/undervisning i egenvård. Slutsatsen blev att patienterna generellt var nöjda med vårdkvaliteten men att det fanns frågor där kvalitetsförbättrande åtgärder bör ges prioritet.

The enforcement of national health insurance brings the new transition of medical service. The main purpose of this study is to investigate patients¡¦ emphasis and satisfaction on different dimension of service quality. The study referred to industrial views, related literature review and 5Qs model (Zineldin, 2006). Eventually, the practical research results are used to conduct a competitive niche strategy and a positioning plan of extracorporeal shock wave lithotripsy market to seek the unique value of medical service differentiation. According to the empirical view, the satisfaction and loyalty of those patients who had operations under the hospital treatment were significantly higher than those patients who didn¡¦t. ¡§Quality of atmosphere¡¨ and ¡§Quality of infrastructure¡¨ were the two factors which had positive impact on the satisfaction of patients. Also, ¡§Quality of medical care interaction¡¨ and ¡§Quality of atmosphere¡¨ affected the loyalty of patients greatly. Therefore, this study suggested that doctors should provide professional medical services to offer unique attributes which were valued by patients, and then achieved the influence of word-of-mouth marketing. The Competitive strategy is (1) from standardization to differentiation: creating values to patients by standard operation procedure. (2) from selfish departmentalism to patient-orientation: providing more interactions during medical service to fulfill the cognitive and emotional needs of patients. (3) from tradition to innovation: carrying out a new model which was designed by whole new ideas to supply medical service with sustainable competitive advantage. (4) from closed to open environment: emphasizing on profession and abandoning asymmetric information to develop trust relationship between doctors and patients. The strategic positioning of ESWL is to provide cordial, effective and fast integrated medical service for patients, and the establishment of ¡§Shock Wave Lithotripsy Center¡¨ is the further step of this strategy.