Bakgrund: Majoriteten av patienter i palliativ vård har någon form av cancersjukdom. Centralt i palliativ vård är god kommunikation mellan sjuksköterskan och den döende patienten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av kommunikation med vuxna patienter med cancer (18 år eller äldre) som vårdas inom palliativ vård. Metod: En litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt. Sökningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO genomfördes. Resultat: Baserades på 12 artiklar som resulterade i två teman: (1) Betydelsen av relationen mellan sjuksköterskan och patienten och (2) faktorer som upplevdes påverka relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Ur dessa identifierades fem kategorier: (1) vårdande relation (2) icke-verbal kommunikation (3) känslor och attityder hos sjuksköterskan (4) arbetsmiljö och (5) kulturella aspekter. Konklusion: En god relation är avgörande för en lyckad kommunikation mellan sjuksköterskan och den palliativa patienten. Sjuksköterskan bör skapa en relation som utgår från trygghet, acceptans och tillit så att en bra kommunikation kan ske.

Bakgrund: Allt fler människor drabbas av cancer, vilket innebär att sjuksköterskor någongång under sin karriär kommer att stöta på patienter med cancer. Sjuksköterskor har en storroll gällande smärtlindring hos patienter med cancer, däremot beskrivs en bristande kunskapgällande detta hos sjuksköterskor. Genom att utföra en allmän litteraturöversikt baserat påvetenskapliga artiklar som beskriver grundutbildade sjuksköterskors upplevelse av attsmärtlindra patienter med cancer inom hälso-och sjukvården kan det belysa eventuella hindereller svårigheter som i sin tur kan skapa förbättringar för den smärtlindring somsjuksköterskor ger. Syfte: Syftet var att belysa grundutbildade sjuksköterskors upplevelser av att smärtlindrapatienter med cancer inom hälso- och sjukvården. Metod: Allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som baserats på åtta kvalitativa artiklaroch en artikel med mixad metod där det kvalitativa resultatet användes. Artiklarnakvalitetsgranskades enligt SBU:s bedömning av studier med kvalitativ forskningsmetodik ochanalysen genomfördes enligt Fribergs dataanalys. Resultat: De tre huvudkategorierna som presenteras är otillräcklig kunskap, svårt att göra rättoch utmaningar vid kommunikation. Dessa mynnar sedan ut i underkategorierna ett dåligtsjälvförtroende av att inte ha tillräcklig kunskap om smärtlindring av patienter med cancer, enovisshet om den tillämpade smärtlindringen är evidensbaserad, svårt att ge tillräckligsmärtlindring, rädsla att skapa ett opioidberoende hos patienten, utmaningar vidkommunikation mellan sjuksköterska och patient och utmaningar vid kommunikation mellanvårdpersonal. Slutsats: Otillräcklig kunskap, svårt att göra rätt och utmaningar vid kommunikation bidrartill att god smärtlindring med god kvalitet riskeras att utebli. Utbildning inom ämnet kanbidra till att minska hindren och öka möjligheterna för god och effektiv smärtlindring förpatienter med cancer.

<p>Syftet med denna studie var att beskriva vad patienter med cancer i den palliativa fasen upplever att livskvalitet är utifrån fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av de underlag som användes i studien gjordes i olika databaser som Medline (via pubmed), Science Direct och Academic Search Elite. Sökningarna gjordes med enkla sökord eller i kombination med varandra. De underlag som söktes begränsades med att vara skrivna på svenska eller engelska, vara publicerade mellan år 2000-2008, handla om vuxna patienter samt fri åtkomst via databasen i fulltext. Totalt 17 artiklar granskades, analyserades och sammanställdes sedan under de olika perspektiven: fysiskt, psykiskt och socialt. Resultatet visar att upplevelse av livskvalitet sker genom avsaknad av smärta. Smärta är det vanligaste upplevda fysiska symtomet hos patienter med cancer i den palliativa fasen. Ångest och depression är de psykiska symtomen som är starkt relaterad till försämrad upplevd livskvalitet hos patienter genom den hela palliativa fasen. Man kunde även se att en bra kommunikation och dialog mellan sjuksköterskor och behandlande läkare värderades högt av patienterna. Den palliativa fasen hos cancersjuka patienter präglades av att det sociala nätverket med familj och närstående fördjupades, vilket var en viktig del för att kunna göra ett avslut.</p><p> </p><p>Nyckelord:  Palliative Care, Patient Satisfaction, Quality of life, Terminally Ill, Terminal Care.</p> / <p>The purpose of this study was to describe the quality of life from a physical, mental and social perspective that cancer patients in the palliative phase experience. The search of the articles which were utilized in the study was made in different databases such as Medline (via pubmed), Science Direct and Academic Search Elite. The searches were made with simple key words or in combination with each other. Limits for the searches were put to the Swedish or English language, articles published between 2000 -2008, adult patients as well as a free acquisition through the database in full-text. In total, 17 articles were scrutinized, analyzed and then compiled under different perspectives: Physical, mental, and social. The result showed that the experience of the quality of life occurs through lack of pain. Pain is the most common physical symptom experienced by cancer patients at the palliative phase. Anguish and depression are the physical symptoms that are strongly related to deterioration in the quality of life that the patients experience through the whole palliative phase. One could even notice that good communication and dialogue between nurses and doctors in charge were highly appreciated by the patients. The palliative phase with regard to cancer patients was characterized by the fact that the social network with their families and relatives was profoundly intensified, which was an important part in order to be able to bid them farewell.</p><p><strong> </strong></p><p> </p><p>Keywords:  Palliative Care, Patient Satisfaction, Quality of life, Terminally Ill, Terminal Care.</p>

Syftet med denna studie var att beskriva vad patienter med cancer i den palliativa fasen upplever att livskvalitet är utifrån fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av de underlag som användes i studien gjordes i olika databaser som Medline (via pubmed), Science Direct och Academic Search Elite. Sökningarna gjordes med enkla sökord eller i kombination med varandra. De underlag som söktes begränsades med att vara skrivna på svenska eller engelska, vara publicerade mellan år 2000-2008, handla om vuxna patienter samt fri åtkomst via databasen i fulltext. Totalt 17 artiklar granskades, analyserades och sammanställdes sedan under de olika perspektiven: fysiskt, psykiskt och socialt. Resultatet visar att upplevelse av livskvalitet sker genom avsaknad av smärta. Smärta är det vanligaste upplevda fysiska symtomet hos patienter med cancer i den palliativa fasen. Ångest och depression är de psykiska symtomen som är starkt relaterad till försämrad upplevd livskvalitet hos patienter genom den hela palliativa fasen. Man kunde även se att en bra kommunikation och dialog mellan sjuksköterskor och behandlande läkare värderades högt av patienterna. Den palliativa fasen hos cancersjuka patienter präglades av att det sociala nätverket med familj och närstående fördjupades, vilket var en viktig del för att kunna göra ett avslut.   Nyckelord:  Palliative Care, Patient Satisfaction, Quality of life, Terminally Ill, Terminal Care. / The purpose of this study was to describe the quality of life from a physical, mental and social perspective that cancer patients in the palliative phase experience. The search of the articles which were utilized in the study was made in different databases such as Medline (via pubmed), Science Direct and Academic Search Elite. The searches were made with simple key words or in combination with each other. Limits for the searches were put to the Swedish or English language, articles published between 2000 -2008, adult patients as well as a free acquisition through the database in full-text. In total, 17 articles were scrutinized, analyzed and then compiled under different perspectives: Physical, mental, and social. The result showed that the experience of the quality of life occurs through lack of pain. Pain is the most common physical symptom experienced by cancer patients at the palliative phase. Anguish and depression are the physical symptoms that are strongly related to deterioration in the quality of life that the patients experience through the whole palliative phase. One could even notice that good communication and dialogue between nurses and doctors in charge were highly appreciated by the patients. The palliative phase with regard to cancer patients was characterized by the fact that the social network with their families and relatives was profoundly intensified, which was an important part in order to be able to bid them farewell.     Keywords:  Palliative Care, Patient Satisfaction, Quality of life, Terminally Ill, Terminal Care.