Bakgrund: Det finns evidens för att fysisk aktivitet har en positiv inverkan påsåväl fysisk som psykisk hälsa. Kranskärlssjukdom, som är den dominerande dödsorsaken i Sverige, karakteriseras av åderförkalkning och är direkt förenat med osunda levnadsvanor, däribland fysisk inaktivitet. En ökad fysisk aktivitet hos denna patientgrupp kan minska risken för återinsjuknande eller ytterligare eskalation i sjukdomsförloppet. Deltagande i hjärtrehabiliteringsprogram är lågt trots underlag för den fysiska aktivitetens hälsosamma fördelar. Sjuksköterskor har för uppgift att främja god hälsa och de skulle kunna bidra mer till preventionsarbetet i sitt dagliga arbete. Syfte: Studiens syfte var att undersöka erfarenheter av fysisk aktivitet ur kranskärlssjuka patienters perspektiv. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats där resultatet baserades på tio vetenskapliga studier som analyserades utefter fem steg i en analysprocess av kvalitativ forskning. Resultat: Två teman och åtta subteman identifierades. Detförsta temat var motiverande faktorer med subteman; egenansvar, socialt stöd samt individanpassat stöd. Det andra temat var hindrande faktorer med subteman; tillgänglighet, känslor samt kunskapsbrist. Slutsats: Patienter är i behov av kontinuerlig individanpassad rådgivning och vägledning för att främja åtagande av fysisk aktivitet vid kranskärlssjukdom. Sjukvårdspersonal behöver arbeta strukturerat och personcentrerat för att bidra till en trygg och säker vård. Sjuksköterskor träffar mest patienter i sitt dagliga arbete och är särskilt lämpliga att främja fysisk aktivitet som sekundärpreventiv åtgärd. / Background: There is evidence to show that physical activity has a positive effect on both physical and psychological health. Coronary heart disease, which is the dominating cause of death in Sweden, is characterized by arteriosclerosis and is directly connected to unhealthy living habits, such as physical inactivity. Increased physical activity amongst this group of patients could decrease the risk of recurrence or escalation of the disease. Participation in heart rehabilitation programs are low, despite evidence of the health benefits linked to physical activity. A nurse's task is to promote health and they could do more within the preventative workfield. Aim: The aim of this study was to explore patients with coronary heart disease and their experiences of physical activity. Method: A literature review based on ten scientific studies, analyzed according to a five step analysis process of qualitative research. Results: Two main themes and eight sub themes were identified. The first main theme was motivating factors with the sub themes; personal responsibility, social support and individually tailored support.The second theme was hindering factors with the sub themes; accessibility, emotions and lack of knowledge. Conclusion: Patients are in need of continuous and individualized counseling and guidance in order to commit to physical activity. Healthcare workers need to have a structured and person-centered approach to provide safe healthcare. Nurses encounter the most patients throughout their daily work and are particularly suitable to promote physical activity as a secondary prevention.

Background: Swedish healthcare is frequently claimed to be top class. A view not only communicated by politicians and the media, but also shared by an average citizen - for decades. Certain statistical indicators seem to support this: Sweden historically scores very high in life expectancy, stroke and cancer survival and infant mortality. At the same time, it is being reported that Swedish healthcare is suffering from a number of problems. While statistics looks reassuring, it focuses on results rather than processes, and does not take patient perceptions into account. Patient perspective seems to be somewhat overlooked in general in favour of more operations-focused research.   Purpose: The purpose of this study is to address the shortage of relevant literature and describe patient experience surrounding service failure in the fairly unique institutional context of Swedish public healthcare. Patient experience will include patient perceptions on service failure and recovery, as well as patient expectations and post-failure responses.   Method: The study employed a qualitative approach with 13 semi-structured interviews.   Conclusion: The study located reasons for service failure, which are fairly consistent with both previous research on this matter and the reported struggles of Swedish healthcare. It was also found that service recovery is not a common occurrence. Determinants for patient expectations and variability in patient post-failure responses were also uncovered.

Alla människor har rätt till en lika vård men studier visar att personer med substansbrukssyndrom befinner sig i en utsatt position i mötet med vården. Substansbruk definieras enligt världsorganisationen WHO som ett sjukdomstillstånd. 275 miljoner människor beskrivs ha ett substansbruk, varav 36 miljoner av dessa människor har ett substansbrukssyndrom. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om hur personer med substansbrukssyndrom upplever bemötandet och stigmatisering i vården. Metoden som valdes var en systematisk litteraturöversikt av studier med kvalitativ metod med metasyntes som analysmetod. Databaserna PubMed och PsycInfo användes. Efter kvalitetsgranskning inkluderades 16 artiklar. Resultatet av metasyntesen resulterade i tre slutteman:  Att bli särbehandlad och dömd. Att bli ignorerad och misstrodd. Att bli behandlad som en människa och uppleva att man får den vård man är i behov av. Resultatet visade att personer med substansbrukssyndrom upplever både ett negativt och ett positivt bemötande av vården. I resultatet framkom det en upplevd stigmatisering och en känsla av att bli misstrodd av vården, medan andra delar av resultatet visade att patientgruppen erhöll ett tillitsfullt bemötande och blev sedd som en människa bakom sin diagnos. Slutsatserna tyder på vikten av en personcentrerad vård och att ett individuellt bemötande kan vara grunden för att skapa en god vårdrelation för att förbättra vården för patienter med substansbrukssyndrom. Denna studie kan bidra till en ökad förståelse och kunskap om hur personer med substansbrukssyndrom upplever att de blir bemötta av vården. Studien kan få en betydelse för vårdpersonal, men också för patienter och anhöriga, genom att vården kan uppnå ett förbättrat förhållningssätt till denna patientgrupp.