Titel: Att tvingas till vård – En litteraturstudie om hur personalens bemötande påverkar patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård. Bakgrund: Att vårdas enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) innebär att en person tvingas till vård mot dennes vilja. Personer som vårdas enligt LPT lider av allvarliga psykiska störningar som exempelvis någon form av psykos, självmordsbenägenhet och/eller svår personlighetsstörning. Syfte: Att belysa hur personalens bemötande påverkar patienters upplevelser av att vårdas under tvång inom psykiatrisk öppen- och slutenvård. Metod: Litteraturstudie baserad på 8 kvalitativa empiriska originalartiklar som samtliga kvalitetsgranskades som höga. Databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed användes i artikelsökningen. Artiklarna var utförda i Sverige, Norge, Storbritannien, Irland och Österrike. Resultat: Tvångsvården upplevdes oftast som negativ men kunde även upplevas som befriande. Ett gott bemötande från personalen bidrog till en mer positiv upplevelse av tvångsvården. Resultatet delades in i två huvudkategorier: “Möjligheten att få en relation till personalen” samt “Att respekteras som människa”. Konklusion: Det är av stor vikt att tillvarata patienters upplevelser för att medvetandegöra brister i bemötandet från personalen. Möjligheten för en positiv utveckling inom den psykiatriska tvångsvården kan öka om information kring patienters upplevelser når den berörda personalen.

No description available.

Introduktion: Stroke är en av de stora folksjukdomarna och en av de ledande dödsorsakerna i Sverige. Det är en vanlig orsak till funktionsnedsättning och påverkar personen både fysiskt och psykiskt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa upplevelse av psykisk ohälsa efter en stroke, ur ett patientperspektiv. Metod: Den metod som användes var en litteraturstudie, med deduktiv ansats. Med hjälp av relevanta sökord identifierades elva artiklar i databaserna CINAHL och PubMed, som sedan genomgick en kvalitetsgranskning och slutligen utgjorde resultatet. Resultat: Presenterades i tre kategorier utifrån en modifiering av referensramen enligt följande: Avsaknad av emotionellt välbefinnande, Avsaknad av socialt välbefinnande, Avsaknad av psykisk välbefinnande. Dessa kategorier visade upplevelser av psykisk ohälsa på olika sätt och hur de påverkade patienten. Slutsats: Upplevelser av psykisk ohälsa var vanligt förekommande hos patienterna. Då fokus låg på den fysiska rehabiliteringen hamnade den psykiska dimensionen i skymundan. Det är av stor vikt att sjuksköterskan uppmärksammar och möter dessa upplevelser av psykisk ohälsa i ett tidigt utvecklingsskede, för att undvika vidareutveckling mot mer allvarliga psykiatriska tillstånd.

Humor ingår i kategorin kommunikation som är viktig i omvårdnadsprocessen. Definiera humor kan vara svårt och i studien definieras humor som en karaktärsegenskap där individen har ett sinne för det roliga och syftet är att bjuda in till skratt. Humor är personligt och kan ses som ett universellt språk. En produkt av humor är skratt som har många positiva fysiologiska effekter i kroppen. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av humor i vården. Metod: En allmän litteraturöversikt med utgångspunkt i kvalitativa artiklar gjordes. Artiklarna hittades i omvårdnadsinriktade databaser. För att svara på syftet identifierades 16 artiklar. En induktiv analys genomfördes för att skapa en ny helhet. Resultat: De tre centrala fynden som identifierades var: humor förbättrade omvårdnaden, humor underlättade och påverkade relationen och humor användes som lindring. Slutsats: Rätt användning av humor förbättrar livskvalitén för patienter och kan användas som ett hjälpmedel genom sin sjukdom eller skada. Humor hjälper till att skapa och stärka relationer. Eftersom en exakt definition av humor saknas är det svårt att mäta och undersöka. Fler grundliga studier behövs.

Introduktion: Meticillin-resistenta Stafylokocker aureus (MRSA) utgör ett globalt hot tillika ett folkhälsoproblem. En åtgärd mot smittspridning av MRSA är vård i isolering vilken tidigare har visats sig ge upphov till psykisk påfrestning. Under vårdtiden är det av värde att vårdspersonalen förstår patientens känslor och upplevelser för att kunna möta dessa. Syfte: Syftet var att belysa patientens upplevelse av vård i isolering i samband med MRSA. Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskats. Artiklarna bearbetades induktivt där vitala delar markerades och översattes. Resultatet: Analysen genererade fyra teman: ”Patientens upplevelse av hur den fysiska miljön påverkar isolering”, ”Patientens upplevelse av information angående isolering”, ”Patientens självuppfattning i samband med isolering” samt ”Patientens upplevelse av förändrade relationer”. Den dominerande upplevelsen av isolering var negativ. Det framkom även att isoleringen kunde upplevas positiv i olika kontext. Slutsats: Isolering gav patienterna varierande känslor. För att minska förekomsten av psykisk stress hos den isolerade patientgruppen bör varje patient få utbildning som förklarar isoleringen och dess effekt. Målet med isoleringen bör vara att låta patienters fysiska hälsa förbättras utan att försämra deras mentala hälsa.

No description available.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar den vita substansen i delar av det centrala nervsystemet. Typiskt för MS är att den går i skov och är oförutsägbar. Prognosen är mycket individuell och svår att förutse på grund av dess skiftande sjukdomsförlopp. MS är den vanligaste sjukdomsorsaken till rörelsehinder hos yngre vuxna. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med MS. Metod: Systematisk litteraturstudie. Nio artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys och ett induktivt arbetssätt. Resultat: Genomgående i resultatet återkommer det att oförutsägbarheten som är förenad med MS samt den MS-relaterade tröttheten är stora faktorer som påverkar patienternas upplevelser av MS. Upplevelsen av att leva med MS är väldigt individuell. Att behålla sin integritet och självständighet upplevdes som viktigt. En oro fanns till exempel för eventuella framtida funktionsnedsättningar samt för att bli en börda för familjen. MS innebar även upplevelser av många svåra känslor. Slutsats: MS är en mycket individuell sjukdom som präglas av dess oförutsägbarhet och vården bör därför vara individanpassad. Genom ökad kunskap om MS kunde patienten bättre hantera sjukdomen. Sjuksköterskan har en betydande roll i bemötandet och vården av patienten genom till exempel stöttning och uppmuntran.

No description available.

Bakgrund : Schizofreni är en psykisk sjukdom som har symtom som hallucinationer, vanföreställningar, tankestörningar, kognitiva och motoriska symtom. Att drabbas av denna sjukdom ger sociala svårigheter, svårigheter att behålla jobb och därmed ekonomiska besvär. Syfte : Att belysa hur personer med schizofreni upplever bemötandet inom den  psykiatriska vården. Metod : Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats som utgår från sex självbiografier. Dessa biografier analyserades via Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat : I studiens resultat framkommer det att personer med schizofreni upplever både positiva och negativa upplevelser av bemötandet inom den psykiatriska vården. De positiva upplevelser som beskrivs är när vårdpersonalen är engagerad, bekräftar sin patient och ger patienten trygghet. Det negativa bemötandet som personerna upplever beskrivs som att vårdpersonalen inte ger av sin tid, de är arroganta och inte bryr sig. De ger inte det stöd som dessa patienter har behov av. Vidare beskrivs att patienterna upplever vårdpersonal som missbrukar sin makt och är hotfulla. Slutsats : Personer med schizofreni har behov av stöd från vårdpersonalen, att bli sedda som människor. Dock förekommer det fortfarande diskriminering mot denna patientgrupp som leder till vårdlidande, vilket kan leda till svårigheter att acceptera diagnosen.

Bakgrund: Utvecklingen av levertransplantationer fortskrider och resulterar i att allt fler genomförs men även att behovet av organ ökar. År 2014 utfördes sammanlagt 814 organtransplantationer i Sverige, varav ca 22 % var totala levertransplantationer. Att få en lever från en annan människa innebär en andra chans i livet för dessa individer. Däremot finns det alltid en risk med en transplantation i form av avstötning och infektioner. Detta sätter individen i en psykiskt och fysiskt påfrestande situation.Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser efter en levertransplantation.   Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen uppenbarades två huvudkategorier: Kroppsliga upplevelser efter en levertransplantation och Upplevda känslor efter en levertransplantation. Huvudresultatet av denna studie har visat vara patienters behov att få tala med någon om sina psykosociala upplevelser för att få råd om hur de skall hantera sina svåra situationer. De hade behov av att vårdpersonalen skulle se helheten hos dem. Slutsats: Studien talar för vikten av att kunna förse sjuksköterskor med fler verktyg för att hantera bemötandet och omvårdnaden av patienter som genomgått en levertransplantation. Detta för att kunna utveckla en god vårdrelation gentemot patienterna. Slutligen uppmanar denna studie till vidare forskning utifrån patientperspektiv inom den postoperativa tidsperioden vid levertransplantationer.