Patientundervisning är ett av sjuksköterskans ansvarsområden. Tidigare studier visar på att traditionell patientundervisning inte är särskilt effektiv vid livsstilsförändringar och det borde användas flera olika metoder än vad som görs idag. De senaste åren har det gjorts några försök att använda en ny metod i den somatiska vården kallad motiverande intervju (MI). Studiens syfte var att beskriva effekten av motiverande intervju för de patientgrupper där forskning gjorts. Metoden har varit litteraturstudie. Litteratursökningar har gjorts i databaserna CINAHL, Medline och Science Direct. Resultatet baseras på 13 kvalitetsbedömda artiklar. De patientgrupper som behandlas är diabetespatienter, hiv-patienter, rökande gravida och rökande cancerpatienter, astmapatienter och hjärtsjuka. Två artiklar behandlar förebyggande hälsoarbete. Litteraturstudien har funnit stöd för att MI kan ha en effekt vid patientundervisning av diabetespatienter, HIV-patienter och för vissa förändringar i livsstil. Det finns också stöd för att MI kan vara till hjälp i patientundervisningen, däribland i undervisningen av astmapatienter, samt att vård-personal ställde sig positiv till användningen av metoden. Däremot hittades inget stöd för att MI kan hjälpa gravida eller cancerpatienter att sluta röka.

Diss. Linköping : Univ.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2001. / Härtill 5 uppsatser.

Bakgrund: Trycksår drabbar 13,1% patienter i Europa varje år. Trycksår ses oftast som en vårdskada som orsakar smärta och obehag för patienten. Därför är det viktigt att jobba med trycksårsprevention. Patienten kan bli delaktig i preventionen genom att utföra egenvårdsåtgärder. För att kunna utföra egenvård behöver patienten besitta kunskap om ämnet, vilket sjuksköterskan har som uppgift att förmedla genom patientundervisning. Sjuksköterskan möter flera svårigheter vid levererandet av patientundervisningen bland annat tidsbrist samt brist på kunskap. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskans patientundervisning påverkar patienters egenvård vid trycksårsprevention. Metod: Studien genomfördes enligt Polit & Becks (2017) nio steg. Databaserna Cinahl och PubMed användes för att söka relevanta artiklar. Kvalitetsgranskning genomfördes enligt Polit & Becks (2017) granskningsmallar. Induktiv ansats användes och resultatet bestod av 11 artiklar. Resultat: Resultatet beskrevs i fyra teman; Undervisningshjälpmedels påverkan på patienters egenvård, påverkan på patientens egenvård baserat på patienters upplevelser av patientundervisningen, sjuksköterskans kompetens och förutsättningar samt sjuksköterskans anpassning av patientundervisningen. Slutsats: Patienter som fick utbildning om trycksårsprevention muntligt av en sjuksköterska vid upprepade tillfällen uppvisade bäst förmåga att utföra egenvård. Den muntliga undervisningen kan kompletteras med hjälpmedel som broschyrer, appar, filmer och planscher. Patientens individuella förutsättningar behöver tas i beaktande vid planering och genomförande av patientundervisning, vilket kräver god kompetens hos sjuksköterskan.

SAMMANFATTNING Bakgrund Hjärtsvikt är ett kroniskt tillstånd som innebär att hjärtat inte kan försörja kroppen med nödvändig mängd blod. I västvärlden är hjärtsvikt ett vanligt förekommande tillstånd och med en prevalens på mellan två till tre procent klassificeras hjärtsvikt som ett folkhälsoproblem. Behandlingen av hjärtsvikt innefattar både farmakologiska och icke-farmakologiska metoder. Låg följsamhet hos patienter med hjärtsvikt är ett omfattande problem då upp emot 80 procent av patienterna inte är följsamma till behandlingsordinationer. Detta ger negativa konsekvenser för såväl individ som samhälle i form av försämring av tillståndet, sämre upplevd livskvalitet och större ekonomiska kostnader. Patientundervisning är ett viktigt medel för vårdpersonalen för att införliva kunskap till patienten för att på så vis även öka följsamheten. Syfte Syftet var att beskriva hur patientundervisning kan öka följsamheten hos patienter med hjärtsvikt. Metod För att besvara syftet har en forskningsöversikt utförts där artiklar om ämnet sökts i databaserna PubMed och CINAHL. Vidare har även manuella sökningar utförts. Totalt har 18 artiklar inkluderats i föreliggande forskningsöversikt. Samtliga inkluderade artiklar är kvalitetsbedöma av författarna enligt ett modifierat bedömningsunderlag samt granskade av en etisk kommitté. Resultat Resultatet visade att patientundervisning hade varierande effekt för följsamhet av både farmakologisk och icke-farmakologisk behandling hos patienter med hjärtsvikt. Patientundervisning kunde ske på olika vis och bäst effekt hade patientundervisning som gavs till patienten i dennes hem eller på hjärtsviktsmottagningar. Kontinuerlig patientundervisning påvisade bättre effekter för följsamheten än patientundervisning vid enstaka tillfällen. Motstridiga resultat för följsamheten påträffades av patientundervisning via telefonkontakt med en sjuksköterska. Undervisning av anhöriga gav ökad kunskap hos dem, dock påverkade inte detta patientens nyttjande av vård. Patientundervisning som envägskommunikation i form av video gav en viss förbättring av följsamheten medan sådan undervisning via CD-rom inte visade på några positiva effekter. Slutsats Patientundervisning till patienter med hjärtsvikt hade många olika upplägg vilka hade varierande effekt på följsamheten. Det främsta fyndet i föreliggande studie var att kontinuerlig patientundervisning från vårdpersonal gav de största vinsterna för följsamheten. Framförallt patientundervisning under hembesök från en sjuksköterska och patientundervisning på hjärtsviktsmottagningar gav positiva effekter på följsamheten. Minst effektivt för ökad följsamhet var patientundervisning vid enstaka tillfällen och patientundervisning endast då patienten var inneliggande på sjukhus.

Övervikt och fetma är ett globalt växande folkhälsoproblem. I många fall innebär övervikt och fetma en försämrad livskvalitet och lidande hos individen. Tillstånden kan även ge upphov till olika följdsjukdomar, till exempel diabetes, cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Enligt hälso- och sjukvårdslagen är målet med hälso- och sjukvården en god hälsa. Hälso- och sjukvården är enligt lagen skyldig att arbeta för att förebygga ohälsa. Sjuksköterskan bär därför ett ansvar att arbeta preventivt för att förebygga övervikt och fetma hos befolkningen. Föreliggande litteraturstudie syftar till att belysa sjuksköterskans preventiva metoder i arbetet med övervikt och fetma hos vuxna patienter Litteraturstudien baseras på tretton utvalda vetenskapliga artiklar som granskats enligt Fribergs (2017) mall för granskning. Denna litteraturstudie belyser ett flertal olika preventiva metoder som sjuksköterskan kan använda i arbetet med övervikt och fetma. Motiverande samtal är framträdande i studien och har visat sig vara en väl beprövad metod som ledde till en livsstilsförändring och viktnedgång hos patienterna. Utbildning, undervisning och rådgivning kring kost och fysisk aktivitet gav också ett positivt utfall på patienternas livsstilsförändring och viktminskning. Det är viktigt att vårda utifrån ett livsvärldsperspektiv och en personcentrerad vård för att göra patienten delaktig i sin vård och för att engagera och motivera patienten till en livsstilsförändring. Sjuksköterskans kompetens och kunskap för att utföra de metoder som lyfts fram i resultatet är viktigt för att motivera och stärka patienten till en livsstilsförändring och goda resultat i viktminskningsprocessen. Det är därför angeläget att satsa på kompetensutveckling inom sjukdomsförebyggande och preventiva åtgärder för att arbeta hälsofrämjande och eftersträva hållbar utveckling.

Typ 2-diabetes är en snabbväxande sjukdom, som ofta är livsstilsrelaterad. Kostomläggning utgör basen för diabetesbehandling. Målsättningen med kostbehandling är att främja hälsa och minska risken för komplikationer. Att drabbas av typ 2-diabetes kan innebära att patienter behöver lära sig om hälsosamma kostvanor. Sjuksköterskans roll är att undervisa och bistå patienter med aktuell kunskap avseende kostförändringar. Personens unika livsvärld utgör utgångspunkten i patientundervisning som syftar till patientens lärande. På senare år har medelhavskost kommit i fokus, som ett eventuellt alternativ bland diabeteskoster. Denna kosthållning tycks ha gynnsam påverkan på en rad riskfaktorer såsom kroppsvikt, blodsocker, blodfetter och blodtryck. Syftet med studien var att kartlägga effekter av medelhavskost vid diabetes mellitus typ 2 för att kunna ge kunskap och stöd till diabetespatienter. Metoden som användes var en litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats valdes. Materialet analyserades med hjälp av Fribergs (2017, ss. 148-149) analysmodell. Resultatet påvisade att konsumtion av medelhavskost leder till viktminskning, signifikanta förbättringar av HbA1c och fasteglukos, minskning av totalkolesterol, LDL-kolesterol, triglycerider samt reducering av systoliskt och diastoliskt blodtryck. I resultatet framkom både förbättring och försämring av HDL-kolesterol. Kunskap om medelhavskostens hälsofördelar skapar bättre förutsättningar när det gäller kostrådgivning och kan inkluderas i patientundervisning vid typ 2-diabetes. Sjuksköterskans uppgift är att stödja patienters lärande genom att överföra aktuell kunskap om medelhavskostens positiva effekter på samtliga riskfaktorer som har ett samband med diabeteskomplikationer.

Patientundervisning är en förutsättning för att delaktiggöra patienter i sin egen vård och behandling. Datorer och modern teknik tar mer och mer plats i dagens sjukvård. Datorbaserad patientundervisning är en nytillkommen metod för att tillföra kunskap till patienter om sjukdom och behandling. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av datorbaserad patientundervisning. För att besvara syftet har en litteraturstudie utförts. Artiklar om ämnet har sökts i databaserna Cinahl och PubMed. Totalt har åtta vetenskapliga artiklar som svarat på studiens syfte inkluderats.I studiens resultat framkommer att patienter är öppna och positiva till datorbaserad patientundervisning. Fem teman identifieras: upplevelse av inlärningsmiljön, upplevelse av stöd, upplevelse av förmedlad kunskap, upplevelse av anonymitet och säkerhet och upplevelse av att använda dator som hjälpmedel. Att kunna använda dator oavsett tid på dygnet för att få svar på frågor ses som en fördel. Att få information om sjukdom och behandling eller om sina rättigheter som patient i sitt eget tempo, att kunna få stöd från andra patienter i undervisningsprogrammet uppskattas också av patienter. Oro väcks när det gäller frågor om säkerhet eller teknikrelaterade problem.Resultatet visade på att datorbaserad patientundervisning accepteras av patienter och det kan vara en komplementär metod till den traditionella patientundervisningen. Att vara i behov av en fysisk person som undervisar kommer att minska i framtiden då samhället fylls av datorvana personer. För att datorbaserad patientundervisning skall tillföra något i patienters liv behöver patienten mötas där han/hon befinner sig i tanke och kunskap, i patientens livsvärld. / Program: Fristående kurs

<p><strong>Bakgrunden </strong>visade att<strong> </strong>omvårdnaden av svårläkta ben- och fotsår omfattade en stor del av sjuksköterskornas arbetsuppgifter inom kommunal hemsjukvård. Allt fler vårdtagare med omfattande hälsoproblem och kroniska åkommor finns idag där patientundervisningen blir central i omvårdnaden . <strong>Syftet </strong>med studien<strong> </strong>var att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av omvårdnad och undervisning av vårdtagare med svårläkta ben- och fotsår.<strong> Metoden </strong>var en hermeneutisk kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer med tematiska frågor och innehållsanalys. <strong>Urvalet</strong> var strategiskt och omfattade femton sjuksköterskor i sju olika kommuner inom kommunal hemsjukvård i Region Skåne. <strong>I resultatet </strong>identifierades sju teman och underliggande subteman av sjuksköterskornas erfarenheter. De sju temana var Kunskapsområden för omvårdnad/undervisning, Relationella förutsättningar för omvårdnad/undervisning, Genomförande av omvårdnad/undervisning, Utbildning av närstående, Utbildning av personal, Organisatoriska villkor för omvårdnad/undervisning samt Förbättringsförslag. <strong>Slutsats:</strong> Sjuksköterskornas erfarenheter av omvårdnad och undervisning av vårdtagare med svårläkta ben- och fotsår var att den grundas i tillit, omsorg, respekt, delaktighet och samarbete som kräver både tid, rum och goda organisatoriska villkor. Sjuksköterskornas erfarenheter av patientundervisning kan tolkas som uttryck för deliberativ pedagogik och leder till att vårdtagarna kan uppleva en känsla av sammanhang (KASAM) i sin situation.</p> / <p><strong>The background</strong>: Caring about hard to heal leg- and foot ulcers comprise a considerable part of the trained nurse work in the homecare. Today we have a growing part of patients with complex in health problems and chronic diseases which makes patient education an essential part of the caring process. <strong>The aim </strong>of this study was to elucidate the trained nurse’s experiences of caring and education of patients with slow-healing leg- and foot ulcers. <strong>The method</strong> was hermeneutic qualitative with half structured interviews with thematic questions and content analysis. The sample was strategical and includes fifteen trained nurses in homecare, from seven districts in South Sweden. <strong>The result </strong>showed seven themes and underlying subthemes. The seven themes was knowledge about caring/education, relational presumption for caring/education, accomplishment of caring/education, education of closely, education of personal, organizational condition for caring/education and improvements. <strong>The conclusion </strong>of the study<strong> </strong>is that the trained nurses experiences of caring and education of patients with slow-healing leg- and foot ulcers is a foundation in reliance, care, respect, participation and collaboration, that needs time, space and organizational conditions. The trained nurse’s experiences of patient education can bee seen as deliberative pedagogic and a possible feeling of the sense of coherence (SOC) for the patients in their situation.</p>

<p>Bakgrund: Insjuknandet i hjärtinfarkt är oftast akut och kan påverka patienten under en lång tid. Vårdtiden är kort och patienten drabbas ofta av en kris. Förutom adekvat behandling behövs information för att känna trygghet och för att kunna göra livsstilsförändringar som förebygger återinsjuknande. Sjuksköterskan kan vägleda och motivera till ett hälsosammare liv både under och efter sjukhusvistelsen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens informationsbehov vid hjärtinfarkt under och efter sjukhusvistelsen. Metod: En litteraturstudie har gjorts där 13 vetenskapliga artiklar har granskats. Resultat: Patienterna önskade information från olika källor. Informationen skulle vara lättförståelig och samstämmig. Individuell information var viktig och skulle vara uppdelad på flera tillfällen. Informationsbehovet såg olika ut beroende på om patienten var inskriven på sjukhus eller hade kommit hem. Slutsats: Patientundervisning under sjukhusvistelsen och efter utskrivningen är nödvändigt för att minska den informationsbrist som många patienter upplever efter hemkomst. Ett samarbete behövs mellan slutenvården och primärvården då all information inte kan ges vid ett tillfälle. Detta skulle kunna vara kostnadseffektivt då risken för återinsjuknande troligtvis minskar för en patient som är välinformerad.</p>