Patientundervisning är en förutsättning för att delaktiggöra patienter i sin egen vård och behandling. Datorer och modern teknik tar mer och mer plats i dagens sjukvård. Datorbaserad patientundervisning är en nytillkommen metod för att tillföra kunskap till patienter om sjukdom och behandling. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av datorbaserad patientundervisning. För att besvara syftet har en litteraturstudie utförts. Artiklar om ämnet har sökts i databaserna Cinahl och PubMed. Totalt har åtta vetenskapliga artiklar som svarat på studiens syfte inkluderats.I studiens resultat framkommer att patienter är öppna och positiva till datorbaserad patientundervisning. Fem teman identifieras: upplevelse av inlärningsmiljön, upplevelse av stöd, upplevelse av förmedlad kunskap, upplevelse av anonymitet och säkerhet och upplevelse av att använda dator som hjälpmedel. Att kunna använda dator oavsett tid på dygnet för att få svar på frågor ses som en fördel. Att få information om sjukdom och behandling eller om sina rättigheter som patient i sitt eget tempo, att kunna få stöd från andra patienter i undervisningsprogrammet uppskattas också av patienter. Oro väcks när det gäller frågor om säkerhet eller teknikrelaterade problem.Resultatet visade på att datorbaserad patientundervisning accepteras av patienter och det kan vara en komplementär metod till den traditionella patientundervisningen. Att vara i behov av en fysisk person som undervisar kommer att minska i framtiden då samhället fylls av datorvana personer. För att datorbaserad patientundervisning skall tillföra något i patienters liv behöver patienten mötas där han/hon befinner sig i tanke och kunskap, i patientens livsvärld. / Program: Fristående kurs

<p>I arbetet studeras möjligheten att använda inspelningsteknik som ett verktyg i en kreativ musikalisk process, som en hjälp för att analysera och bedöma musikers insatser för att tydliggöra och förbättra prestationen. Studien behandlar frågan om inspelningar kan vara ett aktivt hjälpmedel vid komposition och om det är möjligt att använda i formellt pedagogiska miljöer för individuell utveckling och ensemblespel. Studien har genomförts vid ett tillfälle, med fyra musiker som utifrån ett grundmaterial, improviserat, arrangerat och spelat in en låt tillsammans. Inspelningarna har gjorts i en studio med datorbaserad inspelningsteknik och analyserats och värderats utifrån studiens syfte och presenteras tillsammans med en ljudinspelning på CD med material från inspelningen. Reflektion och bedömning av materialet och metoden har skett i samtal mellan musikerna under inspelningssessionen. Resultatet från inspelningen visar att metoden kan vara ett funktionellt hjälpmedel för musiker i syfte att reflektera över den egna och medmusikanternas insatser vid exempelvis repetitioner. Användningsområdet inkluderar skolans musikundervisning med fokus på ensemblespel.</p>

I arbetet studeras möjligheten att använda inspelningsteknik som ett verktyg i en kreativ musikalisk process, som en hjälp för att analysera och bedöma musikers insatser för att tydliggöra och förbättra prestationen. Studien behandlar frågan om inspelningar kan vara ett aktivt hjälpmedel vid komposition och om det är möjligt att använda i formellt pedagogiska miljöer för individuell utveckling och ensemblespel. Studien har genomförts vid ett tillfälle, med fyra musiker som utifrån ett grundmaterial, improviserat, arrangerat och spelat in en låt tillsammans. Inspelningarna har gjorts i en studio med datorbaserad inspelningsteknik och analyserats och värderats utifrån studiens syfte och presenteras tillsammans med en ljudinspelning på CD med material från inspelningen. Reflektion och bedömning av materialet och metoden har skett i samtal mellan musikerna under inspelningssessionen. Resultatet från inspelningen visar att metoden kan vara ett funktionellt hjälpmedel för musiker i syfte att reflektera över den egna och medmusikanternas insatser vid exempelvis repetitioner. Användningsområdet inkluderar skolans musikundervisning med fokus på ensemblespel.

Denna uppsats syftar till att redogöra för hur musikproducenter betraktar och hanterar det utbud av musikproduktionsrelaterad programvara som finns tillgängligt idag, samt att öka kunskapen om hur detta utbud kan inverka på musikalisk produktivitet. Föremål för den undersökning jag gjort är fem studenter på Medieproduktionsprogrammet vid Högskolan Dalarna. Undersökningen har genomförts i form av strukturerade kvalitativa intervjuer. Med utgång från denna empiri har en verbal analys gjorts av resultaten. Från resultatet kan utläsas att mängden tillgänglig programvara, och dess inneboende möjligheter, har gjort ramarna för vad man kan och inte kan göra i sitt musikproducerande diffusa. Tidigare har tekniska begränsningar utgjort ramar för vad som är genomförbart, idag är det i högre grad upp till människan själv att sätta begränsningar. En slutsats jag drar utifrån undersökningen är att de intervjuade kan uppleva detta ansvar för sina egna förutsättningar som hämmande för den musikaliska produktiviteten.

Denna litteraturstudie undersöker hur datorbaserad inlärning påverkar lågpresterande elever i matematik. Syftet med denna studie är att göra en sammanställning av befintlig forskning, för att bidra med kunskap om hur datorbaserad inlärning kan förbättra förståelsen av matematik för elever med matematiska inlärningssvårigheter. Vidare jämförde och undersöktes effekterna datorbaserad inlärning beroende på om det används i form av spel eller instruerande undervisning. Resultaten visar att elever som använder datorer i undervisningen visade signifikant bättre resultat på eftertesten som gjordes i studierna. Den generella slutsatsen från denna studie är att det behövs mer forskning på området. Konsekvenser för framtida matematiska studier diskuteras. / This literature review has an interest to investigate how computer based learning affects low-performing students in mathematics. The purpose of this study is to make a compilation of existing research to contribute knowledge on how computer based learning can improve understanding of mathematics for students with mathematic difficulties. This also leads to an interest of comparing and investigate the effects of computer based learning depending on whether it is games or instructional teaching. Results show that students who use computers in their learning showed significantly better results on the posttests. Conclusions made in this study are that more research is needed. Implications for future mathematic studies were discussed.

With the technological development of the last decades, an increasing number of genealogists are carrying out their research online. The purpose of this master’s thesis is to examine how and why genealogists' information behavior has been influenced by the use of online services for genealogy. Using a conceptual model of genealogists' information behavior as theoretical basis for the study, I examine how the use of online services affect genealogists’ search process, what information they are looking for and what information resources they use. Data is collected by seven qualitative interviews with experienced genealogists.The interviews indicate that online services have not completely taken over the genealogists’ search for information. Genealogists still went to physical repositories for a number of reasons. However, all participants in the study agreed that their visits to physical repositories and their use of physical records had declined since they began to use online services. The search for information was perceived to have become easier and more convenient with online services, although participants also acknowledged the risks of misleading information. Online services for genealogy also seem to have an influence on the contact between genealogists, especially on international contacts. This, together with the increasing research on foreign material, indicates that genealogy has been internationalized as a result of the use of online services. To the extent that the use of online services affects genealogists' information behavior, it seems in large part to be a result of online services removing geographical barriers that previously influenced genealogists’ information behavior. This is a two years master’s thesis in Archival Science.

Syftet med arbetet är att konstruera och beskriva en generell, laborativ undervisningsmetod i matematik, i avseendet att underlätta elevers lärande. Fokus för denna metod ligger på att använda teknologiska hjälpmedel, som finns i elevernas vardag. Metoden innebär att matematiskt analysera filmklipp, som eleverna själva får producera. Metoden har testats i en gymnasieklass och elevintervjuer har gjorts efteråt. Syftet med detta var att undersöka hur elever uppfattar den framtagna metoden, men också att se om det är möjligt att dela in elever i tre olika verksamhetskategorier vid datorbaserad undervisning: Den osäkra, den lösningsorienterade och den reflekterande. Resultatet av arbetet är sålunda en undervisningsmetod och lektionsförslag som kan användas direkt av lärare i fältet. Lektionsförsöket visar att elevernas attityd till undervisningsmetoden är positiv och att det är möjligt att dela in eleverna i de olika verksamhetsformerna ovan.

Skrivning är en central del av undervisningen för elever i årskurs 4–6. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi märkt att elevers attityder till skrivande ser olika ut beroende på om texten skrivs för hand eller på dator. Litteraturstudien undersöker hur användandet av datorer i undervisningen påverkar elevers skrivutveckling i årskurs 4–6. De frågeställningar som besvaras är: Vad är avgörande för att en datorbaserad undervisning ska bli gynnsam för elevers skrivutveckling? Vilka effekter har datorn på elevers skrivutveckling?   Litteraturstudien bygger på internationell och nationell forskning om hur en datorbaserad undervisning påverkar elevers skrivutveckling med utgångspunkt i årskurs 4–6. Även forskning gällande övriga elever i grundskolan samt gymnasiet har inkluderats. Studien innehåller tio vetenskapliga artiklar, en doktorsavhandling samt ett konferensbidrag.   Resultatet av litteraturstudien visar att datorn har positiva effekter på elevers skrivande då de upplever att de kan ägna mer tid åt textens innehåll och mindre tid åt formandet av bokstäver och eventuella stavfel. Litteraturstudiens resultat visar att för att användandet av datorer ska vara gynnsamt krävs det att eleverna ges möjligheter att utveckla sina kunskaper om datorns utformning och hantering. Litteraturstudiens resultat visar även att lärares intresse och kunskaper är avgörande i alla årskurser, för att datorn ska kunna användas som ett arbetsverktyg i undervisningen. Slutligen har vi i litteraturstudien kommit fram till att lärare behöver erbjuda en varierad undervisning där eleverna ges möjlighet att skriva texter både för hand och med dator för att tillgodose alla elevers förutsättningar och behov.

This thesis strives to explore the PhD students’ information behavior (information needs, information search strat-egies and information management) to see how information literacy (use of information services and resources as well asinformation accessibility and intermediation) can evolve through increased access to information, resources and ideas. The theoretical foundation of the study is Carol C. Kuhlthau’s model of the information search process (ISP-model). Two different surveys were used, first a participant observation and then interviews, with a user group consisting of six postgraduates. The postgraduates were all from different disciplines within the same collage, in the middle of their dissertation and highly motivated by regular information seeking sessions. The study shows that postgraduate students’ knowledge of information behavior and information literacy is inadequate, something that graduate students are largely aware of and wish to change. In conclusion, PhD students need support to maintain, adapt and expand their knowledge. The study indicates that there are many areas where postgraduates’ information literacy can be developed and that there is much to be gained by enhancing the knowledge transfer between information specialists (librarians) and users. This thesis is a two years’ Master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

The current trend in industry to encourage engineering designers to take an active part in the analysis of their own design solutions is apparent in many companies today, domestically as well as abroad. From a research project with the objective to develop a computer-based design system for the design of lightweight grippers, one of the major difficulties was to overcome the system users’ lack of knowledge and experience in the design of lightweight structures and Computer-Based Design Analysis (CBDA). CBDA here refers to the use of analysis tools such as Finite Element Analysis (FEA) and computer-based structural optimization. In order to handle these difficulties, the author introduced the use of templates. In the given context, a template refers to an especially preformatted code, which contains the implemented information/knowledge necessary to perform a specific task on an operational level. It should be noted that the use of templates as a means of support in performing a specific design or analysis task is not a new phenomenon in industrial practice. Inspired by the opportunities provided by the template approach, the main objective set out for the thesis project was to facilitate the active participation of the engineering designers in performing CBDA singlehandedly, or in any other organizational setting, by utilizing a Template-Based Design Analysis (TBDA) approach, as an integrated part of their activities within the engineering design process. The evolutionary research approach for the development of the TBDA approach is based on surveys in Swedish as well as international industry, literature surveys, the development of a Generic Design Analysis (GDA) process model (facilitating integration of the activities between CBDA and engineering design) and a number of demonstrator projects to deepen the insights into TBDA. Note that as the TBDA approach is intended for use in industrial practice, the approach is independent of specific engineering design and product development processes utilized in industry. The conclusion of the thesis work clearly supports the claim that TBDA is not only a competitive approach to current alternatives in supporting the engineering designers performing CBDA, but also of a complementary nature providing functionality not included in the alternative approaches currently used in industrial practice. / Vid framtagning av nya produkter måste man utgå ifrån de behov som den blivande kunden ställer i form av krav och önskemål på produkten för att den ska vara intressant att inhandla och använda. För att säkerställa att den blivande produkten har de egenskaper som efterfrågas, används idag omfattande simuleringar av den blivande produktens egenskaper. Simuleringar består i avancerade beräkningar med hjälp av dator. Genom att utföra dessa tidigt i utvecklingsarbetet, så kan man väsentligen korta ned tiden för utveckling och konstruktion av produkten. Detta uppnås framför allt genom att minska behovet av att bygga och prova prototyper. Beräkningar i utvecklings- och konstruktionsarbetet spelar därför idag en väsentlig roll för att ta fram konkurrenskraftiga produkter på ett snabbt och effektivt sätt. I denna avhandling har ett nytt tillvägagångssätt tagits fram för att låta konstruktörer själva beräkna sina konstruktionsförslag. Hittills har merparten av alla beräkningar av detta slag genomförts av beräkningsingenjörer. Nu kan man genom att tillämpa den i avhandlingen framtagna tillvägagångssättet att med hjälp av digitala mallar (program för att lösa speciella uppgifter i konstruktionsarbetet) och det föreslagna tillvägagångssättet MallBaserad KonstruktionsAnalys (MBKA) tillåta att konstruktörer, som vanligtvis inte är specialister på beräkningar, självständigt kan utföra sådana analyser. Mallarnas roll är alltså att överbrygga brister i kompetens och erfarenheter av konstruktionsberäkningar. Redan idag finns konkurrerande sätt att tillåta konstruktörer att delta i beräkningsarbetet, men då oftast med direkt stöd av en beräkningsingenjör och med tillgång till riktlinjer. Dessa kräver att konstruktören har en viss grundkompetens för att kunna följa och tillämpa dessa. MBKA ställer inte dessa krav på kompetens och insikter, vilket gör att den kan betraktas inte bara som en konkurrent till existerande tillvägagångssätt utan också erbjuda ett helt unikt och nytt stöd genom att inte kräva kunskaper och insikter om konstruktionsberäkningar. Av de reaktioner som erhållits i intervjuer i svensk industri, så ter sig framtiden för MBKA som mycket lovande. Många företag funderar redan idag på att införa tillvägagångssättet. Innan så kan ske, måste dock MBKA utvecklas ytterligare, vilket är målet för den fortsatta forskningen. / <p>ISRN LUTMDN/TMKT-15/1032-SE</p>