No description available.

<p>I denna uppsats behandlas frågor om vilka orsaker som gör att det uppstår konflikter mellan förskolebarn och hur de hanterar konflikter. Tanken är att rapporten ska vara behjälplig för pedagoger i arbetet med barns konflikthantering. Den här undersökningen har gjorts med hjälp av observation under lek där barnens filmades. Resultatet visar att det finns flera orsaker för barnens konflikter. Dessa orsaker handlar bland annat om leksaker och dess roll samt lekens handling. Barnen kan främst lösa konflikter genom verbal kompromiss, kroppsspråk, genom att gå ur leken eller ta hjälp av en tredje part för konfliktlösning. Ibland kan ingen konfliktlösning erhållas. Det är viktigt att barnen så tidigt som möjligt utvecklar social kompetens och empati då dessa egenskaper framstår som det främsta instrumenten för att nå konfliktlösningar. Det är viktigt att man som pedagog i förskolan så tidigt som möjligt arbetar med att utveckla dessa egenskaper hos barnen.</p>

<p>Följande arbete bygger på en enkätundersökning som riktade sig till föräldrar på fyra förskoleavdelningar samt till föräldrar till tre stycken klasser i årskurs ett<em>.</em> Syftet med undersökningen var att se hur kontakten med hemmen skedde i de olika verksamheterna och vilka skillnader som eventuellt fanns<em>.</em></p><p>Resultatet av studien har gett fördjupad insikt om vilket förhållningssätt lärare bör förhålla sig till i kontakten mellan föräldrar och förskola/skola och hur den relationen sker. Ett av de mest intressanta resultaten som framkom av enkäten var bland annat efterfrågan om personlig kontakt med pedagogen vilket kräver att pedagogen har en socialkompetens, såväl i förskolan som i skolan.</p><p>Studien skall ses som en hjälp, upplysning för personal som arbetar inom förskolan/skolan samt andra berörda inom barnomsorg och förvaltning. Med hjälp av resultatet från enkätundersökningen, där föräldrarna var respondenter, har en tydligare bild framkommit över vilket förhållningssätt och vilka kunskaper lärare behöver besitta. Detta baserat på frågornas syfte som var att se vad hemmen upplevde som viktigast i arbetet med förskolan/skolans personal.</p>

<p>Syftet med studien var att få reda på hur lärare upplever religionskunskap. Fyra underfrågor har använts: om lektionsinnehållet, om religionsböckerna, om elevernas syn på religionskunskap och om lärarnas egna förutsättningar. Sex intervjuer av lärare i årskurs 4-6 låg till grund för studien. Resultatet blev att ämnet upplevs som andra ämnen, världsreligionerna upplevs som viktigast att ta upp och framförallt kristendomen, men även islam. Böckerna upplevs som dåliga och nödvändiga att komplettera. Religionskunskap är ett opopulärt ämne bland eleverna och särskilt kristendomskunskap. Ämnet upplevs som ganska lätt där mycket går att läsa in sig på med självstudier. Det är ett fritt ämne. Etikundervisningen bedrivs, till skillnad från andra delar, på ett elevcentrerat sätt. Slutsatser om eventuella förbättringar av ämnet som kan dras är att övrig religionsundervisning kan bli mer elevcentrerad och att satsningar på aktuella läromedel och vidareutbildning vore bra.</p>

<p>Arbetets utgångspunkter belyser empiriskt hur naturkunskapslärare arbetar på gymnasielaborationer med regler och procedurer samt vad som utmärker den gode läraren. Arbetets undersökning skedde på ett kvalitativt sätt med hjälp av observation och intervju. Fyra naturkunskapslärare medverkade i undersökningen varav tre kvinnor och en man. Några intressanta resultat som undersökningen visade var att samtliga lärare i undersökningen poängterade variationen vid tillsägningar när regelbrott uppstod. Lärarna i studien menade bland annat att om lärarna använde samma tillsägelse t.ex. <em>sch</em> uppfattade eleverna inte det till slut. Samtliga lärare tillät sina elever att välja fritt vilka de skulle arbeta med under en laboration. Det mest intressanta resultatet som studien visade var att lärarna använde sig av situationsanpassat ledarskap vilket menas att de ändrar sitt ledarskap beroende på</p><p>vilken klass de har.</p>

<p>Syftet med arbetet är att undersöka hur skolan hjälper de elever som lider av psykisk ohälsa genom att granska kris- och handlingsplaner. Undersökningen syftar också till att se hur skolors arbete på detta område påverkas av lagar och styrdokument som hör skolan till. </p><p>Till grund för resultatet ligger granskade kris- och handlingsplaner, studier av relevant litteratur, samt tre kvalitativt genomförda intervjuer. Intervjuerna handlade om lärarens syn på kris- och handlingsplaner. Även lärarens syn på elevers hälsa avhandlades under intervjun. Frågorna hade låg standardisering då varje enskild intervju utgick från de enskilda skolornas kris- och handlingsplaner. </p><p> Det resultat som uppsatsen kommer fram till är att Lpo94 och skollagen har stor inverkan på det utbud av kris- och handlingsplaner skolor har och hur dessa är utformade. Tydligast märks detta på de handlingsplaner som skall motverka mobbning.</p><p>Lärarna i undersökningen har en positiv bild av kris- och handlingsplaner för att dessa ger trygghet i en annars ovanlig situation. Samtidigt som kris- och handlingsplanerna hjälper läraren att veta vart lärarens ansvar börjar och slutar i en viss situation.</p><p>Resultatet visar också att lärare anser att stress, utseendefixering och skvaller utgör de vanligaste orsakerna till att elever inte mår bra. Trots detta har ingen av skolorna i undersökningsgruppen någon kris- eller handlingsplan mot något av dessa fenomen.</p>

<p>Syftet med vår studie är att ta reda på hur sex pedagoger som arbetar på Reggio Emilia-inspirerade förskolor ser på utveckling och lärande hos barnet. Detta är av intresse att undersöka eftersom Reggio Emilia-inspirerade förskolor är influerade till olika grad och på många olika sätt av filosofin. Därför är det av vikt att allmänhet och pedagoger kan ta del av en undersökning där detta belyses.</p><p> </p><p>Studien, som baseras på kvalitativa intervjuer av pedagoger, visar att informanterna har en samstämmig syn på barnets utveckling och lärande. Deras svar stämmer också väl överens med den litteratur som behandlas i bakgrunden. Pedagogerna menar att dokumentation, estetiska uttrycksformer samt miljön är viktiga aspekter som har betydelse för barnets lärande, vilket överensstämmer med filosofin inom Reggio Emilia.</p>

No description available.

<p>Syftet med studien var att ta reda på om verksamma lärare i grundskolans tidigare år använder sig av kartläggning för att se och bedöma elevers läsutveckling. Vidare ville vi utifrån det försöka ta reda på hur de ser på arbetet med kartläggning i verksamheten.</p><p>Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som besvarades av 57 respondenter. Utifrån syftet formulerades följande frågor: I vilken grad använder sig lärare av kartläggning? På vilket sätt sker kartläggningen? Varför kartlägger lärare elever? samt vad lägger lärare vikt vid när de kartlägger elever?</p><p>Resultatet visade att samtliga 57 respondenter använde sig av kartläggning i någon form för att se och bedöma elevers läsutveckling. Majoriteten av de svarande angav att de kartlade sina elever 1-2 gånger per termin och att LUS (Läsutvecklingsschema) var det kartläggningsmaterial som de använde sig av i störst utsträckning. Sin egen professionella bedömning angav den största andelen av de svarande (40 stycken) som den främsta metoden vid kartläggning av elever.</p><p>Vidare i arbetet framkom att lärarna i studien likt flera forskare som presenteras häri, var ense om att de moment som lärarna fokuserar på vid en kartläggning, till exempel fonologisk medvetenhet och ordavkodning, är sådana delar som anses vara goda förutsättningar för att elever ska utvecklas till goda läsare.</p>

<p>Inför detta arbete sattes ett primärt och ett eventuellt sekundärt mål upp. Det primära var att genom undersöka hur ungdomar på gymnasiet väljer att reflektera kring naturvetenskapliga fenomen i ämneskontextema fysik och kemi. Med kontext menas sammanhang, omgivning och övergripande situation. Det sekundära målet var att utifall ett sådant kontextberoende gick att finna, försöka att kvalitativt avgöra vilka reflektioner kring några valda fenomen som är samt inte är kontextberoende. Vidare förs även en diskussion om hur de olika ämneskontextema korrelerar med hur eleverna väljer att reflektera kring fenomenen.</p><p>För att nå syftet undersöktes skillnader i hur elever valde att beskriva naturvetenskapliga fenomen under en fysik respektive en kemilektion. De två testgrupperna utgjordes av två parallellklasser på NV-programmet i årskurs 3. Begreppen de skulle beskriva var i ordningen atomen, energi och laddning.</p><p>Det fanns tydliga skillnader i hur eleverna i de två klasserna valde att beskriva dessa begrepp, speciellt vad gällde energi. En del av dessa skillnader korrelerar med de räkneuppgifter som finns i deras respektive fysik och kemiböcker. Exempelvis så diskuterar eleverna i fysikgruppen runt rörelse och lägesenergi samtidigt som eleverna i kemigruppen diskuterar värme. Uppgifterna, då det handlar om energi, i fysikböckema handlar i regel om att sätta upp någon jämvikt mellan rörelse och lägesenergi medan räkneuppgifterna i kemiböckema handlar om tillförd eller avgiven värme vid reaktioner.  </p>