<p>Syftet med denna studie var att undersöka skillnader och likheter i tjejer och killars etiska tänkande, kopplat till kön och genus. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie och använde oss av gruppintervjuer som gav oss möjlighet att få djupare förståelse för elevernas tankar och reflektioner.  Undersökningen resulterade i att vi såg en viss skillnad i killarna och tjejernas sätt att resonera kring det etiska dilemmat, exempelvis att killarna var mer strategiska och tjejerna mer empatiska. Vi märkte även att killar och tjejer, till en viss del, föll inom ramarna för de stereotypa könsrollerna. Vår slutsats blev att killarna och tjejerna ansåg att vissa människor inte var värda att räddas, trots detta var de ändå noga med att påpeka alla människors lika värde.</p>

<p>Syftet med mitt arbete var att undersöka elevers och lärares erfarenheter av fenomenet elevinflytande och även hur arbetet med detta kan se ut i skolan. Min undersökning bygger på en fallstudie av en vanlig kommunal 1-5 skola i en medelstor kommun. Kvalitativa intervjuer och observationer har använts som metod. En skolledare, två klasslärare och sex elever, om två grupper, har intervjuats och två klassrum har observerats. Resultatet av intervjuer och observationer visar att skolan har ett tydligt formellt elevinflytande i form av bl.a. elevråd och klassråd däremot finns det tydliga brister i det informella elevinflytandet som ger eleverna möjlighet att påverka bl.a. undervisningens form och innehåll. De bägge lärarna har inte en helt självklar bild av vad arbete med elevinflytande innebär och de har heller inte kunskap om vad styrdokumenten säger om detta arbete. Eleverna som intervjuats förknippar begreppet elevinflytande till skolans formella inflytande. Det framkommer i arbetet att eleverna inte alls informerats om styrdokumentens innehåll. Eleverna vill ha mer inflytande över sin undervisning och är övertygade om att deras medbestämmande skulle leda till förbättringar på skolan.</p>

<p><p>Syftet med vår studie var att ta reda på vilken vikt pedagoger inom förskoleverksamheten lägger vid högläsning. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer. I arbetet redovisas tio pedagogers beskrivning kring syftet med högläsning och hur den tillämpas i verksamheten. Resultatet visade att alla pedagoger såg högläsning som något betydelsefullt och nödvändigt i verksamheten. Vidare framkom det i vår studie att det i förskolan och förskoleklassens organisation kunde uppstå vissa hinder som påverkade högläsningens prioritet. Dessa hinder ledde i vissa fall till att inte alla barn i förskolan fick möjlighet till högläsning.</p><p>Nyckelord:  högläsning, böcker, skriftspråk, förskola, förskoleklass</p></p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Denna studies syfte var att följa upp examinerade beteendevetare från Mittuniversitetet med fokus på vilka arbetsmöjligheter utbildningen hade gett dessa. Avgränsning gjordes till områdena etableringsgrad, lönenivå, andel med kvalificerad befattning (till utbildningsnivå och arbetsområde) samt tillfredställelse i förvärvsarbetet. I studien ingick samtliga vilka hade tagit ut sin examen från utbildningen. I dessa ingick båda examensformerna – kandidatexamen och magisterexamen. Till respondenterna skickades en enkät med frågor av kvantitativ art. Data från dessa analyserades deskriptivt och ställdes mot beteendevetare i liknande studier. Även signifikanstester användes för att analysera orsaker till tillfredställelse. Resultatet visade att respondenterna har en hög etableringsgrad. Andelen med kvalificerade yrken är dock inte jämförelsevis hög. Likaså är respondenternas lön något lägre än för övriga beteendevetares. Respondenternas tillfredställelse i arbetet var relativt låg vilket kan antas ha påverkats av användningen av utbildningen i arbetet, om arbetet motsvarade utbildningen samt lönenivån.</p>

No description available.

<p>Under temat <em>Skräck och rädsla</em> har ungdomar i år 8 läst klassiska skräckhistorier och nyare spökhistorier, skrivit egna skräckberättelser, läst, ritat och svarat på frågor om en modern spökhistoria, sett på film samt gett tips om böcker och film på detta tema. Syftet och metoden med min undersökning var att jag, genom att systematisera och studera vissa givna ämnen,  ville se vad ungdomar påverkas av och hur deras bild av skräck ser ut. Jag har även sökt efter skillnader i pojkars och flickors bok- och filmtips och tolkat bilder av ungdomars sätt att se på döden. Resultatet av undersökningen visade att ungdomar idag påverkas till stor del av innehållet i filmer och dataspel och till något mindre del av böcker. Begreppet skräck innehåller lika mycket monster, vampyrer, mörka skogar, knivar och övergivna hus nu idag som det gjorde då, när själva skräckgenren uppstod. Skillnaderna ligger i att vi idag har fri tillgång till skräck i alla slags medier, medan det förr endast fanns att tillgå i böckernas värld. Med filmens hjälp spred sig sedan möjligheterna att njuta av skräck på fler sätt.</p><p> </p><p>Nyckelord: tema, skräck, rädsla, klassiker, modern skräck, mindmap, brainstorming, genre, tolka, beskriva och kategorisera</p><p> </p>