<p>Syftet med detta examensarbete var att studera hur lärare uppfattar att de förhåller sig till nyanlända elever när de tas emot i ordinarie klass. Den empiriska undersökningen gjordes på en grundskola mot fyra verksamma lärare med erfarenhet av att ta emot och inkludera elever med annat modersmål. Genom halvstrukturerade intervjuer och deltagande observation har jag studerat hur lärare uppfattade att de förhåller sig till nyanlända elever samt berört hur de arbetade för att inkludera dem i ordinarie klass. Svaren från intervjuerna och tolkningarna från observationerna analyserades ur ett hermeneutiskt perspektiv och resultatet visade, att Lärare gör så gott de kan efter de förutsättningar de har. Dock ansåg alla att vidare fortbildning i ämnet vore nödvändigt. Det framkom även att mycket kan och bör förbättras samt tydliggöras kring rutiner vid en elev överlämning till ordinarie klass. I diskussionsdelen tas yttre faktor upp som jag till viss del uppfattar kan påverka en lärare bl.a. kring fördomar, miljö och förutfattade meningar.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord: Nyanlända elever, pedagogiskt förhållningssätt, förberedelseklass, ordinarie/reguljära klasser, mellanstöd,</strong></p>

No description available.

<p>Mitt syfte med uppsatsen var att ta reda på hur verksamma pedagoger i förskolan beskriver hur de arbetar för att stimulera barns motorik och då i synnerhet barn med motoriska svårigheter samt ta reda på vad de anser att träning och lek har för betydelse för den motoriska utvecklingen. Semistrukturerade intervjuer användes som metod i tre olika förskolor samt i en förskoleklass i en stad i Mellansverige där sex pedagoger intervjuades. Resultatet visar att pedagogerna hade en gemensam syn på vilken betydelse motorisk stimulans och lek har för barns utveckling, samtliga pedagoger ansåg att den är viktig. Arbetssättet med motorik påminde om varandra i de olika förskolorna men synen på varför man gjorde planerade aktiviteter skiljdes åt. En central del i arbetet med barn som har motoriska svårigheter är att stötta, uppmuntra och finnas där för barnen.</p><p><strong>Nyckelord: </strong>Pedagoger, förskola, barn, motorik, motoriksvårigheter, stimulans</p>

No description available.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur studenter, elever och pedagoger ser på lärande och ungdomskultur i relation till datorspel, i synnerhet spelet World of Warcraft. Detta undersöks utifrån frågorna kan WoW påverka utövande studenters/elevers lärande? Går WoW använda som ett lärandeverktyg? Går det använda datorspel i undervisningen? Och hur arbetas det med att framhäva dagens ungdomskulturer i skolan? Den undersökningsmetod som används är halvstrukturerade intervjuer där studenter, elever och pedagoger redogör för den inverkan spelet (WoW) har på deras/deras elevers lärande. Dessutom redogör de för sina åsikter kring användandet av datorspel i undervisningen. Sammanlagt deltar två pedagoger, fyra studenter och två elever i studien. Den slutsats som presenteras i slutet av studien är att informanterna anser det möjligt att använda datorspel i undervisningen, så länge spelen är designade för just undervisning och att WoW i huvudsak har negativa inverkningar på elevers lärande, även om det finns undantag som bekräftar regeln.</p>

No description available.

<p>This study explores the dynamic of what happens within a further education college in order to develop an understanding of the cultures, systems and processes that are used to socially construct meaning around work and employability.  It is an inductive approach and is based on a case study of a further education college in South London.  The case study is analysed through the metaphor of an “extended family” and draws on social learning theory which is predicated on meaning and identity being created through social interaction (Wenger, 1998).  What has become apparent from being immersed within that extended family of the College, from interviews with staff and students, interacting in social activities, observing classes and reviewing many of its artefacts is perhaps an unremarkable conclusion.  The work of the family is not primarily about imparting a given set of skills (although that plays an important part) but in the formation of identity: “because learning transforms who we are and what we can do, it is an experience of identity” (Wenger, 1998, p. 215).  A major task for the College is to build self belief in developing the identity of learners and assist them to make new meaning so that they can transact effectively in economic life.  To the extent that one can examine and comprehend the organisational DNA of a further education college there are markers here, genes if you will, that can be passed across generations of learners that adapt and shift to survive in life beyond the boundaries of this community.  This study constructs a narrative around that research experience to respond to that primary research question about how the dynamics of the employability operate within a college.  The answer is partial, limited and perhaps only grabs at a corner of what is really going on within the College.  With those caveats and disclaimers what follows is the story of how a discourse takes root and flourishes within a learning community.  It points to the need to re-set the relationship between FE colleges and government to promote greater coherence between policy and practice.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i grundskolans tidiga år hanterar talängsliga elever och hur de övar upp dessa elevers kommunikativa förmåga.Det empiriska arbetet består av fem klassrumsobservationer samt fem</p>

No description available.

<p>Uppsatsen är en intervjustudie som genom att analysera respondenternas svar med hjälp av diskursanalys som teori och metod svarar på frågeställningarna "Hur ser diskurserna ut om internet bland lärare i samhällsorienterade ämnen på gymnasieskolan? Vilken är dominerande och varför? Vad kan antas att detta leder till för undervisningen?"</p><p>I resultatdelen visas att diskurserna om internet ser olika ut beroende på vilka diskursiva konstruktioner av <em>eleven</em> och <em>läraren</em> som används. Något entydigt svar på vilken diskurs som är dominerande ges inte, det handlar snarare om olika aspekter av internetanvändande och vilka konsekvenser för undervisningen de diskurser som hittats kan tänkas få.</p><p> </p>