• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 17119
  • 586
  • 22
  • 11
  • 10
  • 6
  • 5
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 17769
  • 10131
  • 7206
  • 2073
  • 1924
  • 1704
  • 1516
  • 1464
  • 1197
  • 1095
  • 1082
  • 1057
  • 1034
  • 969
  • 943
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
221

Förhållningssätt till elever i svårigheter i en skola för alla : En studie om hur några pedagoger och specialpedagoger talar om och tänker om elever i svårigheter

Löthgren, Susanne, Frost, Veronica January 2008 (has links)
<p>This study aims to increase the understanding of how some teachers and special education teachers work and relate to pupils with difficulties, and in which way they use guiding documents in their daily work. Over the last four decades the curricula in Sweden have aimed at creating a school for everybody though, without any significant success. Today, many students leave the comprehensive school without grades in the subjects Swedish, Maths, and English. Since the obligatory school was introduced, pupils that have been considered un-normal have been sorted out to other groups and classes, where teachers with special competence have been working.</p><p>The designation “a school for everybody” is described in perspective from four different definitions. Two general, national, guiding documents, the school law and the curriculum, Lpo -94, is described. The study covers pupils with difficulties, but without diagnoses. They are considered disturbing in the classroom. Different designations of these pupils are described in the study. To get in contact with these pupils, it is important that teachers have knowledge about different strategies how to help them in a positive manner. It is valuable to know which basic needs that people need to get satisfied in order to develop. The competence in special needs education is pointed out in order to create understanding of when and where it can be used. It should not only be used when the situation already has become untenable, but also in a proactive manner.</p><p>A qualitative interview survey among four active teachers working with children in the ages 4-9 years and two special education teachers has been accomplished. The results of the survey show that the teachers achieve their good results through their positive attitude. They are able to meet the pupil on its own level, even though the teachers in many respects are responsible to interpret Lpo-94 on their own. The teachers are aware of their profession, and therefore they know when a situation must be changed. They know when they must call for help and they are also able to hand over responsibilities to other professions if needed. According to the teachers, a school for everybody can only be achieved if changes are made within the organisation of the school system. Special education teachers are working proactive and, if needed, together with all relevant persons related to the pupils with difficulties.</p>
222

Kunskap för alla : om individualisering i grundskolan

Måledal, Ing-Marie, Karlsson, Åsa, Lundström, Berit January 2006 (has links)
<p>Sammanfattning/abstract</p><p>Syftet med denna studie var att beskriva hur lärare anser att de arbetar med individualisering i grundskolan, och att identifiera vilka faktorer som påverkar och formar lärarrollen när det gäller individualisering. Vi har som mål att, i vårt kommande yrke som lärare, kunna främja varje enskild elev i sin kunskapsutveckling, därför har vi valt att belysa individualisering ur ett lärarperspektiv.</p><p>Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod. Intervjuerna har vi genomfört med sex lärare som arbetar i skolår ett till nio, på en grundskola på en mindre ort i Mellansverige.</p><p>I bakgrunden redogör vi för de aspekter som, i tidigare forskning, har framträtt som betydelsefulla för att kunna individualisera arbetet i grundskolan.</p><p>Resultaten från undersökningen har vi analyserat och jämfört med den forskning vi belyst i bakgrunden.</p><p>Det vi har kommit fram till i vår studie är att lärarens förhållningssätt gentemot eleverna har stor betydelse. Genom att läraren skapar tillfällen till kommunikation med eleverna kan denne utveckla en god relation till dem, och på så sätt ta reda på vilket sätt eleverna bäst lär sig på. Utifrån detta kan läraren sedan anpassa och individualisera undervisningen. Något som försvårar arbetet med att skapa goda relationer och fungerande kommunikation är om antalet elever är för högt.</p><p>Vi har även kommit fram till att lärarrollen påverkas genom ett individualiserat arbetssätt. Lärarna i undersökningen uttrycker att de, genom detta arbetssätt, känner sig mer tidspressade. De menar också att de behöver vara mer flexibla i sin undervisning.</p><p>Något som påverkar hur undervisningen kan utformas är gruppens sammansättning, och dessutom har tryggheten i gruppen stor betydelse för lärarens möjligheter att individualisera.</p><p>Vi har kunnat konstatera att de individuella utvecklingsplanerna används som ett redskap i elevernas individuella arbete, där även föräldrarna fyller en viktig funktion.</p>
223

Tala är guld? : Om utrymmet för deliberativa samtal i grundskolan

von Stedingk Wigren, Anna-Maria January 2006 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med uppsatsen var att utifrån en utredning av vad begreppen deliberation och demokrati kan betyda i ett skolperspektiv undersöka vilka öppningar, efterfråganden och eventuella hinder för användningen av deliberation i undervisningen som kunde finnas i grundskolans styrdokument. Frågorna som låg till grund för att besvara syftet rörde vad deliberation och demokrati kan betyda i en utbildningssituation, vad begreppen har med varandra att göra och om man kan spåra innehållet i begreppen i grundskolans styrdokument. Det material som undersökts var litteratur som berör de begrepp uppsatsen uppehåller sig kring, samt skollagen, läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och svenskämnets kursplan för grundskolan. Texterna tolkades utifrån det sociokulturella perspektivet med fokusering på begreppen deliberation och demokrati, och det fördjupade innehåll begreppen får då man ser dem i ett skolperspektiv.</p><p>Deliberation och demokrati har en gemensam historia som sträcker sig tillbaka till antiken. Man kan se deliberationen som ett demokratiskt redskap. Dagens skola ska bygga på demokratiska värderingar, och både skollagen och läroplanen framhåller vikten av det demokratiska förhållningssättet i skolan. Man kan också finna öppningar, och ibland rena efterfråganden av, det etiska övervägandet som kan ske i samspel med andra, exempelvis genom deliberativa samtal. Den kommunikativa kompetensen är något som framhålls som viktigt i styrdokumenten, dels för att eleverna ska klara sin skolutbildning, dels för att det är något som kommer att krävas av dem efter avslutad skolgång. Att få möjligheter att muntligt utveckla sin kommunikativa förmåga samtidigt som etiska överväganden görs skulle kunna ses som en demokratisk rättighet, då man sedan demokratin uppkom har sett talet som en viktig faktor för både påverkan och en väg att finna det etiskt riktiga, något som det demokratiska samhället efterfrågar.</p>
224

Hur kan man förstå relationen mellan styrdokumentens intentioner och grundskolans praktik?

Skoglund, Ingela, Persson, Anna-Lena January 2008 (has links)
<p>I samband med att vår senaste läroplan lpo 94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) togs i bruk, skedde en förändring från en regelstyrd till en mål- och resultatstyrd skola. I nuvarande läroplan anges mål och väsentliga riktlinjer, medan anvisningar om metoder och stoff och om hur undervisningen ska organiseras saknas. Detta ställer stora krav på läraren, som både personligen och tillsammans med kollegor och sina elever ska kunna tolka och i praktiken genomföra de intentioner som ges uttryck för i styrdokumenten.</p><p>Syftet med denna undersökning var att fördjupa förståelsen av relationen mellan styrdokumentens intentioner och praktiken i skolan. För att komma åt den förståelsen gjorde vi en kvalitativ undersökning, där vi intervjuade fyra stycken lärare i grundskolans tidiager år om hur de uppfattar sitt arbete utifrån Lpo 94. I intervjuerna belystes arbete med planering, arbete med lokala arbetsplaner och hur lärarna uppfattar Lpo 94. Vår undersökning visade att de fyra lärarna är mer eller mindre medvetna om de intentioner och mål de har att arbeta efter, men att de uppfattar sitt arbete utifrån Lpo 94 på relativt olika sätt. Orsakerna till dessa olikheter visade sig främst ligga i det tolkningsutrymme som finns i läroplanen. Den enskilde lärarens uppfattningar om sitt arbete tycktes ha stor betydelse för hur relationen mellan styrdokumentens intentioner och grundskolans praktik kan se ut. Vidare kunde vi också se att det finns andra faktorer som påverkar relationen mellan styrdokumentens intentioner och grundskolans praktik som inte lärarna själva har någon kontroll över, såsom ekonomi och barngruppens storlek.</p>
225

"Det är ju superhäftigt och jäkligt kul faktiskt" : En studie kring hur lärare uppfattar att Internet kan bidra till lärande

Håstlund, Jonas, Turunen, Mikael January 2009 (has links)
No description available.
226

Den tidiga skriftspråksutvecklingen : Om läsning och skrivning.

Kihlström, Sara, Forsberg, Elin January 2006 (has links)
<p>Läsutveckling har länge varit ett debatterat ämne och de senaste decennierna har även skrivutveckling fokuserats bland forskare. I dagens samhälle krävs en god skriftspråklig förmåga och detta ställer krav på skolan som utbildare av samhällsmedborgare. Pedagogerna på skolorna är de som svarar för att eleverna utvecklar den kunskap som är nödvändig för att kunna leva som självständiga individer. En hos individen god skriftspråksutveckling är själva grunden för allt lärande och bör därför så tidigt som möjligt stimuleras. Inom skolans verksamhet bör pedagogerna genom aktiva val verka för att detta genomförs samt att varje elev får den stimulans som den behöver för att komma vidare i sin skriftspråkliga utveckling. Den undersökning vi har genomfört berör några verksamma pedagogers uppfattningar av denna skriftspråkliga utveckling, hur den ter sig för elever under de tidiga skolåren. Det vi har varit intresserade av att undersöka är hur pedagogerna uppfattar läsning och skrivning. Vi har genom intrevjuer med några verksamma pedagoger tagit del av deras uppfattningar av förhållandet mellan läsning och skrivning, om läsning och skrivning bör utvecklas separat eller i samspel, som en integrerad helhet. Det vi har kommit fram till är att läsning och skrivning inte kan separeras som två helt självständiga funktioner utan ständigt verkar i relation till varandra. De verksamma pedagoger som vi har intervjuat har uttryckt denna helhetssyn på skriftspråksutveckling, vissa med betoning på viktiga aspekter såsom elevens behov, stimulans av elevens lust och förmåga samt vikten av att skapa ett syfte med verksamheten, andra med lite mer betoning på antingen läsning eller skrivning.</p>
227

Specialpedagogen : den kompetente handledaren eller samtalspartnern eller...?

Lovisa, Hallberg, Gannå-Stålham, Helena January 2006 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>I inledningen till denna uppsats framkommer det att begreppet handledning är mångtydigt och svårdefinierat. Denna studie har kommit till genom vårt intresse av och insikt om handledning som ett värdefullt verktyg för förskolans och skolans pedagoger. Vi har också insett handledningens komplexitet. Specialpedagogens handledningsuppdrag finns inte preciserat i något dokument, vilket har till följd att handledningsbegreppet kan tolkas på många olika sätt. Vi har intervjuat några specialpedagoger med vidareutbildning i handledning. Syftet har varit att få en inblick i dessa specialpedagogers uppfattning både om specialpedagogiska programmets utbildning och vidareutbildningen i handledning, deras syn på handledning och dess syfte samt deras syn på den egna kompetensen som handledare.</p><p>I avsnittet Bakgrund har vi för att försöka klargöra begreppet handledning tagit del av förordningar och kurslitteratur både från det specialpedagogiska programmets utbildning och från handledarutbildningen ”Grupphandledning – specialpedagogen och gruppen” samt Bladinis och Sahlins doktorsavhandlingar.</p><p>Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex specialpedagoger. Bland dessa råder en villrådighet beträffande specialpedagogens handledningsuppdrag. I diskussionsdelen framkommer vår tolkning att de intervjuade specialpedagogerna anser att de inte fått en tillräcklig kompetens att handleda från det specialpedagogiska programmets utbildning utan har känt sig tvungna att skaffa sig ytterligare handledningsutbildning. Av detta drar vi slutsatsen att delkursen i handledning på det specialpedagogiska programmet bör få större utrymme i utbildningen.</p>
228

Deliberativa samtal i gymnasieskolan : en syftesrelaterad läsning av styrdokument och läromedel

Lagerlöf, Thomas, Lifgren, Henrik January 2007 (has links)
<p>Intentionen med det här arbetet är att fördjupa vår kunskap om den deliberativa demokratins betydelse, i form av deliberativa samtal. Syftet är att undersöka vilka uttryck för deliberativa samtal som går att finna i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) och i kursplanerna för Kemi A och Mediekommunikation. Vi har även undersökt läromedel i nämnda ämnen för att se vilket utrymme de lämnar för att bedriva deliberativa samtal som en del av undervisningen.</p><p>Den metod som använts i arbetet tar sin utgångspunkt i pragmatismen och undersökningen utgörs av en textanalys som bygger på syftesrelaterade läsningar. Vi har utvecklat en tolkningsmodell som bygger på in- respektive utläsningar för att belysa våra forskningsfrågor. Inläsning innebär att texten förstås på dess egna villkor i dess egna perspektiv. I utläsningen förskjuts perspektivet och förståelsen från inläsningen sätts i ett nytt perspektiv. Tolkningsmodellen används först till att studera vilka uttryck det finns för deliberativa samtal i olika styrdokument. Därefter undersöks vilket utrymme det finns för deliberativa samtal i läromedlen. I kemi består läromedlet av tre delar, temabok, teoribok samt lärarpärm. Åtta olika texter studeras ur detta läromedel. Texterna kommer från tre av temabokens kapitel och i samband med dessa studeras tillhörande avsnitt i teoriboken och två övningsuppgifter från lärarpärmen. I läromedlet för Mediekommunikation studeras tre kapitel. I båda läromedlen undersöks även de övningsuppgifter som hör till respektive avsnitt.</p><p>Våra in- och utläsningar visar att Lpf 94 innehåller flera uttryck för deliberativa samtal, medan kursplanerna i både Kemi och Mediekommunikation saknar uttryck som kan bindas till det deliberativa samtalet. I läsningarna av läromedlen framkom det att texterna i Kemi i regel inte ger utrymme för deliberativa samtal, medan det motsatta är fallet med texterna i Mediekommunikation. Slutsatsen är dock att det är upp till läraren att skapa förutsättningar för det deliberativa samtalet. En fördjupning av vårt arbete vore en etnografisk studie där uttryck för det deliberativa samtalet studeras i skolmiljö.</p>
229

Att få vara en fluga på väggen : en studie om föräldrars förväntningar på och föreställningar om utvecklingssamtalet i förskolan

Santos Henriquez, Jasmin, Håkansson, Therese January 2009 (has links)
No description available.
230

"Hon vill ju bara få oss att tänka, liksom" : Om skrivutveckling och respons i grundskolans senare år

Brodin, Linn, Olsson, Anna January 2007 (has links)
<p>I dagens skolforskning talas om skrivprocess och om att vara medveten om hela skrivandets förlopp, från första utkastet till den färdiga produkten. I kursplanen för svenska står att ett av de viktigaste uppdragen är att skapa möjligheter för eleverna att utveckla sin förmåga kring skrivande, både genom att lära sig bearbeta sina texter men också genom att ta del av vad andra har att säga om texten. Det vill säga, både utvecklas i sin skrivprocess och sitt responsgivande och - tagande.</p><p>Den här uppsatsens syfte var att studera en del av interaktionen mellan lärare och elev, närmare bestämt den respons som lärare ger elever på deras skrivna texter i ämnet svenska samt hur eleverna uppfattar denna respons. Eftersom responsen är en del av arbetet med elevers skrivutveckling har vi även valt att studera hur lärare tänker kring och arbetar med detta. Som metod har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer samt klassrumsobservationer. Vi har intervjuat tre svensklärare som arbetar i grundskolans senare år för att få veta hur de tänker kring responsgivning och elever skrivutveckling. Vi var också intresserade av att få veta hur de arbetade med respons och skrivutveckling. För att få en bredare bild och underbygga våra intervjuer vistades vi också i klassrummet vid ett tillfälle hos varje lärare. Vid dessa tillfällen intervjuade vi också eleverna för att få veta hur de resonerar kring sin egen skrivutveckling och den respons de får av sina lärare. Totalt intervjuades tio elever i grupper om tre till fyra elever i varje grupp.</p><p>I den forsknings som bedrivs och bedrivits (främst i Norge och USA) kring skrivprocess och responsgivning framkommer det att det är viktigt att eleverna får respons på sitt skrivande löpande under sitt textskapande för att utvecklas i sitt skrivande.</p><p>Vi har sett i vår undersökning att de lärare vi talat med alla använder sig av respons, dock på lite olika sätt och i olika utsträckning. Alla lärare ger dock främst respons först på den färdiga texten, då ofta i skriftlig form. Ibland förekommer respons även under arbetets gång och då främst när eleverna själva ber om det. Eleverna å sin sida ser ofta responsen som ges på den färdiga texten som ett omdöme och betyg och inte främst som ett led i deras egen skrivutveckling.</p>

Page generated in 0.0526 seconds