No description available.

No description available.

Syftet med min studie är undersöka hur en lärare arbetar med barn som hon anser ha koncentrationssvårigheter. Jag vill se hur läraren arbetar med att upprätthålla deras koncentration i klassrummet. Jag vill också se lite på hur läraren valt att placera de barn hon anser ha koncentrationssvårigheter och på hur miljön i klassrummet ser ut. För att ta reda på hur en pedagog arbetar med detta har jag valt att göra observationer med kompletterande med samtal. Jag kom fram till att läraren ger tillsägelser både på håll och intill eleven. Läraren ger instruktioner på ett medvetet sätt och ibland viskar hon för att få uppmärksamheten. Hon gör barnet medvetet om att det stör och varför. Ibland hjälper läraren eleven genom att tala om vad som behövs på bänken och vad som inte behövs. / The purpose with my study is to examine how the teacher works with children that she considers having concentration problems. I want to see how a teacher works with keeping their concentration in the classroom. I would also like to see how the teacher has placed the children with concentration problems in the classroom and what the classrooms environment is like. To find out how the teacher works with this I’ve done observations and complementing conversations. I found out that in order to keep the children’s concentration the teacher gives orders both from a distance and next to the student. The teacher gives direction in a conscious way or sometimes whispers to get the attention. She makes the child conscious that he/she disturbs and why. Sometimes the teacher helps the child by letting it know what it needs and doesn’t need on the desk.

No description available.

Sammanfattning Syftet med studien är att få en större inblick i de faktorer som eleverna själva upplever har betydelse för deras motivation till skolarbete. I dagens skola känner sig lärare ofta maktlösa inför elever som är omotiverade och saknar lust till skolarbete. En ökad medvetenhet och förståelse för vilka motivationsfaktorer som påverkar eleverna i deras skolarbete ger lärarna fler och effektivare verktyg att stimulera eleverna. Ofta är brist på motivation situationsbunden, eleven kan mycket väl vara motiverad i andra sammanhang än skolan. Så hur kan lärarna väcka denna lust och nyfikenhet hos omotiverade elever och vilka faktorer påverkar eleverna? Särskilt utmanande kan det vara att försöka motivera elever i behov av särskilt stöd. De har ofta en negativ bild av skolan och sig själva som elever. Deras misslyckanden genom skolåren har ofta satt djupa spår i självkänslan. Specialpedagogerna (och skolan) har ett särskilt ansvar för dessa elever. Specialpedagogerna bör se till att lärare får tillgång till den senaste forskningen inom olika områden och de ska ha ett övergripande ansvar för synsätt, åtgärdsprogram, kompensatoriska hjälpmedel och de strategier som skolan använder för att stötta elever i behov av särskilt stöd. Att med hjälp av den motivationsforskning som finns kunna stötta lärare och elever i deras motivationsarbete är antagligen en av specialpedagogens viktigaste uppgifter. Denna studie bygger på en enkätundersökning med 55 årskurs 5 elever och 45 årskurs 9 elever. Dessa har svarat på frågor om vilka motivationsfaktorer som de upplever har betydelse respektive inte betydelse för deras motivation till skolarbete. Enkätfrågorna bygger på forskning om vilka motivationsfaktorer som påverkar eleverna i skolan. Genom att jämföra elevernas svar i undersökningen har vi sett vilka motivationsfaktorer som eleverna tycker har störst respektive minst betydelse för deras motivation. Resultatet visar att en motivationsfaktor som både pojkar och flickor i årskurs 5 och 9 svarade har betydelse är lärarens bemötande. En slutsats vi drar av detta är att lärarens förmåga att skapa goda relationer kan vara avgörande för en elevs motivation. En skillnad mellan flickornas och pojkarnas svar i undersökningen är att en större andel flickor svarade att delaktighet i skolarbetet var viktigt för dem. En skillnad mellan årskurserna är att en större andel av årskurs 9 eleverna än av årskurs 5 eleverna svarade att egen tillfredställelse (att känna sig nöjd) har betydelse för deras skolarbete. Nyckelord motivation

ABSTRAKT I vår strävan att nå bättre förståelse och vara mer insatta i vår kommande professions förutsättningar som samhällskunskapslärare på högstadiet och på gymnasiet, var vi nyfikna att ta reda på vilken uppfattning aktiva samhällslärare har om grupparbete. Detta har vi gjort genom att intervjua lärare i grundskolans senare år och på gymnasiet. Svenska skolans läroplaner har, från att under 60-talet lyfta fram grupparbeten som en viktig del i undervisningen, gått till att inte lyfta frågan över huvud taget. Denna förskjutning kommer sig också av de individualistiska strömningar som under några decennier kommit att färga samhällets utveckling. Syftet med studien var att belysa samhällskunskapslärares syn på grupparbete. Förutom datamaterial i form av intervjuerna arbetade vi med texter av olika slag för att få en överblick på den forskning som fanns i nära anknytning till studiens syften och frågeställningar. Studiens huvudsakliga frågeställningar var: Hur ser samhällskunskapslärare på grupparbete? Varför ser de på grupparbete på ett visst sätt? Flera av de använda texterna har varit någon form av studie eller rapport, andra har varit antologier eller forskningsöversikter. Resultatet visar att lärare uttrycker vissa problem med grupparbete som arbetsform. Det är inte alltid övertygelsen om grupparbete som en bra arbetsform som gör att de i visst mått ändå använder den. Studien visar också på stora tveksamheter i inhämtande av faktakunskaper hos elever i samband med grupparbete.

No description available.

Genom denna studie ville vi få inblick i och öka förståelsen kring elevers upplevelser av motivation i skolan. Detta för att öka medvetenhet hos lärare som ska stimulera elever till kunskapsinhämtning. Denna intervjustudie hade som avsikt att studera elevers upplevelser om motivation i skolan. Studien jämförde elever i årskurs fem och årskurs nio. Information samlades in med fokusintervjuer. En intervjuform som sker i grupp. För att tolka intervjuresultatet har vi använt oss av socialkognitiv teori, inre och yttre motivationsteori samt attributsteori. Resultatet gav att elever upplever sig mest motiverade när de arbetar med konkreta mål och då de kan påverka sin studiesituation. Även betyg och bedömning motiverar eleverna men inte lika starkt. Vi kom fram till att det inte fanns någon större skillnad mellan hur de olika åldersgrupperna resonerade. Enda skillnaden var att de yngre eleverna hellre låtsades motiverade än de äldre som öppet visade ointresse då skolarbetet upplevdes tråkigt. Däremot hade de liknande tankar om betyg trots att elever i årskurs fem ännu inte fått sådana. / By doing this study we wanted to get insight to and increase the understanding of pupils’ experiences of motivation at school. We wanted to enhance teachers’ awareness of it, because they are to stimulate pupils in acquiring knowledge. The intention of this interview study was to learn about pupils’ comprehension of how they experience motivation and undermotivation at school. A comparison between pupils in the fifth and the ninth grades in the compulsory school was made. The information was gathered by a method called focus interview, an interview that happens in a group. In our interpretation of the interview outcomes we used three different motivation theories; social cognitive theory, intrinsic and extrinsic motivation and attribution theory. The result was that pupils experience motivation when they can work with and towards concrete goals and when they can influence their study situation. Even marks and evaluations can be motivating factors for pupils, but they are not as effective as concrete goals and influence over study situation are. We found that there is not a big difference between how these two age groups conversed about motivation. The only, visible, difference was that the younger pupils didn’t want to show when they were undermotivated, whereas the older pupils showed it openly. However, both of the age groups had similar thoughts about marks, despite that the pupils in the fifth grade don’t get marks.

Syftet med min studie var att undersöka i vilken utsträckning elever vill vara delaktiga i undervisningen. Resultatet visar att elever vill ha ett ökat inflytande över undervisningen men att deltagandet begränsas att olika faktorer. Det är framförallt i undervisningens initialsteg som elever väljer att inte agera trots att de är missnöjda med undervisningens innehåll. När innehållet i undervisningen inte fångar elevens intresse sjunker motivationen för ett aktivt deltagande på lektionerna vilket leder till passivitet med följd av att inlärningsförmågan minskar. Detta får som återverkan att många elever går igenom skolan som passiva åskådare. Att fånga elevens intresse och aktivt arbeta för att undanröja de hinder som står i vägen för ett ökat elevinflytande är en av lärarens allra viktigaste uppgifter.

Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur fyra bildlärare på gymnasiet ser på begreppet kreativitet och hur detta enligt dem tar sig i uttryck i deras undervisning. Då kursplanen tar upp begreppet som ett mål samt som ett krav för betyget MVG är begreppets betydelse och tolkning av detta väsentligt och av betydelse för hur bedömningen samt undervisningen ser ut. Undersökningen har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra bildlärare på gymnasienivå. Intervjufrågorna var öppna för att få ut så mycket som möjligt ur varje fråga. Resultatet av denna undersökning påvisar att lärare har stor förståelse för begreppet kreativitet och mycket kunskap om hur den på olika sätt kan främjas i klassrummet samt vad som krävs för att läraren ska kunna bedöma den kreativa processen. Resultatet visar också på att tidsbrist, negativ stämning och elevers dåliga självförtroende kan vara faktorer som istället hämmar kreativiteten i klassrummet.