Denna studie syftar till att utforska förståelsen och implementeringen av inkluderande undervisning inom idrott och hälsa på högstadienivå i Sverige. Forskningen undersöker de förutsättningar som krävs för att idrottslärare framgångsrikt ska kunna skapa en inkluderande lärmiljö och undersöker hur de praktiskt tillämpar inkluderande undervisningsmetoder. Fokus ligger på inkluderande metoder för att alla elever på högstadiet ska känna sig inkluderade.  I denna studie utforskades synpunkter och erfarenheter från lärare inom idrott och hälsa angående utbildningsinsatser för att främja inkluderande undervisning. Lärarna framhöll vikten av att anpassa undervisningen till olika lärstilar och kulturella bakgrunder för att skapa en inkluderande miljö som tar hänsyn till elevernas olikheter. Vidare uttryckte de en stark önskan om ökat samarbete och kommunikation med andra lärare och stödpersonal för att främja inkluderande praxis. Utmaningar relaterade till bristande samarbete underströk vikten av att etablera strukturer för intern dialog och en enhetlig strategi för inkluderande utbildning. Slutligen betonades behovet av en plattform för att dela erfarenheter och bästa metoder, vilket skulle underlätta regelbunden reflektion och diskussion kring inkluderingsutmaningar och framgångar. Slutsats Studien belyser både utmaningar och möjligheter kopplade till inkluderande idrottsundervisning på högstadiet i svenska skolor. Forskningen ger värdefulla insikter som kan vägleda framtida utbildningspraxis och bidra till att förbättra lärmiljön för alla elever. Forskningen betonar behovet av att fortsätta utforska och stödja inkluderande undervisning inom idrott och hälsa på högstadienivå, och belyser de faktorer som är avgörande för att skapa en miljö där varje elev ges möjlighet att lyckas och utvecklas. / This study aims to explore the understanding and implementation of inclusive teaching in physical education and health at the middle school level in Sweden. The research examines the prerequisites necessary for physical education teachers to successfully create an inclusive learning environment and investigates how they practically apply inclusive teaching methods. The focus is on inclusive methods to ensure that all middle school students feel included.    In this study, perspectives and experiences of physical education and health teachers regarding educational efforts to promote inclusive teaching were explored. Teachers emphasized the importance of adapting instruction to different learning styles and cultural backgrounds to create an inclusive environment that respects students' differences. Furthermore, they expressed a strong desire for increased collaboration and communication with other teachers and support staff to promote inclusive practices. Challenges related to lack of collaboration underscored the importance of establishing structures for internal dialogue and a unified strategy for inclusive education. Finally, the need for a platform to share experiences and best practices was emphasized, which would facilitate regular reflection and discussion on inclusion challenges and successes.    Conclusion The study highlights both challenges and opportunities associated with inclusive physical education at the middle school level in Swedish schools. The research provides valuable insights that can guide future educational practices and contribute to improving the learning environment for all students. The research emphasizes the need to continue exploring and supporting inclusive teaching in physical education and health at the high school level, and highlights the factors crucial for creating an environment where every student is given the opportunity to succeed and thrive.

<p>Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera användningen av lärplattformen Fronter i kommunen X-holms gymnasieskolor med hjälp av en sociokulturell teori. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer där fem elever, tre lärare och en IT-samordnare intervjuades. Analysen av empirin visade att lärarna behärskade modern teknik i väldigt varierande grad. Lärarnas inställning till Fronter skilde sig också mycket åt. De intervjuade elevernas förhållande till IKT (informations- och kommunikationsteknik) i allmänhet var förhållandevis lika. Exempelvis hade alla eleverna erfarenhet av att vara en del av någon community. Däremot varierade elevernas inställning till Fronter. En del elever var positiva och betonade bland annat Fronters goda tillgänglighet och miljövänlighet. En del elever var negativa och de kritiserade exempelvis tekniska problem och lärarnas låga användningsfrekvens. Ingen av de intervjuade eleverna hade några problem med att hantera IKT, men det framkom i intervjuerna med personalen att det förekom att elever inte hade dator i hemmet och därmed hade betydligt svårare att använda Fronter.</p><p>Uppsatsens slutsatser kopplar ihop resultatet av undersökningen med tidigare forskning. Det konstateras bland annat att IKT inte längre i sig räcker för att entusiasmera eleverna. Elevernas vana av att hantera IKT gjorde att de ställde krav på att en lärplattform ska hålla en god kvalité.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur några pedagoger i barngruppen arbetar med tvillingars individuella utveckling. Om de arbetar enligt ett särskilt arbetssätt och i så fall hur de gör det. Syftet innefattar även att ta reda på föräldrars syn på hur förskolan arbetar med att stärka deras tvillingars individuella utveckling. Syftet inbegriper även att ta reda på hur tvillingar utvecklas gentemot varandra och sina jämnåriga kamrater.</p><p>Intervjuer med fem pedagoger som har tvillingar i sin barngrupp och sex föräldrar som har sina tvillingar placerade i denna verksamhet, har genomförts. Utöver detta har observationer i dessa barngrupper genomförts. Hur verksamheten fungerar och hur tvillingarna utvecklas stämmer för det mesta överens med vad föräldrar och pedagoger angivit, men inte alltid.</p><p>Enligt litteraturen är det viktigt att behandla tvillingar som två självständiga individer och det är viktigt att vi som pedagoger försöker eftersträva detta i verksamheten. Av intervjuer och observationer framgick det att samtliga pedagoger på ett eller annat sätt, exempelvis genom att dela på barnen vid gruppindelningar och ge dem en egen matplats vid separata bord, försöker stärka tvillingarnas individuella utveckling. Det framgick även att de flesta föräldrar var relativt insatta i hur förskolan arbetade för att stärka just deras barns individuella utveckling.</p><p>Genom intervjuerna med föräldrar framstod det som viktigt att lyssna till dem som föräldrar, som naturligt känner sina barn bäst. Detta för att missförstånd ska kunna undvikas och för att de som föräldrar ska känna sig nöjda och trygga med att de har sina barn placerade i den verksamheten. Genom litteraturstudier, men framförallt genom samtal med pedagoger framkom vikten av att försöka säga rätt namn till barnen, att tänka på att separera barnen vid olika tillfällen, dock inte för tidigt och att lägga upp övrig verksamhet så att tvillingarna får chansen att utvecklas individuellt.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har till utomhusmiljön, vilken funktion utomhusmiljön har i den dagliga verksamheten och vilken roll pedagogen tar utomhus. Den utomhusmiljö som beskrivs och diskuteras i arbetet är inte bara gården i anslutning till förskolan utan också naturmiljöer utanför och hur de integreras i verksamheten.<p>Den forskning som presenteras har fokus på samspelet mellan individer och miljö och visar att barn påverkas av den miljö de vistas i. De är aktiva och interagerar aktivt med miljön och individer i den. Det sociala samspelet är viktigt för barnets utveckling. Därför är pedagogens roll en viktig del att diskutera då det är pedagogen som står för tryggheten för barnen samt utvecklingen av verksamheten. Forskningen visar att historiskt sett intar pedagogen en avvaktande men närvarande roll utomhus även mer aktuell forskning visar att den rollen övergripande finns kvar än i dag. Samtidigt finns det forskning som visar på möjligheter att förändra, det är då med nya perspektiv på lärande genom att användandet av utemiljön kan ändra pedagogens syn på sin roll och på verksamheten han eller hon är aktiv i.</p><p>Som metod har använts semistrukturerade intervjuer och tre verksamma pedagoger har fått ge sin bild av hur deras verksamheter ser ut samt deras uppfattningar om utomhusmiljön och arbetet i den. Det resultat som presenteras visar att utomhusmiljön är en viktig del av verksamheten men att den används på olika sätt, mycket på grund av de intressen som pedagogerna har. Resultatet visar också att respondenterna ser på pedagogens roll som aktiv, stödjande och närvarande, vilket visar på en annan bild av pedagogen än den som beskrivs i den tidigare forskning som presenterats. Bilden av respondenterna visar att utomhusmiljön inte är en statisk miljö där barnen springer fritt utan en levande miljö som ses som en arena för lärande där lek har en stor plats.</p></p><p> </p>

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur några pedagoger i barngruppen arbetar med tvillingars individuella utveckling. Om de arbetar enligt ett särskilt arbetssätt och i så fall hur de gör det. Syftet innefattar även att ta reda på föräldrars syn på hur förskolan arbetar med att stärka deras tvillingars individuella utveckling. Syftet inbegriper även att ta reda på hur tvillingar utvecklas gentemot varandra och sina jämnåriga kamrater. Intervjuer med fem pedagoger som har tvillingar i sin barngrupp och sex föräldrar som har sina tvillingar placerade i denna verksamhet, har genomförts. Utöver detta har observationer i dessa barngrupper genomförts. Hur verksamheten fungerar och hur tvillingarna utvecklas stämmer för det mesta överens med vad föräldrar och pedagoger angivit, men inte alltid. Enligt litteraturen är det viktigt att behandla tvillingar som två självständiga individer och det är viktigt att vi som pedagoger försöker eftersträva detta i verksamheten. Av intervjuer och observationer framgick det att samtliga pedagoger på ett eller annat sätt, exempelvis genom att dela på barnen vid gruppindelningar och ge dem en egen matplats vid separata bord, försöker stärka tvillingarnas individuella utveckling. Det framgick även att de flesta föräldrar var relativt insatta i hur förskolan arbetade för att stärka just deras barns individuella utveckling. Genom intervjuerna med föräldrar framstod det som viktigt att lyssna till dem som föräldrar, som naturligt känner sina barn bäst. Detta för att missförstånd ska kunna undvikas och för att de som föräldrar ska känna sig nöjda och trygga med att de har sina barn placerade i den verksamheten. Genom litteraturstudier, men framförallt genom samtal med pedagoger framkom vikten av att försöka säga rätt namn till barnen, att tänka på att separera barnen vid olika tillfällen, dock inte för tidigt och att lägga upp övrig verksamhet så att tvillingarna får chansen att utvecklas individuellt.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har till utomhusmiljön, vilken funktion utomhusmiljön har i den dagliga verksamheten och vilken roll pedagogen tar utomhus. Den utomhusmiljö som beskrivs och diskuteras i arbetet är inte bara gården i anslutning till förskolan utan också naturmiljöer utanför och hur de integreras i verksamheten.Den forskning som presenteras har fokus på samspelet mellan individer och miljö och visar att barn påverkas av den miljö de vistas i. De är aktiva och interagerar aktivt med miljön och individer i den. Det sociala samspelet är viktigt för barnets utveckling. Därför är pedagogens roll en viktig del att diskutera då det är pedagogen som står för tryggheten för barnen samt utvecklingen av verksamheten. Forskningen visar att historiskt sett intar pedagogen en avvaktande men närvarande roll utomhus även mer aktuell forskning visar att den rollen övergripande finns kvar än i dag. Samtidigt finns det forskning som visar på möjligheter att förändra, det är då med nya perspektiv på lärande genom att användandet av utemiljön kan ändra pedagogens syn på sin roll och på verksamheten han eller hon är aktiv i. Som metod har använts semistrukturerade intervjuer och tre verksamma pedagoger har fått ge sin bild av hur deras verksamheter ser ut samt deras uppfattningar om utomhusmiljön och arbetet i den. Det resultat som presenteras visar att utomhusmiljön är en viktig del av verksamheten men att den används på olika sätt, mycket på grund av de intressen som pedagogerna har. Resultatet visar också att respondenterna ser på pedagogens roll som aktiv, stödjande och närvarande, vilket visar på en annan bild av pedagogen än den som beskrivs i den tidigare forskning som presenterats. Bilden av respondenterna visar att utomhusmiljön inte är en statisk miljö där barnen springer fritt utan en levande miljö som ses som en arena för lärande där lek har en stor plats.

Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera användningen av lärplattformen Fronter i kommunen X-holms gymnasieskolor med hjälp av en sociokulturell teori. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer där fem elever, tre lärare och en IT-samordnare intervjuades. Analysen av empirin visade att lärarna behärskade modern teknik i väldigt varierande grad. Lärarnas inställning till Fronter skilde sig också mycket åt. De intervjuade elevernas förhållande till IKT (informations- och kommunikationsteknik) i allmänhet var förhållandevis lika. Exempelvis hade alla eleverna erfarenhet av att vara en del av någon community. Däremot varierade elevernas inställning till Fronter. En del elever var positiva och betonade bland annat Fronters goda tillgänglighet och miljövänlighet. En del elever var negativa och de kritiserade exempelvis tekniska problem och lärarnas låga användningsfrekvens. Ingen av de intervjuade eleverna hade några problem med att hantera IKT, men det framkom i intervjuerna med personalen att det förekom att elever inte hade dator i hemmet och därmed hade betydligt svårare att använda Fronter. Uppsatsens slutsatser kopplar ihop resultatet av undersökningen med tidigare forskning. Det konstateras bland annat att IKT inte längre i sig räcker för att entusiasmera eleverna. Elevernas vana av att hantera IKT gjorde att de ställde krav på att en lärplattform ska hålla en god kvalité.

Bakgrund Bakgrundskapitlet börjar med historik om hur barngruppsantalet i svensk förskola harförändrats och utvecklats. Under tidigare forskning redogörs det för forskning och litteratur som berör barngruppsstorlekar i förskolan och dess påverkan på förskollärarensarbetssituation. Den teoretiska utgångspunkten i studien är Bronfenbrennersutvecklingsekologi. Syfte Syftet är att belysa hur förskollärare upplever att storleken på barngruppen påverkar deras arbetssituation. Metod Undersökningen genomfördes med kvalitativ metod. Vid intervjuerna användes ensemistrukturerad intervjumetod för att få ta del av förskollärarnas tankar och åsikter ombarngruppsstorlekar. Studien omfattade sex förskollärare och genomfördes vid tre förskolor itvå olika kommuner i Västra Götalands län. Resultat Resultatet redogörs under fyra kategorier: barnets behov, kontakt med vårdnadshavare, omgivningens påverkan samt skolinspektion/styrdokument. I resultatet framkom det att förskollärarna tyckte att barngrupperna var för stora. De arbetade dagligen med att dela uppbarnen i mindre grupper för att kunna tillgodose alla barns behov samt att de alla betonadeförskolans miljö som en viktig faktor vid uppdelandet av barngrupperna. Det fanns en önskan hos majoriteten av förskollärarna att de kunde vara med och bestämma barnantalet i barngrupperna.

Denna studie handlar om hur elever upplever lärares ledarskap i klassrummet. I bakgrunden visas tidigare forskning om ledarskap i skolan. Frågeställningarna är, hur elever upplever ledarskap i skolan, hur ser ett önskvärt ledarskap ut enligt eleverna, vilket ledarskap skulle eleverna använda sig av, vilka egenskaper hos lärarna tycker eleverna är viktiga. Detta är en kvalitativ studie där elever i årskurs sex intervjuats enskilt. I resultatet framgår att eleverna är nöjda med det ledarskap som deras lärare använder och att de flesta vill ha lärare som är snälla men som ändå kan hålla ordning i klassrummet. I undersökningen har resultat framkommit som inte tagits upp i tidigare forskning. Detta var att lärares humor spelar en stor roll för hur eleverna uppfattar just den lärarens ledaregenskaper. I diskussionen görs en jämförelse mellan de resultat som framkom i undersökningen mot vad som står i bakgrundskapitlets litteratur. Det ges även några förslag på vidare forskning.

No description available.