<p>Det huvudsakliga syftet med det här arbetet var att undersöka verksamma förskollärares syn på barns självkänsla. De frågeställningar som behandlats är; hur anser förskollärare att självkänslan inverkar på barnets beteende, vad anser förskollärare har betydelse för hur barnens självkänsla utvecklas samt hur arbetar förskollärare med att utveckla barns självkänsla. Studien bygger på en kvalitativ undersökning där fem förskollärare intervjuats. Resultatet visar att förskollärare anser att dålig självkänsla ofta leder till inbundenhet eller självhävdande beteende. Förskollärarna anser att självkänslan grundläggs i hemmet och att negativ kritik från omgivningen sänker självkänslan. Som ett sätt att stärka barns självkänsla uppger förskollärarna att de försöker lyssna på och uppmuntra barnet.</p>

Aim  The purpose of the study was to examine upper secondary students and their experiences of distance learning compared to classroom studies. Issues  • What external conditions do the students at the upper secondary school feel that there are distance learning and classroom studies in the subject of sports and health?  • How do external conditions affect the students’ opportunities to meet the knowledge required in the subject Physical education, according to the students themselves? Method  Quantitative study where the collection of data was done in the form of a web survey with only answer alternatives linked to the questions. The study involved 102 students from four different upper secondary school classes in grades 2 and 3 where the schools were located in the Stockholm region. Results  The most important result in this study, was the significant difference that the students find it more difficult to meet the requirements in Physical Education when participating in online education rather than traditional schooling. The results also pointed out that the students felt they had insufficient access to external conditions when being educated in Physical Education online compared to in school.   Conclusion  The results clearly show that students who participated in online education the spring semester of 2020 experienced that it was more difficult to meet the requirements in Physical Education than it was compared to onsite education. One explanation to this finding might be the lack of resources regarding external conditions. / Syfte Syftet med studien var att undersöka eleverna i gymnasieskolans och deras erfarenheter av distansstudier jämfört med klassrumsstudier. Frågeställningar  • Vilka yttre förutsättningar upplevde eleverna på gymnasieskolan att det fanns med distansstudier och klassrumsstudier i ämnet idrott och hälsa? • Hur upplevde eleverna på gymnasieskolan att de yttre förutsättningarna påverkade för att uppnå målen i idrott och hälsa?  Metod Kvantitativ studie där insamlingen av data gjordes i form av en webbenkät med enbart svarsalternativ kopplade till frågorna. I studien deltog 102 elever från fyra olika gymnasieklasser i årskurs 2 och 3 där skolorna var belägna inom Stockholmsregionen.  Resultat  Det viktigaste resultatet studien visade var att det fanns en signifikant skillnad för hur eleverna upplevde att det var att uppnå målen i idrott och hälsa på distans kontra studier i skolan. Resultaten belyste också att eleverna upplevde att de hade sämre tillgång till yttre förutsättningar vid distansstudier kontra studier i skolan idrott och hälsa. Slutsats Resultaten visade tydligt att elever som läste på distans under våren 2020 upplevde att det var svårare att uppnå målen i idrott och hälsa än med studier på plats i skolan och de bristande tillgångarna till yttre förutsättningar kunde vara en förklaring till detta.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet resonerar kring att arbeta med kroppsideal i undervisningen. Studien är av kvalitativ art och har en läroplansteoretisk utgångspunkt. - Hur arbetar lärare med kroppsideal i ämnet idrott och hälsa? - Vilka utmaningar anser lärarna att det finns med undervisning i kroppsideal? Metod Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes på gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa på skolor i Stockholms län. Intervjuerna analyserad genom teoriledd tematisk analys. Resultat Intervjuerna påvisade att undervisningen om kroppsideal i stor utsträckning präglades av diskussioner i minder eller större grupper och att eleverna examineras genom antingen muntliga diskussioner eller skriftliga reflektionsuppgifter. De största utmaningarna för lärarna vid undervisningen var att ämnet kan var känsligt att prata om samt att det är svårt att veta exakt vad som skall läras ut gällande kroppsideal eftersom begreppet kroppsideal är svårdefinierat för lärarna. Slutsats Lektionerna präglas av diskussioner och det kan vara svårt att veta vad undervisningen skall innehålla. / Aim The purpose of this study is to investigate how PE-teachers in high school reason about their work with body ideals in teaching. The study is of a qualitative type and has a curriculum theoretical starting point. - How do PE-teachers work with body ideals? - What challenges do PE-teachers consider with the work with body ideals? Method Five semi-structured interviews were conducted with PE-teachers at high schools in Stockholm County. The interviews analyzed by theoretically thematic analysis. Results The interviews presented that the teaching of body ideals was mainly characterized by discussions in small or larger groups and the students were examined through either oral discussions or written reflection tasks. The biggest challenges for the teachers was that the subject could be sensitive to talking about and it was difficult to know exactly what should be taught regarding body ideals because the concept of body ideal was difficult to define for the teachers. Conclusions The lessons was characterized by discussions and it can be difficult for the teachers to know what the teaching should contain.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien är att få en större inblick i de faktorer som eleverna själva upplever har betydelse för deras motivation till skolarbete. I dagens skola känner sig lärare ofta maktlösa inför elever som är omotiverade och saknar lust till skolarbete. En ökad medvetenhet och förståelse för vilka motivationsfaktorer som påverkar eleverna i deras skolarbete ger lärarna fler och effektivare verktyg att stimulera eleverna. Ofta är brist på motivation situationsbunden, eleven kan mycket väl vara motiverad i andra sammanhang än skolan. Så hur kan lärarna väcka denna lust och nyfikenhet hos omotiverade elever och vilka faktorer påverkar eleverna?</p><p>Särskilt utmanande kan det vara att försöka motivera elever i behov av särskilt stöd. De har ofta en negativ bild av skolan och sig själva som elever. Deras misslyckanden genom skolåren har ofta satt djupa spår i självkänslan. Specialpedagogerna (och skolan) har ett särskilt ansvar för dessa elever. Specialpedagogerna bör se till att lärare får tillgång till den senaste forskningen inom olika områden och de ska ha ett övergripande ansvar för synsätt, åtgärdsprogram, kompensatoriska hjälpmedel och de strategier som skolan använder för att stötta elever i behov av särskilt stöd. Att med hjälp av den motivationsforskning som finns kunna stötta lärare och elever i deras motivationsarbete är antagligen en av specialpedagogens viktigaste uppgifter.</p><p>Denna studie bygger på en enkätundersökning med 55 årskurs 5 elever och 45 årskurs 9 elever. Dessa har svarat på frågor om vilka motivationsfaktorer som de upplever har betydelse respektive inte betydelse för deras motivation till skolarbete. Enkätfrågorna bygger på forskning om vilka motivationsfaktorer som påverkar eleverna i skolan. Genom att jämföra elevernas svar i undersökningen har vi sett vilka motivationsfaktorer som eleverna tycker har störst respektive minst betydelse för deras motivation.</p><p>Resultatet visar att en motivationsfaktor som både pojkar och flickor i årskurs 5 och 9 svarade har betydelse är lärarens bemötande. En slutsats vi drar av detta är att lärarens förmåga att skapa goda relationer kan vara avgörande för en elevs motivation.</p><p>En skillnad mellan flickornas och pojkarnas svar i undersökningen är att en större andel flickor svarade att delaktighet i skolarbetet var viktigt för dem.</p><p>En skillnad mellan årskurserna är att en större andel av årskurs 9 eleverna än av årskurs 5 eleverna svarade att egen tillfredställelse (att känna sig nöjd) har betydelse för deras skolarbete.</p><p><strong>Nyckelord</strong></p><p>motivation</p>

<p>Lärarutbildningen Examensarbete</p><p>10 poäng</p><p>Abstrakt</p><p>___________________________________________________________________________</p><p>Jaana Äikäs de Basulto</p><p>Elevers förståelse av värdegrunden</p><p>2007 Antal sidor: 20</p><p>___________________________________________________________________________</p><p>Mitt arbete är en del av en internationell jämförande studie. I projektet deltar universitet från Finland, England och Mälardalens högskola i Sverige. Syftet i den internationella studien är att hitta likheter och skillnader i elevers förståelse i dessa länder av värdegrunden och hur den gestaltas i skolan. Värdegrunden är en del av skolans arbete och står på Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 1994). Läroplankommitté slog fast år 1994 att skolan vilar på demokratins grund samt att skolan skall gestalta och förmedla olika värden. Skolan har viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. Detta sker genom individens fostran till rättkänsla, generositet, tolerans och ansvartagande.</p><p>Jag undersökte hur 20 elever vid 15-16 års ålder i högstadiet i två olika skolor i Mellansverige uppfattar värdegrunden. Eleverna var delade i fyra olika grupper, fem i varje grupp. Den första gruppen bestod enbart av flickor, den andra gruppen enbart av pojkar men den tredje och fjärde gruppen var blandade. Den kvalitativa undersökningen genomfördes med hjälp av gruppintervjuer som spelades in, transkriberades ordagrant och därefter analyserades. Resultaten visar att i båda skolorna där intervjuer gjordes ansåg eleverna att skolorna inte arbetar med värdegrunden. Skolorna arbetar inte aktivt med olika teman som mobbning, rasism, jämställdhetsfrågor eller demokratifrågor. Man arbetar inte med demokratifrågor som t ex med elevinflytande. Arbetssättet eller innehållet i ämnena får eleverna välja bara någon gång i SO-ämnena och slöjd men inte övrigt i andra ämnen.</p><p>_______________________________________________________</p><p>Nyckelord: Värdegrund, läroplaner, mobbning, demokrati, jämställdhet.</p>

<p>Det huvudsakliga syftet med vår rapport var att undersöka den sociala miljöns betydelse för barn med beteendeproblem. Vi har utgått från följande problemformuleringar; vad kan pedagogen göra för att hjälpa och stödja, vilken betydelse har barngruppen, samt hur kan verksamheten samverka för att hjälpa och stödja. Vi har utfört en empirisk undersökning där vi har intervjuat sammanlagt sex pedagoger verksamma med barn mellan 1 till 9 år. I vårt resultat kunde vi urskilja att pedagogerna ansåg att positiv uppmärksamhet till barnen är en bra strategi för att främja barns positiva beteende. Barngruppen har en stor betydelse för barnet vid tillägnandet av sociala koder eftersom de lär sig av varandra. Tids- och resursbrist samt för stora barngrupper är faktorer som gör det svårt för pedagogerna när det gäller att kunna stödja barn med beteendeproblem. Vidare fann vi att alla pedagogerna menar att det är viktigt att kommunicera i arbetslaget, men de ser inte varandra som en resurs när det gäller att utbyta kunskap och kompetens. Vi fann dessutom att pedagogerna menar att kontakten med föräldrarna är viktigt för att förmedla information om barnet.</p>

<p>Syftet med mitt examensarbete är att studera kommunikationen mellan lärare och elev. Det som är spännande är att se om kommunikationen mellan dessa fungerar. Detta kan ses med hjälp av den analysmodell som Wickman (2002) skapat. Han använde även denna modell för att studera kommunikationen. Studien kommer fokusera på lärarens kommunikation med eleven i ämnen som historia och matematik.</p><p>För att kunna undersöka mitt syfte har jag som ovan nämnts tagit hjälp av Wickmans (2002) analysmodell. Det är den modell som kommer att finnas genom hela arbetet. För att bäst komma fram till goda resultat har metoder som observationer och intervjuer använts. I observationerna användes en filmkamera, som även används under intervjuerna. Det som varit med i på observationerna är två lärare och deras elever som går i fjärde respektive femte klass.</p><p>Resultatet visar tydligt på att lärares och elevers kommunikation är viktig i klassrummet. Men i klassrummet uppstår dessa mellanrum som Wickman (2002) talar om, dessa mellanrum uppstår då en elev inte förstått en uppgift och behöver lärarens hjälp för att lösa det. Ibland, genom deras samspel, kommer de överrens och mellanrummet är fyllt. Det kan också bli tvärtom, att mellanrummet dröjer kvar, vilket menas att samspelet mellan de båda tar längre tid eftersom läraren och eleven inte är överrens om hur uppgiften ska lösas. Arbetet tar även upp olika exempel på hur kommunikationen fungerar i klassrummet hos de båda lärarna i historia och matematik.</p>

<p>ABSTRAKT</p><p>I vår strävan att nå bättre förståelse och vara mer insatta i vår kommande professions förutsättningar som samhällskunskapslärare på högstadiet och på gymnasiet, var vi nyfikna att ta reda på vilken uppfattning aktiva samhällslärare har om grupparbete. Detta har vi gjort genom att intervjua lärare i grundskolans senare år och på gymnasiet. Svenska skolans läroplaner har, från att under 60-talet lyfta fram grupparbeten som en viktig del i undervisningen, gått till att inte lyfta frågan över huvud taget. Denna förskjutning kommer sig också av de individualistiska strömningar som under några decennier kommit att färga samhällets utveckling. Syftet med studien var att belysa samhällskunskapslärares syn på grupparbete. Förutom datamaterial i form av intervjuerna arbetade vi med texter av olika slag för att få en överblick på den forskning som fanns i nära anknytning till studiens syften och frågeställningar. Studiens huvudsakliga frågeställningar var: Hur ser samhällskunskapslärare på grupparbete? Varför ser de på grupparbete på ett visst sätt? Flera av de använda texterna har varit någon form av studie eller rapport, andra har varit antologier eller forskningsöversikter. Resultatet visar att lärare uttrycker vissa problem med grupparbete som arbetsform. Det är inte alltid övertygelsen om grupparbete som en bra arbetsform som gör att de i visst mått ändå använder den. Studien visar också på stora tveksamheter i inhämtande av faktakunskaper hos elever i samband med grupparbete.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>I dagens skola har lärare stort inflytande över sin egen undervisning, vilket medför att kraven på lärarna blir större. Det är därför viktigt att lärarna får reflektera och utveckla sin kompetens för att kunna möta dessa krav. Våra erfarenheter av hur lärare arbetar med momentet läxor är växlande och vi kan även genom media och forskning se att läxor är ett aktuellt ämne. Vårt syfte med denna uppsats blir därför att problematisera hur lärare tänker kring didaktiska förhållningssätt. Detta gör vi genom att fokusera oss på hur lärare arbetar och tänker om momentet läxa. Vi har, i vår uppsats, använt oss av fokusgruppsintervjuer där vi samtalat med lärare kring momentet läxa för att få svar på våra frågor. Lärarna är verksamma i årskurserna 1-6.</p><p>Vidare beskrivs bl.a. didaktikens historia från 1600- talet fram tills i dag, olika teorier på lärande samt läxans komplexitet. Användandet av läxor har förekommit under en lång tid och haft olika innebörder, och lärarna i vår undersökning menar att läxor främst ges för att eleverna ska bli ansvarstagande och att de genom upprepning ges tillfälle att befästa kunskap. Lärarna nämner även att både föräldrar och elever, främst i de lägre åren, vill ha läxor. Det blir också ett skäl till varför läxor ges.</p><p>Människan lär hela livet, hela tiden, inte bara i skolan. Hur ska då momentet läxa behandlas? I vår uppsats ställs de didaktiska förhållningssätten i relation till momentet läxa. En slutsats har kunna dragits men frågor kvarstår att diskutera ute i skolorna.</p>

<p>Vårt syfte med detta arbete var att nå förståelse av lärarutbildningens uppdrag att utbilda lärare på 2000-talet. För att nå detta syfte försökte vi genom en textanalys att karaktärisera förändringar i utbildningsplaner, kursplaner och kurshandledningar gällande Pedagogik med didaktisk inriktning (PDI A) 01-20 poäng under perioden 2001 t.o.m. 2005 med fokus på en av delkurserna, Lärares uppdrag och arbete. I utbildningsplanerna karaktäriserade vi förändringar i målen, i kursplanerna karaktäriserade vi förändringar i syftet och målen och slutligen i kurshandledningarna karaktäriserade vi förändringar i kursens introduktionsavsnitt, i avsnittet Innehåll och uppläggning, i examinationsuppgiften och slutligen i litteraturen. I vår analys såg vi hur nya begrepp och fraser tillkom, hur man lade till och tog bort olika moment i både presentationer av delkursen, i seminarierna och i examinationsuppgifterna och hur litteraturen förändrades. Avslutningsvis resonerade vi kring de förändringar vi såg i relation till litteratur som behandlar ämnet lärarutbildning ur olika perspektiv.</p>