<p>Vårt syfte är att utifrån olika lärandeteorier studera läroplaner över tid med särskilt fokus på läs- och skrivinlärning. Syftet är att utveckla kunskap om LTG, dels genom att studera källan, dels genom att intervjua några lärare som arbetar under inspiration från LTG idag. Vårt syfte är också att sätta LTG i ett historiskt perspektiv för att klargöra det revolutionerande i det förhållningssättet. Vi har genomfört två intervjuer, samt gjort en textanalys av läroplanerna, Lgr 69, Lgr 80 samt Lpo 94 utifrån de olika lärandeteorierna, den behavioristiska-, den konstruktivistiska- och den sociokullturella teorin.</p><p>Vi har kommit fram till att lärare som idag är inspirerade av LTG arbetar efter samma grundtankar som Leimar gjorde när hon startade upp sitt alternativ, där barnet är aktivt och skapande samt står i fokus för undervisningen. Vi kan även mot bakgrund av den behavioristiska teorin, som var rådande under Lgr 69, förstå motståndet till LTG och varför LTG var så revolutionerande för sin tid.</p>

No description available.

<p>The aim of this essay is to examine the view on children with disability´s in the end of the 19 Th to the beginning of the 20 Th. We will examine the children that lived in Eugeniahememt but we will also examnie the view the society had on the children who lived on Egueniahemmet. In our essay there are four questions that we are going to answer.</p><p>- Who took the initive to start Eugeniahemmet and how did it affect the activity?</p><p>- Which view had the society on the children who lived on Eugeniahemmet?</p><p>- How did the work with the children look like?</p><p>- Which view had the staff, in Eugeniahemmet, on the children?</p><p>The method that is being used in this essay is trying to analyses what the material tells us about the view on the children and how the work with the children lookt liked in Eugeniahemmet.</p><p>The theory that we use is about Michel Focaults look on madness. Focault says that a person who is mad dosen’t have a connection between body and soul and that creates hallucinations witch leeds to madness. We also use a gender theory by Yvonne Hirdman who explains that women and men have diffrent roles in the society. Womens role is to be responsible for their home and the mens role is to be responsible for the public business.</p><p>The main conclusion is that the view on children with disability in the society made it hard for Eugeniahememt staff to work whit the home´s activity. The view of the children in the society was that they were more a burden on the society than good citizen. These children was learned fast, but if the children who did´t learned fast were called idiot´s. Another coclusion is that in the beginning of Eugeniahemmet activity they accepted everyone even the children who consider be impossible to be educate. But in the beginning of the 20 Th they started to exlude the children who were impossible to educate, because they were idiot´s.</p><p>Title: "The home of Eugenia, The view on the children in Eugenia" qreaters Sara Albornoz and Therese Hellman. Keywords: disabled, protége, free intelligence, institution, idiot.</p>

No description available.

<p>Syftet med min studie är undersöka hur en lärare arbetar med barn som hon anser ha koncentrationssvårigheter. Jag vill se hur läraren arbetar med att upprätthålla deras koncentration i klassrummet. Jag vill också se lite på hur läraren valt att placera de barn hon anser ha koncentrationssvårigheter och på hur miljön i klassrummet ser ut.</p><p>För att ta reda på hur en pedagog arbetar med detta har jag valt att göra observationer med kompletterande med samtal. Jag kom fram till att läraren ger tillsägelser både på håll och intill eleven. Läraren ger instruktioner på ett medvetet sätt och ibland viskar hon för att få uppmärksamheten. Hon gör barnet medvetet om att det stör och varför. Ibland hjälper läraren eleven genom att tala om vad som behövs på bänken och vad som inte behövs.</p> / <p>The purpose with my study is to examine how the teacher works with children that she considers having concentration problems. I want to see how a teacher works with keeping their concentration in the classroom. I would also like to see how the teacher has placed the children with concentration problems in the classroom and what the classrooms environment is like.</p><p>To find out how the teacher works with this I’ve done observations and complementing conversations. I found out that in order to keep the children’s concentration the teacher gives orders both from a distance and next to the student. The teacher gives direction in a conscious way or sometimes whispers to get the attention. She makes the child conscious that he/she disturbs and why. Sometimes the teacher helps the child by letting it know what it needs and doesn’t need on the desk.</p>

No description available.

Det huvudsakliga syftet med det här arbetet var att undersöka verksamma förskollärares syn på barns självkänsla. De frågeställningar som behandlats är; hur anser förskollärare att självkänslan inverkar på barnets beteende, vad anser förskollärare har betydelse för hur barnens självkänsla utvecklas samt hur arbetar förskollärare med att utveckla barns självkänsla. Studien bygger på en kvalitativ undersökning där fem förskollärare intervjuats. Resultatet visar att förskollärare anser att dålig självkänsla ofta leder till inbundenhet eller självhävdande beteende. Förskollärarna anser att självkänslan grundläggs i hemmet och att negativ kritik från omgivningen sänker självkänslan. Som ett sätt att stärka barns självkänsla uppger förskollärarna att de försöker lyssna på och uppmuntra barnet.

The aim of this essay is to examine the view on children with disability´s in the end of the 19 Th to the beginning of the 20 Th. We will examine the children that lived in Eugeniahememt but we will also examnie the view the society had on the children who lived on Egueniahemmet. In our essay there are four questions that we are going to answer. - Who took the initive to start Eugeniahemmet and how did it affect the activity? - Which view had the society on the children who lived on Eugeniahemmet? - How did the work with the children look like? - Which view had the staff, in Eugeniahemmet, on the children? The method that is being used in this essay is trying to analyses what the material tells us about the view on the children and how the work with the children lookt liked in Eugeniahemmet. The theory that we use is about Michel Focaults look on madness. Focault says that a person who is mad dosen’t have a connection between body and soul and that creates hallucinations witch leeds to madness. We also use a gender theory by Yvonne Hirdman who explains that women and men have diffrent roles in the society. Womens role is to be responsible for their home and the mens role is to be responsible for the public business. The main conclusion is that the view on children with disability in the society made it hard for Eugeniahememt staff to work whit the home´s activity. The view of the children in the society was that they were more a burden on the society than good citizen. These children was learned fast, but if the children who did´t learned fast were called idiot´s. Another coclusion is that in the beginning of Eugeniahemmet activity they accepted everyone even the children who consider be impossible to be educate. But in the beginning of the 20 Th they started to exlude the children who were impossible to educate, because they were idiot´s. Title: "The home of Eugenia, The view on the children in Eugenia" qreaters Sara Albornoz and Therese Hellman. Keywords: disabled, protége, free intelligence, institution, idiot.

Vi har gjort detta examensarbete med avsikten att ta reda på hur pedagoger inom förskolan och annan pedagogisk verksamhet ser på utomhuspedagogik och barns lärande utomhus och hur de arbetar med detta i praktiken. Studien bygger på enskilda intervjuer med 7 förskollärare, samt litteratur om utomhuspedagogik. Resultatet visade att pedagogerna menade att barnen fick en helhetssyn genom att vistas i utomhusmiljö eller skogen, eftersom barnen då kunde se processer och få upplevelser genom alla sina sinnen. Pedagogerna arbetade också mycket med att utforma gården, så att barnen skulle få en så ”rik” utomhusmiljö som möjligt, i form av vattenlek, snickarhörnor, buskar att krypa i m.m. Vår slutsats är att de pedagoger vi intervjuade var mycket engagerade och intresserade av att arbeta med utomhuspedagogik. De kunde ge många praktiska exempel på hur de arbetade med detta och de ville vidareutveckla sitt arbete.

Lärarutbildningen Examensarbete 10 poäng Abstrakt ___________________________________________________________________________ Jaana Äikäs de Basulto Elevers förståelse av värdegrunden 2007 Antal sidor: 20 ___________________________________________________________________________ Mitt arbete är en del av en internationell jämförande studie. I projektet deltar universitet från Finland, England och Mälardalens högskola i Sverige. Syftet i den internationella studien är att hitta likheter och skillnader i elevers förståelse i dessa länder av värdegrunden och hur den gestaltas i skolan. Värdegrunden är en del av skolans arbete och står på Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 1994). Läroplankommitté slog fast år 1994 att skolan vilar på demokratins grund samt att skolan skall gestalta och förmedla olika värden. Skolan har viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. Detta sker genom individens fostran till rättkänsla, generositet, tolerans och ansvartagande. Jag undersökte hur 20 elever vid 15-16 års ålder i högstadiet i två olika skolor i Mellansverige uppfattar värdegrunden. Eleverna var delade i fyra olika grupper, fem i varje grupp. Den första gruppen bestod enbart av flickor, den andra gruppen enbart av pojkar men den tredje och fjärde gruppen var blandade. Den kvalitativa undersökningen genomfördes med hjälp av gruppintervjuer som spelades in, transkriberades ordagrant och därefter analyserades. Resultaten visar att i båda skolorna där intervjuer gjordes ansåg eleverna att skolorna inte arbetar med värdegrunden. Skolorna arbetar inte aktivt med olika teman som mobbning, rasism, jämställdhetsfrågor eller demokratifrågor. Man arbetar inte med demokratifrågor som t ex med elevinflytande. Arbetssättet eller innehållet i ämnena får eleverna välja bara någon gång i SO-ämnena och slöjd men inte övrigt i andra ämnen. _______________________________________________________ Nyckelord: Värdegrund, läroplaner, mobbning, demokrati, jämställdhet.