A goal in conservation is that cultural heritage should be for everyone and therefore should be experienced by everyone. With ramps, lifts, Braille exhibitions, sign language interpreted tours, tours for the visually impaired, etc., adaptions are made for people with physical disabilities. The purpose of this paper is to highlight how the Nordic Museum works to reach people with neuropsychiatric disorders along with the specific needs and disabilities which may need to be met by the museum. The case study will aim to highlight problems and opportunities in pedagogy of exhibitions focused on neuropsychiatric disorders. Moreover, it provides an indication of how the works with these issues at the museums are implemented, etc., which can create a greater awareness for the various professions in museums and conservations. This has been examined by the means of interviews, with the unions that advocate groups of neuropsychiatric disorders, and observations of selected exhibitions and shows, museum space, some audioguide-tours and part of the museum's website. In addition, other interviews are made with a museum educator with experience in the subject and a museum educator and head of the department of hosts and shops from the Nordic Museum. The materials which are used are mainly written public reports, as for example the Nordic museum Annual 2015. The museum caterers mostly focus on physical disability. They have also focused on reading disabilities and dementia, in addition to the physical functional limitations. The museum does its best and have a desire to improve themselves, which is shown at their website. The educational tools and approaches, etc. is well thought through, but the focus here is primarily on children and not adults. Something that may be because they have more impressions for children than for adults, if one example is taken. Some of the unions advocate “design for all” and more focus on a different view from the society, as well as personal attitudes to face persons with neuropsychiatric disabilities. They believe this will also affect the museum's education in general. Also, the use of different types of media and interactions in the exhibitions, as well as peace in the museum hall will make an impact in the pedagogy of the museum. The conclusions are that it probably always will be development potential in the pedagogy of the museum. The Nordic Museum has come a long way in the use of several media, but the design could in some cases be fine-tuned. Awareness of neuropsychiatric disorders could also be developed, both in society and in museums. / Ett mål inom kulturvård är att kulturarvet ska finnas till för alla och därmed ska kunna upplevas av alla. Anpassningar till personer med fysiska funktionsnedsättningar görs till exempel med ramper, hissar, blindskrift på utställningar, teckentolkade visningar, visningar för personer med nedsatt syn etc. Syftet med uppsatsen är att belysa hur Nordiska museet riktar sig till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, vilka åtgärder som görs och kan göras för att tillgängliggöra museet för dessa personer samt vad för behov som kan behöva tillmötesgås hos dessa personer. I sammanhanget får fallstudien syftet att belysa problem och möjligheter med utställningspedagogik inriktad mot neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Detta kan dessutom ge en indikation på hur arbetet med dessa frågor på museer ser ut etc., vilket kan skapa en större medvetenhet hos olika museala professioner samt inom kulturvårdens andra professioner. Detta har granskats med hjälp av intervjuer och korrespondens med förbund som representerar olika grupper inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt observationer av utvalda utställningar och visningar, museets lokaler, vissa audioguiderundor och delar av museets hemsida. Utöver detta har intervjuer gjorts med en museipedagog med erfarenhet i ämnet och en museipedagog samt sektionschefen för bl.a. museivärdar vid Nordiska museet. De material som har används är främst offentliga skriftliga källor, som exempelvis museets årsredovisning 2015. Museet riktar i första hand sitt tillgänglighetsarbete mot fysiska funktionsnedsättningar. För neuropsykiatriskt funktionsnedsatta fokuserar de i första hand på lässvårigheter samt demenssjukdomar. Museet gör sitt bästa och har en vilja att förbättras, vilket märks på exempelvis hemsidan. De pedagogiska verktygen och angreppssätten etc. är väl uttänkta, men fokusen ligger här främst på barn. Detta kan bero på att de har fler visningar för barn än för vuxna. En del av förbunden förespråkar design för alla samt mer fokus på en annan samhällssyn, samt personliga attityder emot personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Detta är något som de tror kommer att påverka museets pedagogik i stort. I övrigt, gällande hela museets pedagogik, lägger de störst vikt på tydlighet, användning av olika typer av medier och interaktioner i utställningar samt försöka få fram ett lugn i lokalerna. Slutsatserna blir här att det troligen alltid kommer finnas utvecklingspotential inom museers pedagogik. På Nordiska museet har de kommit långt i användandet av flertalet medier, men utformningen skulle i vissa fall kunna finputsas. Medvetenheten kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver och kan också utvecklas både i samhället och på museer.