Genom en deltagande observation undersöks hur tre museum använder digitala verktyg i sitt publika arbete i museet genom appar och på deras hemsida. En kombination av Duncan F. Camerons och Shannon och Weavers modeller för kommunikation används för att undersöka de olika stegen i processen. Kommunikationen undersöks med fokus på hur museet vill nå fram till besökaren.

This essay presents a qualitative study of how an interactive audio guide can influence the experience of art in an art museum. The study was performed at Moderna Museet in Stockholm, by testing the audio guide of Moderna Museet and two self-produced audio guides at the exhibition Samlingen. Observation studies combined with interviews were conducted to understand how the visitors are using the audio guides and what advantages and disadvantages the different design parameters had. The results showed that there where specific advantages and disadvantages within the different parameters. It also indicated that an audio guide should not contain too much or too little interaction and should thereby concentrate on frictionless operating. A usage that was cancelled resulted in making the user feel misplaced and unwilling of understanding the art. When the usage was frictionless, the audio guide also served mediating and contributed to the overall experience. / Denna uppsats presenterar en kvalitativ studie av hur en interaktiv audioguide kan påverka upplevelsen av konst på ett konstmuseum. Studien utfördes på Moderna Museet i Stockholm, genom att testa Moderna Museets audioguide och två versioner av en egenutvecklad audioguide på utställningen Samlingen. Djupgående studier där observationer kombinerat med intervjuer gjordes för att skapa förståelse för hur besökare använde audioguiderna och vilka för- samt nackdelar de olika designparametrar i dessa hade. Resultatet innehöll data där specifika för- och nackdelar med de olika parametrarna kunde identifieras. Framförallt framgick det att en audioguide inte bör innehålla varken för mycket eller för lite interaktion, utan bör fokusera på att fungera friktionsfritt. Ett användande där avbrott skedde resulterade i att användaren kände sig bland annat malplacerad och oförstående inför konsten. Ett friktionsfritt användande bidrog till att audioguiden fungerade medierande och bidrog till en helhetsupplevelse.

A goal in conservation is that cultural heritage should be for everyone and therefore should be experienced by everyone. With ramps, lifts, Braille exhibitions, sign language interpreted tours, tours for the visually impaired, etc., adaptions are made for people with physical disabilities. The purpose of this paper is to highlight how the Nordic Museum works to reach people with neuropsychiatric disorders along with the specific needs and disabilities which may need to be met by the museum. The case study will aim to highlight problems and opportunities in pedagogy of exhibitions focused on neuropsychiatric disorders. Moreover, it provides an indication of how the works with these issues at the museums are implemented, etc., which can create a greater awareness for the various professions in museums and conservations. This has been examined by the means of interviews, with the unions that advocate groups of neuropsychiatric disorders, and observations of selected exhibitions and shows, museum space, some audioguide-tours and part of the museum's website. In addition, other interviews are made with a museum educator with experience in the subject and a museum educator and head of the department of hosts and shops from the Nordic Museum. The materials which are used are mainly written public reports, as for example the Nordic museum Annual 2015. The museum caterers mostly focus on physical disability. They have also focused on reading disabilities and dementia, in addition to the physical functional limitations. The museum does its best and have a desire to improve themselves, which is shown at their website. The educational tools and approaches, etc. is well thought through, but the focus here is primarily on children and not adults. Something that may be because they have more impressions for children than for adults, if one example is taken. Some of the unions advocate “design for all” and more focus on a different view from the society, as well as personal attitudes to face persons with neuropsychiatric disabilities. They believe this will also affect the museum's education in general. Also, the use of different types of media and interactions in the exhibitions, as well as peace in the museum hall will make an impact in the pedagogy of the museum. The conclusions are that it probably always will be development potential in the pedagogy of the museum. The Nordic Museum has come a long way in the use of several media, but the design could in some cases be fine-tuned. Awareness of neuropsychiatric disorders could also be developed, both in society and in museums. / Ett mål inom kulturvård är att kulturarvet ska finnas till för alla och därmed ska kunna upplevas av alla. Anpassningar till personer med fysiska funktionsnedsättningar görs till exempel med ramper, hissar, blindskrift på utställningar, teckentolkade visningar, visningar för personer med nedsatt syn etc. Syftet med uppsatsen är att belysa hur Nordiska museet riktar sig till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, vilka åtgärder som görs och kan göras för att tillgängliggöra museet för dessa personer samt vad för behov som kan behöva tillmötesgås hos dessa personer. I sammanhanget får fallstudien syftet att belysa problem och möjligheter med utställningspedagogik inriktad mot neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Detta kan dessutom ge en indikation på hur arbetet med dessa frågor på museer ser ut etc., vilket kan skapa en större medvetenhet hos olika museala professioner samt inom kulturvårdens andra professioner. Detta har granskats med hjälp av intervjuer och korrespondens med förbund som representerar olika grupper inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt observationer av utvalda utställningar och visningar, museets lokaler, vissa audioguiderundor och delar av museets hemsida. Utöver detta har intervjuer gjorts med en museipedagog med erfarenhet i ämnet och en museipedagog samt sektionschefen för bl.a. museivärdar vid Nordiska museet. De material som har används är främst offentliga skriftliga källor, som exempelvis museets årsredovisning 2015. Museet riktar i första hand sitt tillgänglighetsarbete mot fysiska funktionsnedsättningar. För neuropsykiatriskt funktionsnedsatta fokuserar de i första hand på lässvårigheter samt demenssjukdomar. Museet gör sitt bästa och har en vilja att förbättras, vilket märks på exempelvis hemsidan. De pedagogiska verktygen och angreppssätten etc. är väl uttänkta, men fokusen ligger här främst på barn. Detta kan bero på att de har fler visningar för barn än för vuxna. En del av förbunden förespråkar design för alla samt mer fokus på en annan samhällssyn, samt personliga attityder emot personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Detta är något som de tror kommer att påverka museets pedagogik i stort. I övrigt, gällande hela museets pedagogik, lägger de störst vikt på tydlighet, användning av olika typer av medier och interaktioner i utställningar samt försöka få fram ett lugn i lokalerna. Slutsatserna blir här att det troligen alltid kommer finnas utvecklingspotential inom museers pedagogik. På Nordiska museet har de kommit långt i användandet av flertalet medier, men utformningen skulle i vissa fall kunna finputsas. Medvetenheten kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver och kan också utvecklas både i samhället och på museer.

Cette thèse consiste à explorer l’usage de la réalité augmenté sonore pour la visite de musées. Notre objectif est de proposer un audioguide permettant d’immerger le visiteur dans une scène sonore constituée de sons ambiants et de commentaires associés aux objets exposés, et de minimiser ses efforts pour découvrir ces objets et interagir avec cet environnement sonore. La première contribution de cette thèse concerne la mise en place d’une preuve de concept de SARIM (Sound Augmented Reality Interface for visiting Museum). Cette preuvede concept a été développée en utilisant des capteurs de position et d’orientation filaire et non filaire. La deuxième contribution concerne la modélisation de la visite augmentée par la dimension sonore. Après une étude des modèles existants, l’objectif est de concevoir un modèle comprenant une représentation du visiteur,du paysage sonore et de la navigation et offrant une grande flexibilité pour créer l’environnement sonore. Ce modèle a comme finalité de faciliter la conception de différents types de scénarios de visite sur la base de la notion de zone d’audibilité. La troisième contribution de cette thèse est le travail d’évaluation mené dans un environnement réel qu’est le musée des arts et métiers de Paris, et qui a permis de confirmer l’utilisabilité, ainsi que l’apport didactique et ludique que procure la réalité augmentée sonore en général et le système SARIM en particulier pour prolonger et enrichir la visite de musées. / The goal of this thesis is to explore the use of sound to enhance the museum visit. We aim to provide anaudioguide to immerse the visitor in a soundstage consisting of ambient sounds and comments associated withthe exhibits, and minimize its efforts to discover these objects and interact with the sound environment. Thefirst contribution of this thesis is the implementation of a proof of concept of SARIM (Sound AugmentedReality Interface for visiting Museum). This proof of concept was developed using position sensors andguidance wired and wirelessly. The second contribution concerns the modeling of the augmented visit by thesound dimension. After a review of existing models, the objective is to design a model that includes arepresentation of the visitor, the soundscape and navigation, offering the flexibility to create the soundenvironment. This model has the purpose of facilitating the design of different types of scenarios based on theconcept of audibility area. The Third contribution of this thesis is the evaluation conducted in a realenvironment what the Museum of Arts and Crafts in Paris, which confirmed the usability, as well as providingeducational and ludic impact of the audio augmented reality in general and the SARIM in particular to extendand enrich the museum visits.

Made available in DSpace on 2016-03-15T19:42:17Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Fabiana Marchezi.pdf: 21583963 bytes, checksum: de8f8891cc18d5712cee962415bed7b1 (MD5) Previous issue date: 2012-02-29 / This work is the result of a study about audioguides used in art museums as a resource to accessibility for the blind and visually impaired individuals. We started from the concept of disability and accessibility and two sets were considered for the analysis of the audioguides. The first set refers to the analysis of verbal discourses conveyed in the audioguides, in special description, the textual mode present in all audioguides searched. The second set refers to the sound elements present in the audioguides, wich for purposes of this paper were understood as soundtracks. The audioguides used in this study were collected from the Museum of Modern Art of São Paulo (MAM), The Museum of Modern Art, New York (MoMA), The Metropolitan Museum of Art (The Met) and Pinacoteca do Estado de São Paulo. / Este trabalho é resultado de uma pesquisa sobre audioguias utilizados em museus de arte como recurso de acessilidade para públicos cegos ou de baixa visão. A partir da delimitação do conceito de deficiência e acessibilidade foram considerados dois conjuntos temáticos para análise. O primeiro refere-se aos discursos verbais veiculados nos audioguias, em particular a descrição, pois é a modalidade textual encontrada em todos os audioguias pesquisados. O segundo conjunto refere-se aos elementos sonoros presentes nos audioguias que, para fins deste trabalho, foram compreendidos como trilhas sonoras. Os audioguias utilizados nesta pesquisa foram recolhidos do Museu de Arte Moderna de São Paulo (MAM), do The Museum of Modern Art- New York (MoMA), do The Metropolitan Museum of Art (The Met) e da Pinacoteca do Estado de São Paulo.

The diploma thesis deals with a case study of the development of a mobile audio guide for the expositions of the National Museum. In the theoretical part, the author focuses on defining the basic concepts related to the topic of a case study of a mobile guide for cultural institutions, which include concepts such as culture, digital culture and its connection with technology. Subsequently, the author deals with a general introduction of mobile applications, the history of such designed applications and also the first examples of the use of mobile applications in galleries and museums. The main emphasis is placed on the procedures of mobile application development with a focus on the individual phases of the process, chronological sequence and at the same time technological extensions that can be used to achieve a more intensive visitor experience. The third chapter includes the current state of mobile applications of foreign museums. The practical part describes in detail the process of designing a mobile application in the form of a case study of a mobile guide for the National Museum. The main aim is to critically evaluate and compare the real way of development in a specific cultural institution, which can differ significantly from the theory. In specific cases, it is also described what...

Att förstå konst kan upplevas mycket svårt om man själv inte har rätt utbildning i bagaget. Utställningar och museum praktiserar konstpedagogik men denna utgår många gånger utifrån människor med kulturellt kapital. Konstmuseum som institution skapar många gånger en överdriven rädsla och respekt där det blir svårt att ta till sig konsten på ett lättsamt sätt. Denna studie är menad att undersöka om det är möjligt att bryta ner denna överdrivna rädsla och respekt och istället möjliggöra ett lättsamt möte mellan konstverk och betraktare. Med utgångspunkt i tidigare forskning samt inspiration från konstpedagogen Carlo Derkert och Reggio Emilia-pedagogiken undersöks om det är möjligt att utveckla pedagogiska verktyg för att praktisera konstpedagogik för människor utanför den konstnärliga diskursen. Audioguiden som pedagogiskt verktyg har länge varit närvarande på konstmuseum och är än idag. Men förutom att tekniken har uppdaterats och det har gått från en mp3 till en app har konceptet inte förändrats på många år. Samtidigt lever vi i en samtid där podden blivit mycket stor vilket lett till att ljudfiler är en aktuellt medium. Med detta som grund har jag valt att fokusera på audioguider som ett relevant pedagogiskt verktyg. Under studien undersöks audioguiden som pedagogiskt verktyg utifrån en analys av audioguider från Nationalmuseum. Analysen blir till underlag till att utveckla en ny typ av audioguide. Under undersökningen utvecklas sedan två audioguider utifrån två skulpturer på Djurgården som är en del av Prinsessan Estelles Kulturstiftelse skulpturpark. Dessa två audioguider testas sedan på deltagare för att undersöka om det möjliggör lättillgängligare konstpedagogik för människor utanför den konstnärliga diskursen. När en utvärdering skett utvecklas dessa audioguider utifrån den feedback som kommit fram under Learning Studyn. Undersökningens resultat gestaltas sedan i en audioguide till Konstfacks vårutställning. De pedagogiska verktyg som utvecklats implementeras i denna och skapar en audioguide som har ambitionen att möjliggöra att utställningen blir mer lättillgänglig för besökarna. Audioguiden förmedlas även till besökarna genom en visuell framställning av det empiriska materialet.