L'objectif de ce mémoire est d'examiner les systèmes de pension qui existent dans les pays de la Communauté des États indépendants, leurs différences et les choix de réformes opérées dans le contexte démographique qui prévaut en se basant sur les recherches des années antérieures. Pour étudier les relations entre les changements dans les indices démographiques, tels que le taux d'accroissement naturel, le taux de dépendance de la population âgée, les changements dans le nombre d'habitants, l'espérance de vie et les systèmes de pension, nous utilisons un modèle à générations imbriquées comme proposé dans les recherches de différents auteurs. Le modèle est calibré avec les données de la Biélorussie et nous simulons trois scénarios : de base pour étudier l'effet pur du vieillissement sur le système de retraite par répartition ; de changement de l'âge de retraite ; de passage à un système de retraite par capitalisation. Les résultats des simulations peuvent être utilisés pour projeter les résultats des réformes identiques réalisées ou planifiées dans les autres pays de la CÉI. Nous concluons d'après les résultats des simulations que, pour le gouvernement, il est préférable d'opter pour deux types de réformes : le gouvernement peut augmenter l'âge de la retraite ainsi que rajouter un pilier par capitalisation au pilier par répartition. Cela peut réduire la pression financière sur la population jeune vivant pendant la réforme et résoudre le problème d'influence du vieillissement de la population sur le système de retraite à long terme. ______________________________________________________________________________

Magistro darbe yra išsamiai išnagrinėta pensinio socialinio draudimo samprata bei aptarta privačių pensijų fondų istorinė raida, pateikiamas išanalizuotas ir susistemintas privačių pensijų fondų objektyvus reikalingumas Lietuvoje. Sistemingai ištirta Lietuvos pensijų fondų rinkos struktūra bei atlikta išsami Lietuvos privačių pensijų fondų rinkos analizė, pagal kurios rezultatus pateiktos privačių pensijų fondų sistemos tobulinimo galimybės. Patvirtinta autoriaus suformuluota hipotezė, jog Valstybinio socialinio draudimo fondas Lietuvoje negali užtikrinti pakankamo pensinio aprūpinimo, todėl būtina steigti privačius pensijų fondus, kurie turėtų pagerinti pensinį aprūpinimą. / This master‘s final paper details examination of the concept of social security also discussed historical development of private pension funds, presents analyzed and structured objective need of private pension funds in Lithuania. Systematically investigates the structure of pension funds market of Lithuania also executes detailed analysis of private pension funds of Lithuania, according to the result of which the opportunities of improvement of private pension funds system are given. Hypothesis that was formulated by the author is approved.

No abstract available. / Thesis (MBA)-University of Natal, 2002.

Såväl samhället som den enskilde individen har ett starkt intresse av att det finns välfungerande system för frivilligt pensionssparande. Pensionen är ett verktyg för att omfördela resurser från en tidpunkt i livet till en annan och utgör en trygghet för försörjningen när man på grund av hög ålder inte längre kan arbeta. Ersättningar från de statliga ålderpensionssystemen förväntas, med hänsyn till den demografiska utvecklingen och de höga kostnaderna för sådana system, i framtiden utgöra en mindre del av den totala pensionen. Det frivilliga pensionssparandet kommer med andra ord fortsätta att öka i betydelse. För att uppmuntra till frivilligt pensionsparande förenas dessa sparformer ofta med olika typer av skatteincitament, som vanligen består i att beskattningstidpunkten senareläggs eller att en del av pensionsinkomsten undantas från beskattning. De flesta länder beskattar idag pensioner enligt den så kallade EET-modellen, vilket innebär att pensionen beskattas först när den betalas ut. I Sverige används ETT-modellen, vilket innebär att avkastningen på pensionskapitalet beskattas löpande under spartiden. Ett alternativt förhållningssätt är att beskatta pensionen redan när inbetalningen görs och sedan låta avkastningen och pensionsutbetalningen vara undantagen från beskattning enligt den så kallade TEE-modellen. Pensionssparandet är med andra ord inte i neutralt i förhållande till andra sparformer, som normalt beskattas enligt TTE-modellen. Detta medför skatteincitamenten ofta är förknippade med detaljerade och komplicerade villkor. I internationella situationer kan skattereglernas utformning medföra att negativa effekter uppstår när människor och pensionskapital rör sig över gränserna eller när ett pensionsinstitut vill erbjuda sina tjänster i ett annat land. Det kan också vara svårt att upprätthålla skattereglernas funktion i gränsöverskridande situationer. I uppsatsen undersöks hur skatteincitamenten för pensionssparande bör utformas med hänsyn till de krav som ställs på skattesystemet i internationella situationer. Efter en beskrivning av de nuvarande reglernas funktion och teoretiska bakgrund utreds skattekonsekvenserna i några vanliga gränsöverskridande situationer. De problem som uppkommer kan delas in i två huvudkategorier, nämligen de som har att göra med att den gränsöverskridande rörligheten för kapital, personer och tjänster hindras och de som handlar om svårigheterna att bevara skattereglerna funktion och ändamål. Till de viktigaste problemen i den första kategorin hör villkor som begränsar avdragsrätten för pensionspremier till att bara gälla premier som betalats in till ett inhemskt pensionsinstitut, så kallade etableringskrav, den hindrande effekt som de övriga villkoren för skattegynnande kan ge upphov till och de negativa effekter som kan uppstå vid gränsöverskridande investeringar av pensionskapital. Möjligheterna att bevara pensionsbeskattningens funktion påverkas främst av svårigheterna att inhämta nödvändig information i internationella situationer, förekomsten av dubbelbeskattning och dubbel icke-beskattning och problemen med att åstadkomma en rättvis och funktionell fördelning av beskattningsrätten till gränsöverskridande pensionsutbetalningar.                       I uppsatsen föreslås en rad åtgärder som kan genomföras för att åtgärda eller mildra sådana problem. Etableringskravet bör avskaffas till förmån för ett utökat internationellt informationsutbyte på skatteområdet. De övriga villkoren för avdragsrätt bör samordnas enligt principen om ömsesidigt erkännande för att underlätta för arbetsgivare och arbetstagare att välja utländska pensionslösningar och för att möjliggöra för pensionsinstituten att erbjuda sina tjänster i flera länder. En princip om likabehandling bör också gälla vid beskattningen av avkastningen på pensionskapitalet. I uppsatsen diskuteras också hur beskattningsrätten till utfallande pensionsbelopp bör fördelas och vilken beskattningstidpunkt som är lämpligast för pensionsförmåner. Slutligen diskuteras hur dessa olika lösningar kan förenas i ett sammanfattande förslag till hur skatteincitamenten för pensionssparande bör utformas. Enligt min mening finns det två alternativ. Antingen så anpassas EET-modellen till de krav som ställs i internationella förhållanden eller så används TEE-modellen, vilket innebär att många av de problem som uppstår i internationella situationer helt kan undanröjas. Dessa två alternativ utvärderas utifrån hur de förhåller sig till grundläggande skatterättsliga principer, intresset av gränsöverskridande rörlighet för personer, kapital och tjänster och det grundläggande syftet bakom skatteincitamenten, nämligen att de ska uppmuntra till frivilligt pensionssparande. Efter en sammanvägd bedömning är min slutsats är att TEE-modellen är att föredra framför EET-modellen.

Sverige, och övriga Europa, står inför en demografisk omvandling som inte bör, eller kan, ignoreras. Den åldrande befolkningen, det senare inträdet på arbetsmarknaden och den minskade fertilititeten gör det högst aktuellt att hitta ett sätt att få den arbetande delen av befolkningen att stanna längre på arbetsmarknaden. Denna studie undersöker sambandet mellan arbetsmiljö och pensionsbeslut genom att titta på den självskattade pensionsavgången. Tvärsnittsdata från Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökningar från åren 2005, 2007, 2009 och 2011 används för att undersöka detta samband. En binär logistisk regressionsanalys utförs där frågan ”Tror du dig kunna arbeta fram till ordinarie pensionsålder i ditt nuvarande yrke?” utgör den beroende variabeln. I regressionsanalysen kontrolleras det för den fysiska och psykosociala arbetsmiljön, utbildning, kön, ålder, hälsa, yrke, bransch osv.   Resultatet visade att arbetsmiljön har effekt på vilka förväntningar en individ har kring sin pensionsavgång.  I den fysiska arbetsmiljön har ett fysiskt tungt arbete och/eller mycket kontakt med vätska en negativ inverkan på den självskattade pensionsavgången. I den psykosociala arbetsmiljön visade sig låg kontroll kombinerat med höga krav ha en negativ inverkan på den förväntade pensionsavgången. Detsamma gäller psykologisk stress (i form av psykosomatiska åkommor, avsaknad av tid för vänner och familj samt otillräcklighet inför arbetsuppgifter). Att ha ett trivsamt jobb och/eller ha mycket social kontakt med kunder eller klienter hade en positiv effekt på den förväntade pensionsavgången. Alla skillnader mellan kvinnor och mäns självskattade pensionsavgång kunde förklaras av de ingående variablerna i regressionsanalysen. / The demographic change in Europe is a challenge not to be ignored. The ageing population, the later entry to the labor market and the decreased fertility rate demands increased attention from the decision makers. The taxes of the working population is not enough to pay for the future retirements and it is essential to find a way to increase the time spent in the labor market to avoid this upcoming financial trap. This paper examines whether the work environment has an impact of how long an individual stays in the labor market by looking on the self-rated retirement age. Cross-sectional data from the work environment survey submitted by the Swedish Work Environment Authority and Statistics Sweden from the years 2005, 2007, 2009 and 2011 are used to examine this relationship. The dependent variable is based on the following question: “Do you estimate that you will be able to work until the ordinary retirement age in your current occupation?”. The binary logistic regression analysis controls for the physical and the psychosocial work environment, education, gender, age, health, occupation, industry etc.   The results show that the work environment has an impact on how the individual estimate their point of retirement. When looking on the impact of the physical work environment it is shown that heavy work and/or frequent contact with fluids decrease the probability for the individuals to estimate an ordinary retirement age (i.e. 65 years). Regarding the psychosocial work environment it is revealed that a low level of control combined with high demands has a negative effect of the self-rated retirement age. The same is found for psychological stress (based on psychosomatic disorders, lack of time for family and friends and the feeling of insufficiency). Job satisfaction and, on the contrary to previous research, frequent contact with clients or costumers had a positive impact on the self-rated retirement age. All gender differences were explained by the explanatory variables included in the model.

This thesis provides a range of analyses to examine the current Chinese pension reform in both provincial and national contexts, with special emphasis on coverage increase and its long term financial implications. Quantitative assessment includes econometric analysis of survey data initiated and organized by the author and her colleagues. Special models are designed to reflect the transitional characteristics of the current Chinese pension system. The results confirm that the coverage increase delays the system-aging process, through labor migration and urbanization, by about 20 years. But a funding crisis is inevitable if no parametric reforms could be made in the current system and if the system is not well managed. Policy suggestions are made in line with the empirical analysis and model results. In addition, some structural pension reform options are discussed. Two Notional Defined Contribution (NDC) applications are presented and simulations indicate that an NDC system may be effective in smoothing the financial pressure for government while maintaining adequate levels of individual retirement benefit. In the final part of the thesis, a hypothetical safety net is assessed in the context of the current policy framework, and its cost is examined. The thesis introduces new data and first hand information about Chinese pension reform in a provincial context to reflect the features of the national system.

Thesis (M.B.A.)--University of Hong Kong, 1998. / Includes bibliographical references.

Thesis (Ph. D.)--University of California, Santa Cruz, 1999. / Typescript. Includes bibliographical references (leaves 102-109).

Thesis (M.Soc.Sc.)--University of Hong Kong, 1988. / Also available in print.

Thesis (doctoral)--Universiẗat Köln, 2005. / Includes bibliographical references (p. [341]-362).