Jag har i denna uppsats, med hjälp av Kenneth Burkes pentadmodell, undersökt motiv i Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad. För att analysera framställningen av individens förhållande till samhället har jag även använt mig av Burkes identifikationsbegrepp och hans tanke om att syften bakom människors och karaktärers handlingar kan bottna i en strävan efter rening av en skuld vi bär inom oss.Genom att undersöka fem olika sekvenser, kronologiskt jämnt fördelade i romanen, har jag sökt formulera tänkbara motiv som ligger bakom textens budskap. För att undersöka hur scen och agent interagerar har jag använt mig av Burkes begrepp ratio, det vill säga förhållandet mellan dessa två komponenter i pentaden. Resultatet består i att Fogelström ämnar berätta historien om de människor som skapade grunden för dagens välfärdssamhälle, vars historia sällan belyses. Han beskriver ett förhållandevis obarmhärtigt samhälle, en agent, som tar beslut om sina invånares livsvillkor. Genom sin text fastslår Fogelström att det inte är människan som är ond, utan samhällets oförmåga att förse alla med materiell och ekonomisk trygghet som kan få människan att handla omoraliskt. Räddningen finns i medmänskligheten och solidariteten människor emellan. Det finns alltså, trots stundvis brutala skildringar av fattigdom, ett positivt budskap i romanen. Människan står inte totalt handlingsförlamad inför stadens hänsynslöshet, utan kan genom uppvisad medmänsklighet skapa bättre förutsättningar för varandra. Människorna är också likvärdiga inför samhället, oavsett klasstillhörighet.För att urskilja med hjälp av vilka grepp Fogelström gör detta har jag använt mig av Aristoteles klassiska begrepp ethos, pathos och logos. Fogelström blandar genomgående historisk fakta med fiktion i romanen vilket inger ett trovärdigt ethos. Han vinner mottagarens förtroende genom detta starka författarethos, med vilket han låter påvisa sina kunskaper om Stockholms historia, men framförallt genom att väcka pathos hos läsaren. Fogelström vädjar till mottagarens känslor genom ordval, retoriska stilfigurer och fokalisering genom flera av romanens karaktärer. Fokaliseringen tillåter läsaren att se händelseförlopp genom karaktärernas egna ögon vilket skapar en förståelse för individernas känsloliv och handlingar.

No description available.

The forest debate in Sweden is as intense as it is old. This thesis aims to explore similarities and differences in how private land owners and environmentalists in Sweden describe their relationship to the forest. Earlier research is mainly focused on the argumentative aspect of the forest debate, whereas I analyze how the relationship between people and forests is being expressed, in order to understand why people take a certain standpoint in the debate. It builds on a premise that private land owners and environmentalists often are framed as enemies in the public forest debate, while my hypothesis is that there is actually a lot of common ground between them. The purpose of this thesis is to find areas where the debate can take on a more nuanced tone by revealing common traits and complexities regarding peoples relationship with the forest.  Using Kenneth Burkes dramatistic pentad the material is being analysed to find the worldview and values that functions as motives for the actions taking place in relation to the forest. The material is written and recorded stories from private land owners as well as environmentalist.   The theoretical framework is Environmental Rhetorics with a focus on the ongoing discussion about ecocentrism and antropocentrism in the humanities, Place based studies, and Invitational Rhetoric along with Rhetorical Listening.   The thesis answer the question of what similarities and differences can be found between how private land owners and environmentalist in Sweden express their relationship to the forest. The result reveals what these answers mean for the public forest debate in Sweden, and suggests some opportunities on how to make the forest debate more nuanced.