No description available.

Bakgrund: Bröstcancer drabbar många kvinnor världen över. Ett vanligt och effektivt sätt att behandla sjukdomen är genom en mastektomi, som innebär avlägsnandet av en del av, eller hela bröstet. Att genomgå en mastektomi är ofta påfrestande och kräver stöd från både närstående och sjukvården. Mastektomin medför en modifierad kropp och därmed förändrade tankar om kroppsuppfattningen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att utforska kvinnors upplevelser av en förändrad kropp efter en bröstcancerrelaterad mastektomi.  Metod: En kvalitativ icke-systematisk litteraturstudie genomfördes med tio empiriska artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna blev kvalitetsgranskade och därefter analyserade, kodade och tematiserade för att generera ett sammanställt resultat som svarar till syftet.  Resultat: Fyra huvudteman upprättades; första intrycket efter mastektomin, att anpassa sig till en förändrad kropp, förändrade relationer och tacksamhet över att vara vid liv. Utöver huvudteman framkom även nio subteman.  Slutsats: Upplevelsen efter en mastektomi är individuell vilket ökar behovet av personcentrerad vård för kvinnorna. En förändrad kroppsuppfattning visade sig vara förekomande efter mastektomin och påverkade fler aspekter av kvinnans liv, både i relationen till sig själv och andra, därmed är det viktigt som sjuksköterska att tidigt att även involvera anhöriga i behandlingen och vården. Trots alla negativa konsekvenser efter mastektomin framgick även en tacksamhet för livet, där hälsan ansågs som viktigare än bröstet. / Background: Breast cancer affects many women worldwide. A common and effective way to treat the disease is through a mastectomy, which involves the removal of part of or all of the breast. Undergoing a mastectomy is often stressful and requires support from both relatives and the healthcare system. The mastectomy entails a modified body and thus changed thoughts about the body image. Purpose: The purpose of the literature study was to explore women's experiences of a changed body after a breast cancer-related mastectomy. Method: A qualitative non-systematic literature study was carried out with ten empirical articles from the databases Cinahl and Pubmed. The articles have been quality reviewed and then analyzed, coded and thematized to generate a compiled result that meets the purpose. Results: Four main themes were established; first impression after the mastectomy, adjusting to the changed body, changed relationships and thankful to be alive. In addition to these main themes, eight sub-themes also emerged. Conclusion: The experience after a mastectomy is individual, which increases the need for person-centered care for women. A changed body perception was found to be prevalent after mastectomy and affected various aspects of a woman’s life, both in relation to herself and others. Therefore, it is important as a nurse to involve family members early in the treatment and care. Despite all the negative consequences after mastectomy, there was also gratitude for life where health was considered more important than the breast.

No description available.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Specialistsjuksköterskor anser att extubation är svårare och mer komplext än intubation. Extubation kräver mycket fokus på patientens fysiska behov vilket kan försvåra för vårdpersonal att uppfylla patientens psykosociala behov. Forskning visar att patienter har obehagliga minnen från att vara intuberade och bli extuberade. Syftet: Syftet var att undersöka hur patienten görs delaktig vid extubation på intensivvårdsavdelning. Metod: Designen var en fokuserad etnografiskt observationsstudie med deduktiv ansats. Urvalet var patienter som opererades elektivt och vårdades postoperativt på Thoraxintensivvårdsavdelning vid ett universitetssjukhus. Tio patienter observerades när de blev extuberade av intensivvårdspersonalen. Sedan utfördes en semistrukturerad intervju om patientens erfarenhet av att bli extuberad och om de kände sig delaktiga.  Resultat: För att göra patienten delaktig gav personalen information, var stöttande, närvarande och respekterade patientens värdighet och integritet. Detta gjorde personalen genom fysisk beröring, att benämna patienten med namn, samt att utföra extubation avskilt. Resultatet kan inte säkerställa att det går att etablera en vårdrelation under extubation då en vårdrelation endast etablerades vid två av tio tillfällen. Majoriteten av patienterna hade inga minnen av att bli extuberade. Slutsats: Personalen gjorde patienterna delaktiga under extubation genom att ge information, vara närvarande och stöttande samt genom att visa patienten värdighet och respekt. Patienterna kunde göras delaktiga utan att en vårdrelation etablerades, detta tyder på att begreppet vårdrelation behöver en tydligare definition. Trots att majoriteten av deltagarna inte hade minnen från extubationen bör de göras delaktiga. / ABSTRACT. Background: Specialist nurses consider extubation more difficult and complext than intubation. Extubation requires a lot of focus on the patient's physical needs, which can prove it difficult for specialist nurses to fulfill the patient's psychosocial needs. Research shows that patients have unpleasant memories of being intubated and being extubated. Aim: The aim was to investigate how patient participation was fulfilled during extubation in a intensive care unit. Method: The design was a focused ethnographic observational study with a deductive approach. The sample was patients who underwent elective surgery and received postoperative care in the thoracic intensive care unit in a university hospital. Ten patients were observed as they were extubated by the intensive care personnel. A semi-structured interview was then conducted about the patient's experience of being extubated and whether they felt involved. Main result: To increase the patience participation, the staff were informative and supportive, present and respected the patient's dignity and privacy. Staff did this through physical touch, calling the patient by name, and performing extubation separately. The results cannot ensure that it is possible to establish a care relationship during extubation as a care relationship was only established on two out of ten occasions. The majority of patients had no memory of being extubated.  Conclusion: Patient participation during extubation can be achieved through information, staff presence and support. It’s possible to achieve patientparticipant without establishing a caring relationship. The majority of participants did not have memories of extubation, however, patient participation should still be achieved.

No description available.