Sociala medier har på senare år blivit allt mer populära och användandet av olika sociala medier har följaktligen ökat. Även företags intresse av att marknadsföra sig på sociala medier har ökat och såväl viral marknadsföring som influencer marketing är numera väl använda marknadsföringsmetoder av olika företag. Influencer marketing är en marknadsföringsmetod som innebär att bolag marknadsför sina produkter via så kallade influencers sociala kanaler. I samband med att fler och fler företag använder sig av influencer marketing har det blivit allt vanligare med produktutskick från företagen till influencers. När ett bolag skickar ut produkter till en influencer utan att något uttryckligt avtal mellan bolaget och influencern föreligger, har influencern dock ingen skyldighet att marknadsföra produkten å bolagets vägnar. Fråga uppstår i de fallen hur bolaget skall klassificera kostnaderna som uppstår i samband med sådana produktutskick. En annan fråga som måste besvaras är om bolaget, till följd av ett utskick av produkter, riskerar att bli uttagsbeskattat. I uppsatsen kommer således bolagets skatterättsliga konsekvenser till följd av sådana utskick av produkter, när avtal mellan parterna saknas, att utredas. Inledningsvis har begreppen sociala medier, influencers och influencer marketing definierats och klargjorts. Därefter har gåvorekvisitet samt olika skatterättsliga aspekter och lagregler behandlats i uppsatsen. Vidare har reklamgåva, personalkostnader samt reklam- och PRkostnader berörts innan reglerna om uttagsbeskattning slutligen har beskrivits. Den information som har redogjorts för har sedan legat till grund för uppsatsens analys. I uppsatsen konstateras att klassificeringen av bolagets kostnader är beroende av dels vilket inkomstslag som influencern skall beskattas i, dels vilken motprestation som utskicket motsvaras av. Full avdragsrätt föreligger emellertid oavsett för bolaget, förutsatt att bolagets syfte med utskicket är att influencern skall marknadsföra produkterna från utskicket och förutsatt att influencern inte skickar tillbaka produkten eller produkterna. Vad gäller frågan om uttagsbeskattning kan bolaget endast bli uttagsbeskattat för produktutskicket i de fall som det kan ses som att det är bolagets aktieägare som har skickat produkterna till influencern, och inte bolaget självt.

<p>Den här uppsatsen undersöker hur andelen deltidsanställningar inom den kommunala verksamheten påverkar kommunernas personalkostnader. Flera regressionsmodeller har använts på ett material bestående av Sveriges samtliga kommuner mellan åren 1998 och 2006. Resultaten har visat att en kommun som minskar andelen deltidsanställda med tio procentenheter beräknas sänka sina personalkostnader med ca 1200 kr per kommuninvånare och år. Modellerna är signifikanta även när de kontrolleras för autokorrelation och relativt hårda antaganden om orsaksriktning och effektens fördröjning.</p><p>Även deltidsanställningarnas inverkan på kvaliteten i den kommunala verksamheten har studerats. Trots svårigheterna att mäta kvalitet, tyder resultaten på att en minskning av andelen deltidsanställningar förväntas förbättra kvaliteten.</p><p>Sammantaget visar resultaten att kommuner som erbjuder sina deltidsanställda möjlighet till heltidsanställning kan göra mindre ekonomiska vinster utan att försämra verksamhetens kvalitet. Slutsatsen har inte bara ett värde i sig, utan är även ett viktigt inlägg i diskussionen om de ekonomiska kostnaderna av en lagstiftad rätt till heltidsanställning.</p>

Den här uppsatsen undersöker hur andelen deltidsanställningar inom den kommunala verksamheten påverkar kommunernas personalkostnader. Flera regressionsmodeller har använts på ett material bestående av Sveriges samtliga kommuner mellan åren 1998 och 2006. Resultaten har visat att en kommun som minskar andelen deltidsanställda med tio procentenheter beräknas sänka sina personalkostnader med ca 1200 kr per kommuninvånare och år. Modellerna är signifikanta även när de kontrolleras för autokorrelation och relativt hårda antaganden om orsaksriktning och effektens fördröjning. Även deltidsanställningarnas inverkan på kvaliteten i den kommunala verksamheten har studerats. Trots svårigheterna att mäta kvalitet, tyder resultaten på att en minskning av andelen deltidsanställningar förväntas förbättra kvaliteten. Sammantaget visar resultaten att kommuner som erbjuder sina deltidsanställda möjlighet till heltidsanställning kan göra mindre ekonomiska vinster utan att försämra verksamhetens kvalitet. Slutsatsen har inte bara ett värde i sig, utan är även ett viktigt inlägg i diskussionen om de ekonomiska kostnaderna av en lagstiftad rätt till heltidsanställning.

This study investigates a method for identifying human capital and its effect on company valuation. We devise a measure for the efficiency of human capital based on the personnel cost. We include all companies listed in the financial and industry sector on Nasdaq OMX Stockholm in an attempt to examine human capital and its effect on firm valuation. Our results indicate that a higher efficiency of human capital has a positive effect on return on assets. However, we find that our measure can be interpreted in two ways; either as a firm’s level of human capital efficiency or its dependency on human capital, to achieve its net sales and revenue. We also find indications that the market is valuing firms that rely on human capital lower than firms that don’t. Although our findings are statistically significant, the regressions can only explain a small part of what return on assests is comprised of or the value the market assigns a firm.