The Main problem formulation of this thesis is to investigate whether taxation in a situa-tion of refunding of a conditional shareholder´s contribution can stand in contradictory to the principle of legal security. Fundamentally is a case, named RÅ 2009 ref. 47:2. In the case the court decided to conform to the tax avoidance act on the situation of refunding of the shareholder´s contribution. The consequence of that was that the part-owner in the case got taxed as it received dividend from the company instead of refunding of the share-holder´s contribution. The Judgment by the court will be investigated in order to clarify whether it can stand in contradictory to the principle of legal security. In the courts judgment in the case there are several interesting aspects. Firstly because it set outs how the repressive method against tax avoidance are being used in case law. With the use of the method a higher level of understanding of the area of tax avoidance can be ob-tained, together with a higher grade of predictability in situations of tax avoidance and simi-lar situations. The court also conforms to the tax avoidance act on the situation. This con-form is of fundamental importance as it gives guidance of the appliance of the tax avoid-ance act. What have been investigated and concluded is that the courts judgment in the case RÅ 2009 ref 47:2 cannot be regarded as contradictory to the principle of legal security. As the court both has legislative support in the act of tax avoidance as well as in the case law, I find their decision as from an objective perspective legally correct. 7 However in the judgment it is unfortunate that the court in their motivation to their deci-sion lacks certain information. That is the kind of additional information that could be meaningful in order to predict future judgments by the court within the area.

I Sverige samt internationellt är företagskoncerner någonting som är frekvent förekommande. När aktiebolag växer och expanderar blir det allt vanligare att de sätter upp en koncernstruktur som i längden hjälper bolagen att fortsätta tillväxten. I dessa fall är det viktigt för ett företag att ha god förståelse för de skatterättsliga konsekvenserna som kan förekomma, saknar ett skattesubjekt förutsebarhet vid tillämpning av skatterättsliga regler kan det leda till ekonomiska påfrestningar för företaget. När en koncern ska överföra tillgångar mellan bolagen eller när en omstrukturering sker, är det inte helt ovanligt att begreppet verksamhetsgren blir aktuell. Vad som faktiskt anses utgöra en verksamhetsgren enligt definitionen i 2 kap. 25 § IL har varit ett ämne som skapat flera olika tolkningsproblem och medfört att flera förhandsbesked begärts från SRN samt att mål tagits upp till HFD. Det kom år 2010 ett förhandsbesked från SRN som beslutade att två typer av immateriella rättigheter kan utgöra en verksamhetsgren. Men trots detta beslut finns det rum att utreda om alla typer av immateriella rättigheter kan utgöra en verksamhetsgren. Med anledning av detta kommer denna studien främst att försöka undersöka om alla olika typer av immateriella rättigheter har möjlighet att utgöra en verksamhetsgren enligt 2 kap. 25 § IL. För att försöka besvara detta kommer en genomgående förklaring ske av hur ett aktiebolag ser ut samt hur en omstrukturering påverkar företag. Studien kommer även jämföra fyra olika rättsfall som behandlar begreppet verksamhetsgren, för att kunna försöka uppnå klarhet inom ämnet. Det ställs höga krav på lagstiftaren för att försöka uppnå en förutsebarhet i lagen, detta föranleder att en diskussion inom ämnet kring att begreppet verksamhetsgren som preciseras i 2 kap. 25 § IL kan anses vara för vag. Studien kommer att utreda kring de rättssäkerhetsaspekter som kan förekomma om en lag är vag samt om den fungerar ihop med viktiga rättsprinciper inom skatterätten. Det blir därför viktigt att i studien utröna om det finns några rättssäkerhets- och praktiska problem med termen verksamhetsgren. För att besvara den frågan kommer det i studien diskuteras kring legalitetsprincipen, neutralitetsprincipen och lagtolkning, då de är centrala för att besvara frågan om det finns rättssäkerhets- och praktiska problem med begreppet. Problematiken som kan uppstå med att begreppet verksamhetsgren inte förklaras tydligt i lagtext kan leda till flertalet problem för rättstillämparen och det kan även bidra till att enskilde utsätts för skattemässiga konsekvenser med anledning av att det saknas förutsebarhet i lagrummet. Studien kommer med stöd av ett analyskapitel och en slutsats belysa för läsaren om alla olika typer av immateriella rättigheter faktiskt kan utgöra en verksamhetsgren i enlighet med 2 kap. 25 § IL. Studien kommer även att besvara om det finns eventuella rättssäkerhets- och praktiska problem med begreppet verksamhetsgren.

<p>Svenska aktiebolag kan skatterättsligt flytta ut från Sverige genom att föra över sin verkliga ledning till ett land inom EES, med vilket Sverige har ett skatteavtal grundat på OECD:s modellavtal. Begreppet verklig ledning finns dock inte inom svensk intern rätt utan måste definineras med hjälp av till exempel kommentarerna till OECD:s modellavtal. Utflyttningen går antingen till så att den verkliga ledningen förs över till en filial i utlandet eller, beroende på hur verklig ledning definieras, till ett i utlandet beläget dotterbolag. Uppsatsen behandlar frågan om den verkliga ledningen går att föra över till ett dotterbolag samt vilka skatterättsliga konsekvenser en utflyttning av ett svenskt aktiebolag får. Konstateras kan att någon uttagsbeskattning för ledningen i anledning av utflyttningen till en filial troligtvis aldrig kommer att bli aktuell och att en överföring av den verkliga ledningen till ett dotterbolag med största sannolikhet inte kommer att kunna genomföras.</p> / <p>Swedish limited Corporations can move out of Sweden in a taw law point of view by transferring its effective management to a country within EES, with whom Sweden has a Tax Convention based on OECD Model Tax Convention on Income and on Capital. Effective management doesn´t exist in Swedish internal law and thereby have to be defined by the comments on the OECD Model Tax Convention for example. The effective management is either transferred to a branch abroad or, depending on the definition of effective management, to a corporation abroad. The Thesis deals with the questions if a transfer of the effective management to another corporation is accomplishable and which tax law consequences an outsourcing of a swedish corporation have. The Thesis establishes that a transfer of the effective management to another corporation is not likely to be accomplishable, and that a taxation of the effective management when moving to a branch abroad not is likely to take place.</p>

Svenska aktiebolag kan skatterättsligt flytta ut från Sverige genom att föra över sin verkliga ledning till ett land inom EES, med vilket Sverige har ett skatteavtal grundat på OECD:s modellavtal. Begreppet verklig ledning finns dock inte inom svensk intern rätt utan måste definineras med hjälp av till exempel kommentarerna till OECD:s modellavtal. Utflyttningen går antingen till så att den verkliga ledningen förs över till en filial i utlandet eller, beroende på hur verklig ledning definieras, till ett i utlandet beläget dotterbolag. Uppsatsen behandlar frågan om den verkliga ledningen går att föra över till ett dotterbolag samt vilka skatterättsliga konsekvenser en utflyttning av ett svenskt aktiebolag får. Konstateras kan att någon uttagsbeskattning för ledningen i anledning av utflyttningen till en filial troligtvis aldrig kommer att bli aktuell och att en överföring av den verkliga ledningen till ett dotterbolag med största sannolikhet inte kommer att kunna genomföras. / Swedish limited Corporations can move out of Sweden in a taw law point of view by transferring its effective management to a country within EES, with whom Sweden has a Tax Convention based on OECD Model Tax Convention on Income and on Capital. Effective management doesn´t exist in Swedish internal law and thereby have to be defined by the comments on the OECD Model Tax Convention for example. The effective management is either transferred to a branch abroad or, depending on the definition of effective management, to a corporation abroad. The Thesis deals with the questions if a transfer of the effective management to another corporation is accomplishable and which tax law consequences an outsourcing of a swedish corporation have. The Thesis establishes that a transfer of the effective management to another corporation is not likely to be accomplishable, and that a taxation of the effective management when moving to a branch abroad not is likely to take place.

Inom EU upprätthålls en inre marknad där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital säkerställs. Friheterna innebär att all diskriminering på grund av nationalitet i med-lemsstaternas nationella lagstiftning ska avskaffas, vilket följer av EU-rättens företräde framför nationell lagstiftning när regelverken kolliderar. Om en lagstiftning verkar begränsande för någon av dessa friheter måste reglerna rättfärdi-gas eller ändras. Rättfärdigande kan ske genom de fördragsstadgade undantagen eller ge-nom ett undantag som accepterats i EU-domstolens rule of reason-doktrin. De svenska reglerna för uttagsbeskattning har under de senaste åren utvecklats efter EU-rättens praxis. Senast i november i fjol meddelade EU-domstolen ett avgörande som änd-rade förutsättningarna för rättfärdigandet av begränsningar av etableringsfriheten. Den 1 januari i år uppdaterades anståndsreglerna för inbetalningen av uttagsskatten. Frågan är nu huruvida den svenska uttagsbeskattningen är förenlig med etableringsfriheten. Enligt min bedömning verkar den svenska uttagsbeskattningen begränsande för utövandet av etableringsfriheten. Det beror på att det finns en diskrepans för hur bolag beskattas be-roende på om de flyttar eller behåller sin hemvist inom Sverige. Begränsningen kan dock motiveras enligt rule of reason-doktrinens rättfärdigandegrund om fördelningen av be-skattningsrätten mellan medlemsstaterna i enlighet med territorialitetsprincipen. I stort kan jag inte anse annat än att lagstiftningen även är proportionerlig mot detta syfte, men det finns situationer som aktualiserar ett krav på att den skattskyldige ska ställa säkerhet för in-betalningen av skatten, vilket jag anser är ett strängare krav på den skattskyldige än vad som kan anses vara motiverat. / Within EU an internal market is maintained where free movement of goods, people, ser-vices and capital are ensured. These freedoms mean that all discrimination on grounds of nationality in domestic laws should be abolished, which is a result of EU’s superiority which cannot be overridden by domestic law. If a law seems limiting of any of these freedoms, the rules must be justified or changed. The limitation can be justified by either the exceptions enacted in the Treaty or by the prin-ciple of rule of reason. The Swedish rules of exit-taxation have during the last years been developed after EU law practice. In November last year the Court of Justice of the European Union announced a preliminary ruling which changed the conditions for justifications of restrictions on the freedom of establishment. On January first this year, the domestic rules of granting of de-ferment of the payment of the exit-tax were renewed. The question now is whether the Swedish exit-taxation is compatible with the freedom of establishment. In my opinion the Swedish exit-taxation can have a restricting effect for the use of the freedom of establishment. This is because there is an inconsistency on how companies are taxed, depending on whether they move or keep their habitual residence in Sweden. The restriction may however be justified by the principle rule of reason by the purpose of en-suring the balanced allocation of powers of taxation between the Member States, in accor-dance with the principle of fiscal territoriality. Generally I cannot consider otherwise than that the legislation also is proportionate to that purpose, but there are situations when the taxpayer is required to provide a bank guarantee to secure the payment of the tax, which I think is a more stringent requirement on the taxpayer than can be justified.

No description available.

År 2010 sänktes aktiekapitalkravet från 100 000 kronor till 50 000 kronor. Samma år slopades revisionsplikten för små privata aktiebolag. Bolagsverket framhåller att dessa två lagändringar har bidragit till att fler enskilda näringsidkare väljer att ombilda sin enskilda firma till ett aktiebolag. Enligt Bokföringslagen är alla företag, både enskilda firmor och aktiebolag, bokföringsskyldiga och skall vid räkenskapsårets slut upprätta antingen ett årsbokslut eller en årsredovisning. Bokföringsnämnden har utformat olika K-regelverk som anger hur en sådan rapport skall upprättas. Från och med 1 januari år 2014 är det obligatoriskt för svenska onoterade aktiebolag att tillämpa något av de regelverk som BFN utformat. Enskilda firmor behöver dock inte tillämpa ett K-regelverk men möjligheten finns under förutsättning att de uppfyller kraven för att upprätta ett förenklat årsbokslut.Syftet med studien har varit att påvisa de redovisnings- och skattemässiga effekter som kan bli aktuella vid en företagsombildning, där en enskild firma skall ombildas till ett aktiebolag. I denna studie antas företagen tillämpa något av K-regelverken då de upprättar sin redovisning. K-regelverken har därför varit utgångspunkten för att studera redovisningsskillnader mellan de olika företagsformerna. Dessa eventuella redovisningsskillnader har vidare legat till grund för att fastställa skattemässiga effekter. Övriga skattemässiga effekter som kan uppkomma har studerats utifrån det perspektiv då den faktiska ombildningen sker. Utöver att studera de redovisnings- och skattemässiga effekterna har de skatterättsliga principerna legat till grund för att analysera i vilken mån regelverken är förenliga med dessa.Studien har genomförts med en kombination av en deskriptiv och komparativ analys, där innehållet i K-regelverken har studerats och jämförts med varandra. Typfall har upprättats för att tydligt påvisa de eventuella skillnader som kan förekomma i redovisningen beroende av om företaget är en enskild firma eller ett aktiebolag, vilka tillämpar olika regelverk.Efter genomförd studie kan vi konstatera att en företagsombildning kan resultera i både redovisnings- och skattemässiga effekter. Den totala effekt som en ombildning resulterar i beror till viss del på vilken typ av tillgångar och skulder det specifika företaget har, eftersom de värderas på skilda sätt enligt de olika K-regelverken. Sett till enbart den skattemässiga effekt vid en ombildning påvisar studien att den har sitt ursprung i hur företaget väljer att ombildas, det vill säga om hela verksamheten eller bara enstaka tillgångar överlåts. Dessa faktorer bör därför beaktas innan valet att ombilda en enskild firma till ett aktiebolag tas. / Program: Civilekonomprogrammet

Sociala medier har på senare år blivit allt mer populära och användandet av olika sociala medier har följaktligen ökat. Även företags intresse av att marknadsföra sig på sociala medier har ökat och såväl viral marknadsföring som influencer marketing är numera väl använda marknadsföringsmetoder av olika företag. Influencer marketing är en marknadsföringsmetod som innebär att bolag marknadsför sina produkter via så kallade influencers sociala kanaler. I samband med att fler och fler företag använder sig av influencer marketing har det blivit allt vanligare med produktutskick från företagen till influencers. När ett bolag skickar ut produkter till en influencer utan att något uttryckligt avtal mellan bolaget och influencern föreligger, har influencern dock ingen skyldighet att marknadsföra produkten å bolagets vägnar. Fråga uppstår i de fallen hur bolaget skall klassificera kostnaderna som uppstår i samband med sådana produktutskick. En annan fråga som måste besvaras är om bolaget, till följd av ett utskick av produkter, riskerar att bli uttagsbeskattat. I uppsatsen kommer således bolagets skatterättsliga konsekvenser till följd av sådana utskick av produkter, när avtal mellan parterna saknas, att utredas. Inledningsvis har begreppen sociala medier, influencers och influencer marketing definierats och klargjorts. Därefter har gåvorekvisitet samt olika skatterättsliga aspekter och lagregler behandlats i uppsatsen. Vidare har reklamgåva, personalkostnader samt reklam- och PRkostnader berörts innan reglerna om uttagsbeskattning slutligen har beskrivits. Den information som har redogjorts för har sedan legat till grund för uppsatsens analys. I uppsatsen konstateras att klassificeringen av bolagets kostnader är beroende av dels vilket inkomstslag som influencern skall beskattas i, dels vilken motprestation som utskicket motsvaras av. Full avdragsrätt föreligger emellertid oavsett för bolaget, förutsatt att bolagets syfte med utskicket är att influencern skall marknadsföra produkterna från utskicket och förutsatt att influencern inte skickar tillbaka produkten eller produkterna. Vad gäller frågan om uttagsbeskattning kan bolaget endast bli uttagsbeskattat för produktutskicket i de fall som det kan ses som att det är bolagets aktieägare som har skickat produkterna till influencern, och inte bolaget självt.

<p>Uttagsbeskattning utlöses enligt svenska skatteregler bl a då en tillgång förflyttas från Sverige vid etablering utomlands. Vad som sker då uttagsbeskattning blir aktuellt är att den tillgång som tagits ut behandlas som om den avyttrats till ett värde motsvarande marknadsvärdet och företaget beskattas för övervärdet. Efter Sveriges inträde i den Europeiska Unionen har den svenska skatterätten påverkats i stor utsträckning av EG-rätten och de svenska skattereglerna måste bl. a. vara förenliga med bestämmelserna i det grundläggande EG-fördraget, däribland etableringsrätten. I uppsatsen behandlar jag de frågeställningar som är relevanta för att ta ställning till huruvida den svenska regeln om uttagsbeskattning är förenlig med etableringsrätten eller utgör ett otillåtet hinder för svenska företag som vill etablera sig på den gemensamma marknaden. Jag visar i uppsatsen att den svenska regeln i dagens läge förmodligen är förenlig med EG-rätten främst med anledning av att den direkta beskattningen ännu inte harmoniserats och att fördelningen av skatteintäkter inom unionen är en väldigt politisk kontroversiell fråga. I uppsatsendiskuteras även regeln om uttagsbeskattning i förhållande till principer som skatteneutralitet, kontinuitet och ekonomisk effektivitet.</p> / <p>When a Swedish company is being established abroad and assets are being withdrawn from the country, the company is imposed taxes for the profit that should have occurred if the asset had been sold to marketvalue in Sweden. The question in the thesis is if this taxation is compatible with the European law and especially the freedom of establishment. In the thesis I discuss whether the Swedish regulation is an obstacle within the common market and therefore should be prohibited or if the regulation is compatible with the freedom of establishment. In the thesis I come to the conclusion that the Swedish regulation is compatible with the European law mainly because the direct taxation has not yet been harmonized and because the allocation of revenues from taxation within the European Union is still a very controversial issue. In the thesis I also discuss the Swedish regulation in proportion to neutrality in taxation, continuity and economic efficiency.</p>

<p>Uppsatsens syfte har varit att försöka finna ”det effektivaste sättet att ta ut pengar från ett få-mansföretag”. För att kunna göra detta har vi granskat lagtexten i 56-57 kap IL, skatteverkets informationsbroschyrer, tagit fram ett antal beräkningsexempel och genomfört intervjuer med respondenter från de fem största revisionsbyråerna. När en företagare står inför valet hur den-ne ska ta ut pengar från sitt företag kan denne välja på att ta ut lön, göra pensionsavsättningar, ta ut utdelning eller låna in pengar till företaget med ränta.</p><p>Det mest effektiva sättet att ta ut pengar på varierar från företag till företag, men i de flesta fallen är det bäst att först och främst göra uttag genom löneutbetalningar till delägarna. An-ledningen till att delägarna först och främst ska ta ut lön är att den tillsammans med arbetsgi-varavgifterna är avdragsgilla i företaget och att lönen dessutom är pensions-, sjukpennings- och föräldrapenningsgrundande. Löneutbetalningen ska i första hand uppgå till någon av föl-jande gränser: sjukpenningsgrundande inkomst (7,5 prisbasbelopp = 307 500kr), undre skikt-gränsen för statlig inkomstskatt (328 800kr), pensionsgrundande inkomst (8,07 inkomstbasbe-lopp = 387 360kr) eller den inkomst som lönekravet kräver (275 400-688 500kr).</p><p>I andra hand ska företaget göra pensionsavsättningar på ca 7-10 procent av bruttolönerna till de anställda delägarna så de får samma skydd som en vanlig privatanställd tjänsteman. Efter att företaget har betalat ut lön och gjort pensionsavsättningar bör utdelning tas ut upp till gränsbeloppet. Gränsbeloppet bestäms utifrån det högsta av förenklingsregeln och huvudre-geln. Huvudregeln är vanligast förekommande då den ger ett högre gränsbelopp redan då företaget har bruttolöner på 360 000kr, förenklingsregeln ger alltid minsta gränsbelopp på två inkomstbasbelopp (91 800kr). Om utdelningsbara medel i företaget överstiger gränsbeloppet sparas detta belopp till senare år och eventuellt görs extra pensionsinsättningar till delägarna.</p>