No description available.

No description available.

While the Internet provides enormous opportunities within development of communications and database systems it also endangers the processing of personal data unlawfully. With traditional database structure in focus the responsibility and accountability of said processed personal data was somewhat clear as the General Data Protection Regulation (GDPR) entered the legal framework of the European Union’s member states in May 2018. Blockchain technology being the latest innovation in database structure challenges the applicability of the new regulation by introducing cryptography and a peer-to-peer distributed ledger technology. This thesis is the result of an attempt to analyze the personal data processed in public blockchains, i.e. Bitcoin, and its compliance with certain fundamental data protection rights stipulated in the GDPR such as the right to erasure of personal data. Furthermore, in relation to fundamental data protection rights violations are also subjects of accountability. While the new distributed ledger technology vastly increases the difficulty to determine a target for accountability the thesis also considers the traditional view on databases on which the GDPR was built upon. Thus, the thesis aims to further explore the relation between participants on the innovative blockchain and fundamental personal data protection rights in the GDPR.

No description available.

No description available.

No description available.

Vid överföring av personuppgifter till en molntjänst kan det uppstå risk för att person-uppgifterna inte är tillräckligt skyddade hos mottagaren. Särskilda risker kan uppkomma när personuppgifter flyttas över nationsgränser om molntjänstleverantören är etablerad i ett annat land. Det kan innebära att olika länders lagstiftningar hamnar i konflikt med varandra, i synnerhet när det gäller ett land som är beläget utanför EU. Den amerikanska U.S CLOUD Act innebär bland annat att molntjänstleverantören kan tvingas lämna ut personuppgifter som finns lagrade på leverantörens servrar till en amerikansk brottsbekämpande myndighet. Samtidigt förbjuder EU:s dataskyddsförordning personuppgiftsöverföringar till länder utan adekvat skyddsnivå.  Skydd för personuppgifter när en behandling sker i offentlig verksamhet finns också i  offentlighets- och sekretesslagen. OSL innehåller både sekretessbestämmelser som gäller inom specifika sektorer och generella sekretessbestämmelser som gäller inom all offentlig verksamhet. En sådan bestämmelse utgör 21 kap. 7 § OSL, som föreskriver sekretess för personuppgifter om det kan antas att uppgifterna efter ett utlämnande kommer att behandlas i strid med dataskyddsförordningen. Många gånger kan dock uppgifter som omfattats av sekretess lämnas ut efter en skade- och menbedömning. Det gör det möjligt för myndigheter att utkontraktera it-drift och information i molntjänster. När svenska myndigheter använder molntjänster där leverantören omfattas av lagstiftning som CLOUD Act finns det däremot en risk för att behandlingen kan förhindras även av OSL om det innebär en överföring i strid med dataskyddsförordningen.

As the name ”personal data” demontrates, such data are a part of the personal integrity of an individual. Their use on the labour market and in employment relations must be regulated in order to minimize the risks of infrigement in the personal integrity of the employees. Such regulations must evolve in the same rate as the methods of processing and the technological development. This creates many difficulties for the legislators and companies who are concerned by the legislation.  Therefore, will this thesis examine the evolution of the regulations regardingthe processing of personal data in the last 50 years through a comparaison of the processing of non-sensitive and sensitive personal data. In addition, this thesis studies the role of digitalisation and globalisation on the legislations and how the challenges present in the early 70s has evolved to the challenges we are now facing.

Individualised online marketing requires taking a stand regarding legal laws and user privacy. Although laws and regulations have arisen to strengthen individuals' rights to privacy and data control, the subject is still perceived as complex. The purpose of the study is to make it easier for companies' marketing departments when communicating with consumers, by creating an insight into the consumer's perception of how sharing their personal data affects marketing on the internet. This study aims to investigate consumers' experiences regarding privacy and personal data for marketing purposes. The aim is to gain an insight into how users assess the value of the positive aspects of internet use, concerning the concerns linked to protecting personal data. Researchers of the study will research which factors impact consumers than they are sharing their personal data.  To answer the research question, 16 interviews were conducted, based on the consumer perspective. Respondents answered questions about their experience of privacy and sharing personal data when using the internet. At the same time, the study shows that consumers do not know how little control they have over their personal data. The study also shows that consumers value their privacy when sharing personal data online by trying to control the sharing of personal data. The empirical material shows that there are consumers who appreciate targeted marketing, while other consumers see it as an invasion of privacy. The study's theoretical contribution includes a model that infers the factors a consumer considers when deciding whether to share their personal data. The study concludes that consumers' experience of invasion of privacy makes them choose to minimise the sharing of personal data. This results in targeted online marketing being negatively affected, as consumers minimise the sharing of personal data. The study also concludes that consumers' relationship with companies deteriorates in cases where consumers experience lower trust, when they experience that their integrity is being violated.

General Data Protection Regulation (GDPR), i Sverige kallad dataskyddsförordningen, har sin upprinnelse i EU:s lagstiftning. EU-kommissionen presenterade 2012 förslag till nya regler för dataskydd och personuppgiftsbehandling efter att bister i det gamla direktivet om behandling av personuppgifter upptäckts. Den nya förordningen, trädde i kraft den 25 maj 2018. Den snabba tekniska utvecklingen i dagens samhälle har förändrat våra vanor och beteenden jämfört med 1998 – då den tidigare personuppgiftslagen trädde i kraft. Tekniken har gjort det enklare att konsumera varor och tjänster från andra länder, vilket i sin tur medför att även våra personuppgifter sprids och lagras utanför Sveriges gränser i högre utsträckning. EU:s syfte med den nya dataskyddsförordningen, GDPR, var att skapa en enhetlig lagstiftning för hanteringen av dessa personuppgifter i de olika medlemsländerna – och därigenom underlätta det fria flödet av varor och tjänster på EU:s inre marknad; informationen skulle kunna flöda fritt mellan medlemsländerna. En viktig aspekt i arbetet med GDPR var tillkomsten av vissa rekvisit, exempelvis kravet på laglig grund, som ska vara uppfyllda vid behandling av personuppgifter av företag, organisationer och myndigheter och andra offentliga organ. För att besvara syftet och frågeställningen ”Hur har Sveriges SMF-företagare upplevt införandet av GDPR?” har en rättsdogmatisk metod använts. Dessutom har en kvalitativ- och kvantitativ metod använts genom frågeformulär och intervjuer i syfte att ytterligare ge klarhet i frågan. Undersökningen visade på att företagare i första hand använt sig av utbildningar, konsulter eller checklistor på internet för att tillgodogöra sig kunskap om GDPR. Genom intervjun med chefjuristen på Företagarna, Sveriges största sammanslutning av företagare, framkom det att många företagare upplever GDPR som svårt och otydligt, framförallt rörande personuppgiftsbiträdesavtal; när dessa ska appliceras och inte. Både i undersökningen, intervjuerna och flertalet nyhetsartiklar framgick det att förordningen är så pass ny att det kommer dröja innan Sveriges SMF-företagare till fullo satt sig i den, och efterlever förordningen. Det är trots allt ett arbete som ska fortlöpa även framledes; företagarna kan inte slå sig till ro eller nöja sig med att enbart ha infört GDPR i verksamheten.