No description available.

Polismyndighetens uppdrag är att bedriva en enhetlig, målinriktad och effektiv internationell verksamhet som bidrar till att öka tryggheten och minska brottsligheten, vilket regleras i polislagen och tillhörande förordningar. Enligt grundlagen ska Polismyndigheten klara sitt uppdrag ensamt som huvudregel men möjlighet föreligger till internationellt polisiärt samarbete och därmed får Polismyndigheten ingå överenskommelser om samarbete med utländska brottsbekämpande myndigheter. En viktig del i det polisiära samarbetet är underrättelser och informationsutbyte i det brottsbekämpande och brottsförebyggande arbetet. Med anledning av att en gemensam polisstation kommer att byggas på gränsen mellan Sverige och Norge utökas möjligheterna till att underlätta det internationella samarbetet, särskilt eftersom mycket brottslig verksamhet förekommer över landsgränserna. I uppsatsen behandlas därför de regelverk som ligger till grund för det internationella polisiära samarbetet, i syfte att kartlägga och utreda vilka rättsliga förutsättningar som möjliggör informationsutbyte av personuppgifter mellan polismyndigheterna. En viktig aspekt vad gäller informationsutbyte är att beakta de mänskliga fri- och rättigheterna, dataskydd och sekretess samt specifikt rätten till privatliv för att skydda den enskildes personliga integritet. I uppsatsen har det uppmärksammats att det finns en viss oklarhet gällande i vilka situationer information och personuppgifter ska eller får delas. Det föreskrivs inte en direkt uppgiftsskyldighet i svensk lag eller förordning att uppgifter ska delas till en utländsk myndighet, vilket däremot framgår av de avtal som ligger till grund för det nordiska polissamarbetet. Det kan även konstateras att informationsutbytet i dagsläget kan vara omständigt för att upprätthålla kraven på rättssäkerhet, enskildas rätt till integritet och samtidigt vara effektivt. Polismyndigheten har för avsikt att utveckla underrättelsesamarbetet med Norge för att förstärka båda ländernas förmåga att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten. Därmed finns det skäl att utreda på vilket sätt informationsutbyte kan ske utifrån det rättsliga stöd som föreligger och vilka eventuella hinder som behöver övervinnas. Mot bakgrund av att det är den gällande rätten som utreds tillämpas den rättsdogmatiska metoden, för att identifiera, beskriva, analysera den rättsliga regleringen som finns på området för att kartlägga gällande rätt.

No description available.

No description available.

No description available.

För att kvinnor och barn ska kunna skyddas mot en våldsam man som förföljer och hotar dem, är de tvungna att leva med skyddade personuppgifter. I Sverige finns det ca 4 562 barn som lever med skyddade personuppgifter. Eftersom dessa barn ofta lever ett väldigt kringskuret liv samt under ständig stress, påverkas deras fysiska och psykiska hälsa negativt av skyddet. För att barnen ska kunna orka leva med sin speciella och påfrestande livssituation, behöver de få stöd från samhället.   Syftet med denna studie var att studera utbudet av stöd till barn som lever med skyddade personuppgifter i en mellanstor kommun i Mellansverige. Aktörer som i sitt arbete kom i kontakt med barn som lever med skyddade personuppgifter, intervjuades i denna studie. Totalt genomfördes det sex individuella semistrukturerade intervjuer och två gruppintervjuer.   Innehållsanalys valdes som analysmetod för att analysera det manifesta innehållet, d.v.s. det som var synligt i texten. Analysen resulterade i följande fem kategorier: "Säkerhetsåtgärd som stöd", "Indirekt stöd", "Administrativt samarbete", "Kännedom" och "Barnperspektiv och skyddade personuppgifter".   Studiens resultat pekade på att det inte fanns någon stödverksamhet för barn som lever med skyddade personuppgifter, som inriktar sig på svårigheterna barnen upplever till följd av skyddet. Däremot fick dessa barn ett mer s.k. indirekt stöd, där de fick möjligheten att bearbeta sina upplevelser av våldet som de tidigare hade bevittnat i hemmet. För att minimera risken att barnens identitet skulle röjas, stöttade aktörerna dem ur ett mer säkerhetsåtgärdsperspektiv. Dessutom visade studien att kunskapsnivån om dessa barn bör höjas, för att bättre kunna stödja och stärka dem i de svårigheter som de möter i vardagen som gömda. Slutligen visade studien att barnen bör få adekvat stöd i form av samtalsstöd samt gruppverksamhet. / Women and children have to live under protective measures, in order to protect themselves from a violent man who is stalking them. In Sweden 4 562 children are living under protective measures today. These children often live a very restricted and stressful life, and their physical and mental health is negatively affected by the protection. They need support from the community to be able to cope with their unusual and difficult life situation.   The aim of this study was to determine the support given to children living under protective measures in a middle-sized municipality in central Sweden. People who in their profession meet these children were interviewed in this study. Six semi-structured individual interviews and two group interviews were conducted.   Qualitative content analysis was applied in this study to analyse the manifest content. These five categories emerged from the analysis: “Support as a safety measure”, “Indirect support”, “Administrative support”, “Knowledge” and “Child perspective and protected personal data”.   This study indicated that there is not a support group, which should focus on the difficulties these children face as a consequence of their protection. However, these children got an indirect support where they had the opportunity to process the violence they had witnessed at home. To be able to minimize the risk of disclosing the children’s protected personal data; the community supported them by utilizing a safety measurement approach. Furthermore the study implicated that the level of attainment about these children should increase, in order to support and strengthen them in the problems they are facing in hiding. Finally the study showed that these children should get appropriate support, by offering them counseling and a group activity.

Vår studie granskar personuppgiftshanteringen i Uppsala kommun och undersöker hur internationella dataskyddsriktlinjer påverkar deras arbete. Vår forskningsmetod är fallstudie och som datainsamlingsmetod utförde vi semistrukturerade intervjuer med personuppgiftsombudet på Uppsala kommun. Vi har sedan analyserat och diskuterat resultaten kvalitativt. De internationella riktlinjer vi studerat mest ingående är EU:s dataskyddsdirektiv, EU:s kommande dataskyddsförordning, OECD:s ”Privacy Framework” och FN:s ”Guidelines Concerning Computerized Personal Data Files”. Vi har även undersökt vilka svenska lagar som påverkar kommunens arbete, främst Personuppgiftslagen. Resultatet av studien är att Uppsala kommuns arbete påverkas i hög grad av EU: direktivet, och i framtiden kommer de påverkas ännu mer av EU: förordningen. Det är dock inte på eget bevåg de valt att följa EU:s riktlinjer, utan det är på grund av att den svenska lagstiftningen är baserad på EU:s regleringar. Personuppgiftslagen är Sveriges tolkning av EU: direktivet. På grund av detta är Uppsala kommun tvungen att anpassa sig efter EU:s riktlinjer.

This study was conducted during a period of time from transition from old legislation to the new data protection regulation GDPR. With the introduction of GDPR, higher demands are placed on how companies inform their customers about their personal data management. GDPR demands, among other things, that information about personal data management should be clear and accessible, which requires companies to ensure that their text that inform about personal data management achieve good structural and intellectual accessibility. Previous studies show that users generally find it hard to understand such types of texts as they tend to have an advanced and bureaucratic language. This study was conducted in three steps that examined structural and intellectual accessibility and how companies in e-commerce context state that they handle personal data. The first step showed that only nine out of 85 companies had made adjustments and changes regarding information about personal data in accordance with the GDPR. The second and third step showed that the majority of the nine companies that had made the transition to GDPR achieve good structural accessibility, but that many of the companies need to improve the intellectual accessibility regarding the information about personal data management.

Identitets- och åtkomsthantering innebär att hantera systemanvändares identiteter och deras åtkomst till olika system. För att kontrollera att en identitet är den som den utger sig för att vara och tilldela rätt åtkomst utefter detta används autentisering och auktorisering. Karlstads kommun genomförde nyligen ett projekt med syftet att modernisera den dåvarande plattformen som hanterade kommunens användarkonton och öka automationen på ett säkert och effektivt sätt. I denna uppsats har kommunens arbete med identitets- och åtkomsthantering undersökts för att ta reda på hur de arbetar med identiteter och åtkomst och om projektet har bidragit med nytta som de anställda kan gagnas av. För att ta reda på detta har fyra intervjuer genomförts med involverade i projektet på Karlstads kommuns IT-avdelning samt tre personer i olika verksamheter i kommunen för att få både projektdeltagarnas och verksamheternas uppfattning. Resultatet av intervjuerna visar att projektet har resulterat i en uppdaterad plattform som bidrar med ett antal nya funktioner. Bland annat användarkonton som skapas automatiskt, förenklad inloggning med tillgång till fler resurser och möjlighet till flera engagemang till samma konto om en användare till exempel både är anställd och elev i kommunen. Slutsatsen för denna undersökning är att plattformen har skapat många nya möjligheter och att mer funktionalitet kommer i framtiden. Arbetet har förändrats för enstaka anställda men de flesta märker ingen större skillnad ännu.

I detta arbetet har det genomförts två undersökningar. Den ena undersökningen handlar om GDPR och den andra om NIS. Dessa två regelverk är skapade av EU för att säkra upp när det gäller cyberattacker och att styrka individers möjlighet att hantera sina personuppgifter. Det har även skapats en enkel hemsida i arbetet. Denna hemsidan är ett experiment för att ta reda på vad någon som äger eller tillhandahåller en enkel hemsida bör tänka på när det kommer till GDPR och NIS. Hemsidan i sig är tänkt att ge möjlighet för människor att träffa andra med samma intresse eller träffa de som befinner sig i liknande livssituationer. GDPR är en förnyelse av Sveriges tidigare lag PUL. GDPR är en förordning från EU vilket innebär att den måste följas mer noggrant än PUL. PUL var ett direktiv från EU. Ett direktiv väger inte lika tungt som en förordning. GDPR ger EU:s medlemsländers medborgare starkare rättigheter till deras personuppgifter. Det innebär att de har rätt att veta vad och varför personuppgifter hanteras. De har även rätt till radering vilket innebär att en organisation måste radera personuppgifter om de inte längre har någon anledning att fortsätta behandla dem. Det kan handla om rättslig påverkan eller en intresseavvägning om en personuppgift får behandlas vidare eller inte. NIS är som sagt skapat av EU, detta är ett direktiv som beskrivit lite tidigare i detta stycke vad det innebär. Här har EU:S medlemsländer lite friare händer. Det finns mål som skall uppfyllas men medlemsländerna får själva bestämma hur målen skall uppnås. NIS handlar om cybersäkerheten inom EU. Det gäller att stärka den lägstanivå som finns. Jobba med att vara bättre förberedd om en incident skulle inträffa och på så sätt ge ett bättre grundskydd mot cyberattacker. Vad gäller en enkel hemsida så har GDPR en del att säga till om. Om man sparar data i en databas så skall de som personuppgifterna tillhör veta om det och samtycka till det. Det skall även kunna gå att få fram informationen som är sparad om personerna och även radering av personuppgifter om så önskas. En registrerad skall kunna få information om personuppgifter som sparas hos en personuppgiftsbehandlare utan att betala för det. När det gäller NIS och enkla hemsidor så är det i regel inget som rör den som tillhandahåller hemsidan eller hemsidans ägare. Det krävs i så fall att det är större företag med stor omsättning och som har huvudkontor i Sverige.