Uppsatsen handlar om försäkringsbarheten för administrativa sanktionsavgifter (GDPR-sanktioner) som utfärdats till följd av en överträdelse av bestämmelserna i dataskyddsförordningen. Syftet med uppsatsen har varit att utreda om det enligt svensk rätt är möjligt att försäkra sådana avgifter. I uppsatsen redogörs för relevanta bestämmelser i det försäkringsavtalsrättsliga regelverket (FAL) och det försäkringsrörelserättsliga regelverket (FRL). Bland de bestämmelser som uppsatsen särskilt behandlar återfinns bestämmelserna om lagligt intresse i 6 kap. 1 § FAL och god försäkringsstandard i 4 kap. 3 § FRL.

Genom så kallade ”utgivningsbevis” får aktörer som erhållit dessa publicera vissa personuppgifter på internet. Detta kan inkludera exempelvis uppgifter om adress, telefonnummer, skatteuppgifter, födelsedag, fullständigt namn och andra uppgifter som går att ta del av genom Offentlighetsprincipen. Utgivningsbevisen är grundlagsskyddade och får därmed företräde över EU-lag, exempelvis får utgivningsbevisen företräde över GDPR [General Data Protection Regulation]. Uppgifterna kan vara svåra att få borttagna från internet om hemsidan som publicerat dem inte vill ta bort dem. Personuppgifter som finns på internet, särskilt adress och telefonnummer, kan tänkas bidra till oro eller otrygghet hos en del människor. Exempelvis finns det tidigare forskning som pekat på att vissa personer kan riskera att bli utsatta för brott eller uppleva en stark obekvämhet eller oro över att deras personuppgifter offentliggörs (se exempelvis Hedin och Wiberg, 2020; Ericsson, 2011). Ett annat potentiellt orosmoln kan vara att bli utsatt för stalking, vilket är vanligare att kvinnor blir utsatta för (Lenhart et al, 2016; Maiuro, 2015; Logan, 2006).  Syftet med denna utredning var att undersöka upplevd trygghet i förhållande till offentligt tillgängliga personuppgifter. För att möjliggöra detta har sex kvalitativa semi-strukturerade intervjuer genomförts för att belysa hur individer reflekterar över offentligt tillgängliga uppgifter och om de har några egna erfarenheter där de känt sig otrygga med att deras uppgifter fanns på internet. Urvalet bestod utav både män och kvinnor i åldern 23-32 år. I analysen av resultatet har teorier av Ulrich Beck och Anthony Giddens om risk och trygghet tillämpats. Empirin analyserades sedan genom en tematisk analys.  Resultatet visade på att individer reflekterar över att deras personuppgifter finns tillgängliga på internet, framförallt vid tillfällen där de varit med om någon typ av händelse som fått dem att reflektera över detta. Det kan även finnas någon typ av otrygghetskänsla hos en del individer till följd av att personuppgifter, som deras adress eller telefonnummer, finns tillgängliga på internet, detta var särskilt förekommande bland kvinnorna i utredningen samt bland de som berättade om sina erfarenheter av att arbeta i butik. Samtliga kvinnliga intervjupersoner berättade om upplevelser där de känt sig otrygga med att deras uppgifter fanns på internet, vilket skiljde sig från de manliga intervjupersonerna där ingen berättade om någon sådan upplevelse. Överlag fanns det en oro, otrygghet eller osäkerhet bland intervjupersonerna kring personuppgifters tillgänglighet. Något annat som framkom ur Frida Lindström S7021A 1 utredningen var att det fanns en efterfrågan om mer kontroll över vilka personuppgifter som visas öppet på internet, men åsikterna gällande exempelvis när individer ska ha rätt att få sina uppgifter borttagna från internet var något delade. / Through so called ”publication licenses” [Swedish: utgivningsbevis] people or businesses who have acquired these can publish certain types of personal information on the internet. These can include addresses, phone numbers, tax information, birthdays, full names and other information that can be acquired through the Swedish principle of public access to official records [Swedish: offentlighetsprincipen]. The publication licenses are protected under the Swedish constitution and therefore override EU-law, for example the publication licenses override GDPR [General Data Protection Regulation]. The information can be difficult to remove from the internet if the website that published the information does not want to remove it. Personal information on the internet, particularly addresses and phone numbers, could potentially contribute to feelings of worry or insecurity in some people. For example, previous research has shown that some people may be at risk or may experience a strong sense of uncomfortableness or worry over having their information made public (see for example Hedin and Wiberg, 2020; Ericsson, 2011). Another potential cause for worry could be the risk of being stalked, which is more common that women are exposed to (Lenhart et al, 2016; Maiuro, 2015; Logan, 2006).  The aim of this investigation was to examine perceived safety in relation to publicly available personal information. To achieve this, six qualitative semi-structured interviews were done to shed light on how individuals think and feel when it comes to publicly available personal information and whether they’ve had any personal experiences of feeling unsafe with having their personal information available online. The selection of participants consisted of both women and men between the ages 23-32 years old. Theories on risk and safety by Ulrich Beck and Anthony Giddens have been used when analyzing the results. The empirical data was then analyzed through a thematic analysis.  The results showed that individuals do reflect over the fact that their personal information is available on the internet, particularly when they’ve experienced something that reminded them of this. This can also evoke feelings of insecurity in certain individuals as a result of knowing that one’s personal information, such as address or phone number, is available on the internet. This was especially common among the female participants in this study as well as among those who have worked in retail. All of the female participants expressed feelings of insecurity around having their information online, this differed from the male participants Frida Lindström S7021A 3 where nobody shared any such experiences. Overall there is a sense of concern, vulnerability or uncertainty surrounding having one’s personal information available online. Something else that the investigation found was a demand for more control over which personal information is being shown online. However, opinions varied regarding whether or not individuals should have the right to have their information removed from the internet.

Vi lever idag i ett samhälle där stora delar av den sociala kontakt vi harmed andra personer sker via sociala plattformar. På dessa plattformarlagras det otroliga mängder information om oss som användare. De vetvar vi befinner oss, våra intressen, vem vi tycker om att umgås med ochofantligt mycket mer. Vi har genom den här studien tagit reda på omattityden kring integritet och informationshantering på socialaplattformar påverkar kontinuitet i användandet av Facebook. Studiensdatainsamling har genomförts med en blandning av fokusgrupper, enintervju och enkäter. Resultatet visar att attityderna hos användarna serolika ut men att detta i större utsträckning inte påverkar användandet.Användandet sker mer av vana och är någonting som är inmatat i vårtbeteende och framförallt någonting som underlättar det vardagliga livet. / We live today in a society where large parts of the social interactions wehave with other people are done through social platforms. Theseplatforms keep an incredible amount of information about us as users.They know where we are, what our interests are, who we like to hangout with and much more. Through this study, we have identified whetherthe attitude towards privacy and information management on socialplatforms leads to another way of using these platforms. The datacollection of the study has been conducted with a mix of focus groups,interview and questionnaires. The result shows that the attitudes of userslook different but that this does not affect the use of social platforms toa greater extent. The use is more of a routine and something that isincluded in our behavior and, above all, something that facilitateseveryday life.

När nya funktioner utvecklas måste funktionerna testas utifrån den givna kravspecifikationen för att garantera en korrekt implementering. Testning är en del av utvecklingsprocessen och en viktig komponent som behövs för att förbättra tillförlitligheten av system. Testdata är den data som används för att utföra specifika testfall. Företagets testdata är riktiga produktionsdata, nämligen personuppgifter, som avidentifieras med pseudonymisering för att minska länkbarheten till den fysiska individen. Pseudonymisering tillämpas dock inte på personnummer, då företaget behöver riktiga personnummer för att utföra sina tester. Det skapas en osäkerhet när riktiga personuppgifter används vid testsammanhang, eftersom GDPR skyddar enskilda individers grundläggande rättigheter och beskriver individers rätt till skydd av personuppgifter (Integritetsskyddsmyndigheten 2021b). Företaget har idag riktlinjer och organisatoriska skyddsåtgärder som följs av anställda för att i den utsträckning det går arbeta i enlighet med GDPR. Testdata som inkluderar personnummer är problematiskt att arbeta med och som nyanställd kan det bli utmanande att lära sig hur en korrekt hantering genomförs om det inte finns ett processdokument som beskriver hur testdata hanteras hos företaget.  En fallstudie har genomförts för att konstruera ett processdokument med hjälp av kunniga anställda på företaget. Syftet med fallstudien var att grundligt dokumenteratestdatahanteringen, i syfte att hitta förbättringsförslag för att i framtiden öka efterlevnaden av GDPR. För att ta reda på hur processdokument ökar efterlevnaden av GDPR har en kvalitativ ansats tillämpats för att utvärdera innehållet i det konstruerade processdokumentet. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med testare för att fånga deras tankar och åsikter kring processdokumentet. Resultatet indikerar att det konstruerade processdokumentet beskriver en hantering som företaget strävar efter att uppnå i framtiden. Det framgår även att de som har mest nytta av processdokumentet är nyanställda. / <p>Stavningsvarierad titel:</p><p>Process document on test data handling that enhances GDPR compliance</p>

Studien behandlar fenomenet av datainsamling i försäljningsfrämjande syfte och dess upplevda effekt på personlig integritet för konsumenter. Digital marknadsföringsteknik är en central del av dagens marknader och involverar diverse IT-lösningar för att optimera marknadsföringskampanjer och försäljningsprocesser men även i produktutveckling. Denna undersökning syftar till att studera kundupplevelsen i relation till behandlingen av personlig integritet i e-handelsföretag inom klädbranschen som bedriver datainsamling i vinstsyfte. Problemet som ligger till grund för undersökningen är bristfällig kunskap om datainsamling på individnivå, vilket resulterar i att företag kan använda informationen i kommersiellt syfte för att optimera försäljningsprocessen utan kundens vetskap. Godkännande av integritetspolicy och användarvillkor utan förståelse för innebörden kan resultera i att kunders personliga uppgifter blir en handelsvara och kan upplevas vara integritetskränkande. Frågeställningen lyder därav “Hur upplever höginkomsttagare i Stockholms län, åldrarna 25-34, att deras personliga data behandlas av e-handelsföretag i klädbranschen som samlar in personliga data i kommersiella syften?”. Studien baseras på en social kartläggning som undersökningsstrategi, vilket förutsätter omfattande och detaljerad skildring för verkligheten för att kartlägga i det sociala samhället. Forskningsmetoden, som inkluderar semistrukturerade intervjuer med höginkomsttagare i Stockholms län i åldern 25-34 år, syftar till att söka beteende- och konsumtionsmönster inom den målgrupp som konsumerar mest online i Sverige. Detta för att belysa samband och olikheter över inställningen till behandling av personlig integritet och därmed alstra en djupare förståelse av mänskligt beteende, med hjälp av en tematisk analysmetod. Baserat på tidigare forskning visar integritetsparadoxen att konsumenter tillåter företag att samla in personuppgifter i utbyte mot att den insamlade datan genererar relevanta fördelar med avseende på skräddarsydda annonser. Black Box Society är ett fenomen som inbegriper användningen av algoritmer för att kunna påverka användare i föredragen riktning utan deras vetskap. Resultaten av denna studie belyser viss tilltro gentemot e-handelsföretag, men även oro vid försäljning av tredjepartsdata. Sammantaget är konsumenter medvetna om att datainsamling sker i samband med personlig marknadsföring, men visar mindre förståelse för exakt vilken data som samlas in och insamlingen sker. Denna begränsade förståelse beror förmodligen på att integritets- och användarvillkor upplevs som svårförståeliga vilket hindrar medvetenheten om omfattningen av datainsamling. Dessutom anmärks skillnader i attityder till behandling av personuppgifter då vissa av intervjuobjekten i målgruppen visar en positiv attityd till personliga erbjudanden och vissa menar på att det varken är nödvändigt eller önskvärt, men tolererat. / The study addresses the phenomenon of data collection for sales promotion purposes and its perceived impact on personal privacy for consumers. Digital marketing technology is a central aspect of today's markets and involves various IT-solutions to optimize marketing campaigns, sales processes, and product development. This research aims to examine the customer experience regarding the treatment of personal privacy in e-commerce companies within the clothing industry that engage in data collection with profit purposes. The problem underlying the investigation is the lack of knowledge about individual-level data collection, which allows companies to use the information for commercial purposes to optimize the sales process without the customer's awareness. Approval of privacy policies and terms of use without understanding their implications can result in customers' personal information becoming a commodity and perceived as an invasion of privacy. Therefore, the research question is: "How do high-income individuals, aged 25-34, in Stockholm county perceive the treatment of their personal privacy by e-commerce companies in the clothing industry that collect personal data for commercial purposes?". This study is based on a social survey that presumes an extensive and detailed description of reality in order to map the social community. The research method involves semi-structured interviews with high-income individuals aged 25-34 in Stockholm county to explore their behavioral and consumption patterns. This specific target group represents the highest online consumers in Sweden, aiming to shed light on connections and variations in attitudes towards the treatment of personal privacy and thereby generate a deeper understanding of human behavior, using thematic analysis. Based on earlier research, the integrity paradox shows that consumers allow businesses to collect personal data in exchange for the collected data to generate relevant benefits with regards to personalized ads. Black Box Society is another phenomenon that involves the use of algorithms in order to affect users in a desired direction without their knowledge. The results of this study indicate a certain level of trust towards e-commerce companies, but also concerns regarding the sale of third-party data. Overall, consumers are aware that data collection occurs in the context of personalized marketing but show limited understanding of the exact data collected and the methods of collection. This limited understanding is likely due to the perceived complexity of privacy policies and terms of use, hindering awareness of the extent of data collection. Additionally, differences in attitudes towards the treatment of personal information are observed, as some interviewees in the target group display a positive attitude towards personalized offers, while others consider it unnecessary and undesirable, yet tolerated.

This thesis investigates how Swedish teachers manage confidential information about their pupils in reference to the General data protection regulation (GDPR). The purpose of the study has been to understand the general and individual actions that are carried through to ensure that the key principles of GDPR are actualized in a school context. Previous research in the field of education and information science has indicated that policies and shared regulations are a key element of obtaining information security in the management of personal data. It has also presented that teachers often have an inadequate knowledge about information security in the matter of their pu- pils’ personal data.  In order to examine the purpose of this study, seven interviews with Swedish elementary school teachers were conducted. Information culture theory was used to analyse the data collected from the interviews. The result of the study indicates that the interviewed teachers lack knowledge about the key principles of GDPR due to an absence of information provided to them by their employers. The key principle regarding integrity and confidentiality were the most common one to address in order to ensure that the legislation has been fulfilled. The other key principles of GDPR were often neglected as a result of inadequate knowledge and/or a lack of common policies.  This is a two years master's thesis in Library and information science.

Syftet med studien är att belysa vilka svårigheter anhöriga vars närstående tvingas leva”gömd” möter samt vilka utvecklingsområden som finns för att stötta dessa anhöriga. Dettautifrån yrkesverksamma jourkvinnors perspektiv. Studien tillämpas med kvalitativmetodansats och semistrukturerade intervjuer har förts med tre yrkesverksamma jourkvinnorpå tre olika svenska kvinnojourer. Det insamlade datamaterialet har analyserats med tematiskanalys och de teman som identifierats är olika typer av stöd, stöd från samhället, stöd frånideella krafter, stöd som efterfrågas, svårigheter anhöriga kan möta, frustration/vanmaktsamt rädsla/oro. Studien visar att anhöriga upplever oro, frustration och vanmakt när derasnärstående tvingas leva gömd på grund av det eftervåld som den före detta partnern utsätterdem för samt att det finns en osäkerhet kring var man som anhörig kan söka sig, då det mestastödet riktas mot den som är våldsutsatt. / The purpose of this study is to highlight the difficulties that informal supporters are facedwith when domestic violence (DV) survivors have to live with protected personal data, aswell as the development area for supporting this group. The study emanates from theperspective of women’s shelter staff. The study is applied with a qualitative methodology andsemi-structured interviews have been conducted with three women’s shelter staff at threedifferent Swedish women’s shelters. The collected data has been analyzed with thematicanalysis and the themes identified are different types of support, support from society, supportfrom non-profit organizations, requested support, difficulties relatives may face, frustration/powerlessness and fear/anxiety. The study shows that informal supporters experience anxiety, frustration, and powerlessness when DV survivors are forced to live in hiding due to the subsequent violence that the ex-partner exposes them to. Another finding is uncertainty about where one as an informal supporter can turn to, as most support is directed towards the DV survivor.

Studien syftar till att undersöka hur tidigare våldsutsatta kvinnor med skyddade personuppgifterupplever sitt medborgarskap och om det finns någon kongruens mellan idén om medborgarskap och kvinnornas egna upplevelser. Utifrån medborgarskapsteori har två dimensioner identifierats: deltagande och känslor. Materialet utgörs av sekundärdata baserad påJämställdmyndighetens rapport 86 gömda kvinnor och deras 128 barn samt berättelser publicerade på organisationen Gömda kvinnors Instagramkonto @gomda.kvinnor. Studiedesignen utgörs av en tvärsnittsstudie där fler än ett fall undersöks över tid för att avslöja mönster i verkligheten. Materialet analyseras med hjälp av en kvalitativ textanalys, mer specifikt en kritisk idéanalys. Resultaten visar att kvinnorna ställs inför många problematiska situationer till följd av skyddet och upplever att samtliga medborgerliga dimensioner i någon mån påverkas av att leva med skyddade personuppgifter. Kvinnornas upplevelser tyder därmed på att det inte finns kongruens mellan idén om medborgarskap och deras egen upplevelse.Inkongruensen tolkas däremot vara störst i en i av subdimensionerna.

The aim of this qualitative interview study is to describe and analyze social workers experiences of the measures to prevent client related violence in the Swedish child welfare with focus on protection of personal data as a specific preventive measure of client related violence. Data from six social workers was analyzed by means of a thematic analysis: The research show that the social workers experienced occurrence of client related violence in the Swedish child welfare is low due to defaulted definition, tolerance, and normalization of client related violence in the organizational culture. The measures to prevent client related violence is based on governmental routines and guidelines as well as the social workers' own knowledge about and ability to manage violence. An overall conclusion of the study is that social workers find their name as a central part of their profession. As a result of this, the study shows that the specific preventive measure protection of personal data is problematic partly due to the risk to impede the relationship with clients’ and partly due to the risk of disregarding clients’ right to legal certainty. Consequently, there is a need for other preventive measures.

Through the GDPR, the member states of the EU and the EEA countries ensure equivalent protection for personal data which is why personal data within this area can be transferred freely. Transfers of personal data to a country outside the EU/EEA area, such as the U.S., are only permitted under the General Data Protection Regulation (GDPR) under cer­tain conditions, including if the EU Commission has decided that the country in ques­tion en­sures an adequate level of protection. The EU Commission has previously adopted two such decisions for the U.S., based on Safe Harbour and Privacy Shield. Those decisions were, how­ever, struck down by the Court of Justice of the European Union (CJEU) in Schrems I and II since the CJEU did not consider that the U.S. could ensure an adequate level of protection for per­sonal data that was transferred from the EU to the U.S. In July 2023, the EU Commission announced that it had once again adopted an adequacy decision for the U.S. meaning that personal data can now flow freely from the EU to companies and organ­izations in the U.S. certified under the EU-US Data Protection Framework (EU-US DPF). The adequacy decision followed a presidential order signed by U.S. President Biden in October 2022, which introduced new security measures intended to remedy the problems iden­tified by the CJEU in Schrems I and II. On the one hand, the US intelli­gence agencies’ access to personal data is limited to what is proportionate. On the other hand, a data protection court is established.  The purpose of this essay is to examine whether the changes that the presidential order has given rise to has changed the legal situation after Schrems II in such a way that the U.S. can now be considered to ensure an adequate level of protection for personal data that is being transferred from the EU to the U.S. By analyzing the EU-US DPF against the background of the jurisprudence of the CJEU and the European Court of Justice, I find that this is not the case. The U.S. intelligence agencies’ use of and access to EU citizens’ personal data is still not lim­ited to what is proportionate and EU citizens whose personal data is processed still do not have access to an effective remedy to challenge surveillance measures. Thus, the new adequacy decision for the U.S. is likely to be struck down by the CJEU in the coming years. The conse­quences of such an invalidation are examined to some extent in this essay, particularly in rela­tion to other transfer mechanisms in Chapter V of the GDPR, namely standard contractual clauses and binding corporate rules.