No description available.

Forskning har visat att våld är ett samhällsproblem och anses vara en av de främsta bakomliggande orsakerna till den ohälsa som finns bland kvinnor i världen. Kvinnor tillhör en grupp i samhället som löper stor risk att utsättas för våld i nära relationer. För att begränsa vår studie har vi valt att inrikta osspå våldsutsatta kvinnor från mellanöstern. Forskning visar att kvinnor med utländsk bakgrund är en ytterst sårbar och utsatt grupp. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur personal på skyddade boenden konstruerar våldsutsatta kvinnor från mellanösterns hjälpbehovoch hur de arbetar för att bemöta dessa. Studien syftar även till att förstå hur makt förekommer på skyddade boenden. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med fem personal på fyra skyddade boenden. Det insamlade materialet analyserades genom tematiskt analys utifrån socialkonstruktionismen samt begreppen makt, kultur och tradition. Resultatet visade att personal på skyddade boenden konstruerade kvinnor från mellanösterns hjälpbehov som att bland annat lära sig det svenska språket, få information om sina rättigheter och skyldigheter och skapa sig nya sociala nätverk. Allt detta är en förutsättning för att kvinnorna på längre sikt ska bli självständiga och därigenom kunna leva ett liv fritt från våld. Resultatet har även visat att det är att personalen är medvetna om vilket maktövertag deras professionella roll innebär

No description available.

The biological diversity of the world has decreased. Sweden has ratified the UN Convention "Convention on Biological Diversity" which aims to increase biodiversity. Formally protected areas in Sweden are national park, national reserve, habitat area and conservation area. Kalmar County follows the national targets where one of the goals is to increase the proportion of protected areas to 20 % of the land area by the year 2020. Climate change is an added stress factor for different species and is seen as one of the most serious threats to biodiversity. To explore the development of formally protected areas in Kalmar County over a period of 20 Years, from 1994 to 2014, the number of areas, its acreage, variability and connectivity has been investigated for the years 1994, 2000, 2005, 2010 and 2014. Analyses have been made of the findings in relation to goals made by the government, current research and the impact of climate change. Facts have been found in literature on the subject and by GIS analysis. The results show that the number of and the acreage of protected areas has increased. The proportion of protected land in Kalmar County during the period increased from 0.65 % to 2.3 %. According to the goals of the government and research on the subject regarding climate change, this is far too low. The variability of habitat has also increased, but according to research and the goals of the government are the different areas too small. An assessment is that the core areas should be on 250 hectares, wich only 5 % of the areas in the County of Kalmar were. The distance between formally protected areas has decreased and the proportion of areas that had direct contact has increased from none to 21.9 % in 2014. Because of insufficient facts and of the big importance of the protected areas surrounding environment, no conclusions can be drawn for connectivity in this study.

Sammanfattning Syftet med studien var att utvärdera hur barnperspektivet beskrivs och tar sig uttryck på det skyddade kvinnoboendet Siri i Uppsala, ur personalens perspektiv. Verksamheten riktar sig primärt till våldsutsatta kvinnor, men även kvinnornas barn är i behov av stöd och skydd. Av tidigare forskning framgår att barn som har upplevt våld löper risk att utveckla psykiska och sociala problem, vilket därmed innebär att de kan ha särskilda behov som Siri försöker tillgodose. Utvärderingen präglas av en kvalitativ ansats och har genomförts med hjälp av utvärderingsmetoden programteori. Programteorin beskriver hur barnperspektivet är tänkt att genomföras i Siris verksamhet. Utvärderingen ger svar på om personalen upplever att arbetet med barnen genomförs på det sätt som det är tänkt, om arbetet är kunskapsbaserat och om det förefaller vara så att Siri kan nå de mål som programteorin föreskriver. Kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär genomfördes med personal med olika utbildningsbakgrund som arbetar eller har arbetat på Siri. Vid analysen har, förutom programteorin, de teoretiska begreppen omsorgs- och delaktighetsperspektivet samt Harts delaktighetsstege använts. Av resultatet framkom att respondenternas uppfattningar gällande Siris målsättning i arbetet med barnen samt vilka aktiviteter det är tänkt att barnen ska erbjudas, överensstämmer med hur de beskrivs i programteorin. Det framkom även att aktiviteterna är förankrade i tidigare forskning gällande behov hos barn som har upplevt våld. I praktiken genomförs emellertid inte alltid de aktiviteter som det är tänkt att Siri ska erbjuda barnen. Hinder för genomförandet som lyfts fram i studien är personal- och bemanningsfrågor, att aktiviteterna inte har hunnit bli välförankrade i praktiken och att Siri är en svårplanerad verksamhet. Till vissa delar förefaller barnperspektivet vara knutet till olika personer även om personalen till stora delar var överens om att verksamheten har ett utvecklat barnperspektiv. Gällande barnens delaktighet på Siri framkom ett dilemma. Då mamman har det yttersta ansvaret för barnet kan personalen inte uppmuntra till mer delaktighet för barnet än vad mamman tillåter, varför olika barn upplevs ha olika möjlighet till delaktighet. Nyckelord: barnperspektiv, skyddade boenden, barn, omsorgsperspektiv, delaktighetsperspektiv / Abstract The aim of this study was to evaluate how the child perspective is described and expressed at the domestic violence shelter Siri in Uppsala. The organisation primarily focuses on women but their children are also in need of shelter and support. Research shows that children who have been exposed to domestic violence are at risk of developing mental and social problems. This means there is a possibility that they have special needs which Siri is trying to provide for. This evaluation is based on program theory and has a qualitative approach. The program theory describes how the child perspective is meant to be implemented in the organisation. The evaluation answers whether the staff experience that the program theory is being implemented as it is meant to be implemented. Furthermore the evaluation answers if the theory is evidence based and if Siri can reach the goals expressed in the program theory. The study is based on semi-structured interviews with members of the staff. The framework for analysing the results, besides the program theory, was the care perspective, the rights perspective and Rogers Harts ladder of children’s participation. The results show that the respondents’ opinions about the organisation’s activities and goals are consistent with the program theory, and that the theory seems to be based on previous research about needs of children who have been exposed to domestic violence. The activities that Siri intends to provide the children are not, however, always implemented in practice. The respondents expressed that the difficulties to implement the activities in the organisation mainly depends on staff issues, but also the fact that Siri is an unpredictable organisation. Furthermore the results show that the organisations’ child perspective, to a certain extent, depends on which member of the staff that is working; the child perspective varies from person to person. In general, however, there was an agreement among the respondents that the organisation is characterised by a child perspective. Keywords: child perspective, domestic violence shelter, children, care perspective, rights perspective

Majoriteten av de som lever med skyddade personuppgifter i Sverige är kvinnor som flyr från före detta partners. Studiens syfte är att undersöka hur kvinnor som lever med skyddade personuppgifter ser på sin vardag, sin identitet och sin tillit till individer i deras närmaste omgivning samt till samhället. Vi har besvarat syftet med hjälp av teoretiska utgångspunkter från Anthony Giddens och Erving Goffmans teoretiska perspektiv och begrepp som berör individen och individens sociala interaktioner i samhället. Vi har genom online-intervjuer intervjuat kvinnor som levt skyddat under varierande tidslängder, från sex månader till åtta år. Kvinnorna är i åldrarna 30 till 50 år och har olika bakgrunder till varför de lever skyddat men med den gemensamma nämnaren att de alla flyr från män som de tidigare haft en relation med. Denna studie har en fenomenologisk ansats där vi har utgått ifrån informanternas livsvärld för att få förståelse för hur informanterna upplever fenomenet som är att leva med skyddade personuppgifter. I vårt resultat av studien så har vi kommit fram till att den förändrade situationen resulterat i att kvinnornas liv satts på paus och deras personliga utveckling har till viss del stannat av, vilket deras vardag till stor del har påverkats negativt av. Deras utsatthet har resulterat i en bristande tillit till sin omgivning och även till myndigheter och samhället. Majoriteten av kvinnorna känner att samhället åsidosätter kvinnornas rättigheter och placerar dem på skyddade boenden för att de inte ska behöva ta ansvar för dem. De flesta känner en liten upprättelse över att de har fått skyddet och blivit betrodda av rättsväsendet, dock upplever kvinnorna att de inte har fått en fullständig upprättelse eftersom de tvingas leva begränsat medan gärningspersonen ofta går fri.

Skyddade boendens arbete med kvinnor som är utsatta för hedersvåld och förtryck har under de senaste åren uppmärksammats allt mer. Fler skyddade boenden har öppnats och stödet som ges till hedersutsatta kvinnor inom dessa verksamheter har utvecklats över tid. Ett flertal undersökningar har dock visat att flera yrkesverksamma som jobbar med hedersutsatta saknar tillräckligt med kunskap om problematiken. Flertal rapporter påpekar också att det inte finns en enhetlig definition av fenomenet hedersvåld och därmed behövs mer kunskap och fakta om problematiken för att kunna möta behovet. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetare inom skyddade boenden i Stockholms län arbetar med hedersutsatta kvinnor samt vilka svårigheter de möter under arbetet med hänsyn till ovanstående problematik gällande kunskapsbristen inom området. Studien bygger på en i huvudsak kvalitativ metod, där vi intervjuat tre personal från tre olika skyddade boenden. Intervjuerna genomfördes utifrån den semistrukturerade metoden där vi hade förberett en intervjuguide med tema och frågeområde. En fenomenografisk ansats tillämpades och analysen av datamaterialet genererades i två kategorier. Resultatet visar att samtliga informanter på skyddade boenden arbetade främst med att skydda kvinnorna från hotbilden. Dessutom erbjöds det stödsamtal, krissamtal och motiverande samtal i samtliga skyddade boenden. Den stora utmaningen under arbetet enligt samtliga informanter är att stötta kvinnor som vill återvända hem trots alla risker. Den främsta svårigheten under arbetet med hänsyn till kunskapsbristen är yrkesverksammas olika uppfattningar om problematiken som skapar förvirring inom arbetsgruppen och försvårar arbetet. Informanterna berättade att vissa yrkesverksamma har en uppfattning om problematiken som inte bygger på fakta vilket ofta kan leda till felbedömning.  Trots alla ovan nämnda svårigheter ansåg inte samtliga informanter behovet av en generell riktlinje i arbetet med hedersutsatta. Samtliga informanter betonade vikten av att uppdatera sig med nya kunskap och vara vaksam på sig själv för att kunna utföra ett faktabaserat arbete. Utifrån studiens resultat kan vi dra slutsats om att arbetet på skyddade boenden handlar främst om att skydda kvinnorna från hotbilden. En detaljerad och generell riktlinje i arbetet med hedersutsatta är inte nödvändig då hedersutsattas hjälpbehov varierar från individ till individ. Detta innebär då att handlingsutrymme ökar ytterligare när det kommer till individuella bedömningar.

Hållbar utveckling har kommit att bli en viktig utgångspunkt inom samhällsplanering och markanvändning. Lagar som ingår i Plan- och bygglagen och Miljöbalken utgår ifrån de regler och bestämmelser som behövs föratt kunna värna om den hållbara utvecklingen. Den hållbara utvecklingen diskuteras även flitigt isamhällsdebatten, vad som bör prioriteras för att uppnå en hållbar utveckling och hur man ska gå tillväga. I min uppsats studerar jag tre grönområden; Nackareservatet, Ryssbergen och Hammarbyskogen, varav Nackareservatet hör till ett skyddat naturområde. Jag undersöker vilka syften de tre grönområdena är tillskrivna och varför. För att uppnå en hållbar utveckling krävs det att de sociala, ekologiska och ekonomiska aspekterna får stå i fokus. I den här uppsatsen ställer mig frågan vilken/vilka av dessa tre aspekter som har prioriterats mest i respektive område och varför. Jag studerar också det geografiska läget av de tre områdena och hur denna placering eventuellt kan ha påverkat förutsättningarna för respektive område. Nackareservatet är ett skyddat naturområde vars syfte är att främja det sociala värdet, såsom friluftslivet och rekreationen. Hammarbyskogen är inte ett skyddat naturområde men har som syfte att främja det ekologiska värdet genom att behålla sambandet mellan Nackakilen ochTyrestakilen. Ett annat syfte är att främja det ekonomiska värdet genom att b.l.a bygga bostäder och skolor i Hammarbyskogen. Ryssbergen, som inte heller är ett skyddat naturområde, har som syfte att främja både det ekonomiska värdet och det ekologiska värdet genom att bli en plats både för exploatering samt en plats för ett nytt naturreservat.

Den här studien syftar till att undersöka skyddade boendens förutsättningar att stödja barn som upplevt pappas våld mot mamma. Fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med anställda på fem olika skyddade boenden i Stockholmsområdet har genomförts i april 2017. Empirin har analyserats med hjälp av Marianne Hesters teoretiska modell; "the three planet model" som beskriver hur professionella inom olika områden som arbetar med personer som har erfarenheter av våld i nära relation agerar inom skilda "planeter" där egna kulturer, lagar och riktlinjer existerar. Studiens resultat visar att de anställda har god kunskap om behov hos barn som upplevt våld. Verksamheterna erbjuder flera olika stödfunktioner som forskning visar att barn har behov av. Det finns däremot svårigheter att stödja barn med särskilda behov av specialiserad behandling. Resultaten visar även att det finns goda möjligheter att stödja barn på skyddat boende med hjälp av en kombination av stöd riktat direkt till barnet samt indirekt stöd via mamma i sin roll som förälder. De anställda beskriver att de kan de synliggöra våldet samtidigt som det även på skyddat boende kan existera en rädsla för att prata med barn om våld som kan ha med bristande kompetens att göra. Säkerheten är en aspekt som både är en möjlighet och en inneboende begränsning eftersom den möjliggör skydd från våld samtidigt som den innebär stora begränsningar i barns livsutrymme. Slutligen visar resultaten att de anställdas arbete på skyddat boende sker i samverkan över ett komplext fält där motsättningar skapas på grund av de olika planeternas habitus vilket försvårar arbetet med skydda och stödja barn

The aim of this study is to examine the opinions and the reflections workers at women’s shelters have regarding the limited access teenage boys experience to these shelters. Furthermore, what the workers think regarding the presence of teenage boys at the shelter. In order to achieve a deeper understanding of the reasoning workers have, the study applied a children's rights perspective and Hirdmans concept of genussystem and genuskontrakt. For this study a qualitative method has been applied using semi-structured interviews, in total six interviews were conducted. Workers from five different women’s shelters in Skåne, Sweden participated in this study. The results of this study implied that an age-limit for boys at these shelters is not compatible with a children's rights perspective. The boys’ rights as children were in some cases overlooked in favour of the abused women. The study showed that both abused women and some of the workers saw the teenage boys as young men. The boys’ were attributed personality traits based on societal stereotypical conceptions of their gender, which included a dominant and controlling behaviour and the potential risk of violence. However, neither of the workers had ever experienced any violent incidents at the shelters and none of the workers thought that the presence of teenage boys affected, or would affect, the work itself. At the same time, several workers pointed out that women might feel uncomfortable and unsafe with the presence of teenage boys, if living in a collective residence. This due to their experience of violent men but also, for some women, because of their religion prohibiting them from taking of their hijab in the presence of, what they consider, young men. It should be pointed out that the workers had little and in one case no experience of working with teenage boys at the shelter. In conclusion only one shelter practised an age-limit for boys. However, the results implied that workers un-reflected, gender-based norms and conceptions might risk a reproduction of the image of men as controlling, dominant and abusive and women as passive and victimised.