Domestic violence is an issue affecting many women around the Swedish society leading to it being an extensive societal problem. Statistically speaking women who seek help through Social services have increased by 38 percent. The social services in Sweden have a main responsibility in helping and providing abused women with resources to prevent them from living a life in fear and threats. There is a clear goal in the Social services which stands for providing safety and stability to the women who have been exposed to an unsafe and violent partner. There are many different forms of resources that the social service can offer abused women, this study examines different examples and how they are to be understood through different perspectives. The purpose with this report is to understand and mediate how the Social services support women exposed to domestic violence is understood from a structural perspective but also from an individual perspective, as the women who have been in contact with the Social services have shared their experiences through different research. The study starts off with presenting the Social services main goal with their work and how they through the law and development of resources work to identify and help abused women. The women have gone through different experiences with the help that the Social services offers, which doesn't always live up to their initial goals.

The aim of this study was to examine women shelters conditions as an organization and how these conditions affect their work with children who have experienced family violence and live in their shelters. In order to achieve a more profound and comprehensive view of the women shelters and their work with these children we selected to execute a qualitative method with semi-structured interviews with collaborators from nine different shelters in Sweden. We found that the women shelter as a non-governmental organization was bicameral and complex where their work with children distinguishes on several areas. We discovered that the women shelters were an organization, affected and formed by its environment. From our empiricism we could distinguish differences on a municipality level where collaborations with schools and social services occur in a resource guided hierarchy which influences the women shelters work with children. The women shelters work also showed to have a focus on the mother, even when they worked with the children. We also found that the shelters work varied in ways of including ideological foundations of moral to its work and therefore where directed and adapting their work with children from different approaches to its working procedures. As a conclusion, women shelters work with children can appear as a lottery of support and help due to its variations in what help the children are offered on their shelters.

För att ett vägbygge ska bli aktuellt måste tillstånd för olika åtgärder sökas och ges i enlighet med väglagen (1971:948) och miljöbalken (1998:808). För tillstånd krävs att lagstiftningens miljökrav uppfylls. Visar det sig däremot att det kan finnas en risk för en betydande miljöpåverkan på särskilda skyddsområden enligt art- och habitatdirektivet eller fågeldirektivet, (nedan kallat Natura 2000-områden) ska enligt 7:28 a MB tillstånd först ges för att ett projekt ska få komma till stånd. Regleringen i 7 kap. MB härstammar från fågeldirektivet och art- samt habitatdirektivet, vilket är till för skyddet av den biologiska mångfalden inom EU. Prövningen föregås av en miljökonsekvensbeskrivning (nedan kallad MKB) där särskilda krav ställs på Natura 2000-bedömningen enligt direktiven samt MKB-direktivet. MKB utgör beslutsunderlag för tillståndsprövningen och länsstyrelsen ska bedöma om projektet utifrån det ändå kan tillåtas om föreskrivna villkor kan se till att en betydande miljöpåverkan inte uppstår. Praxis har belyst regleringen av tillståndsprocesserna och efter Bungefallet har synen förändrats. Innan fallet kunde verksamhetsutövare se regeringens tillåtlighetsbeslut som ett "grönt ljus" för projektet. Nu hänvisade HD till EU-rättens krav om "en fullständig, exakt och slutgiltig bedömning"2 av hela projektets miljöpåverkan som ska ske på Natura 2000-området. De belyste även rättskraften av regeringens tillåtlighetsbeslut och att den inte hindrar att den samlade bedömningen kan komma att göras även i senare led och innebära att ett tillåtlighetsbeslut inte ger ett grönt ljus likt innan till projektet. HFD har vidare efter två domar belyst regleringen i 4:8 MB i samband med att regeringen hade gett projekten tillåtlighet. Regleringen i 4:8 MB säger att användning av mark eller vatten inte får komma tills stånd om tillstånd enligt 7:28 a MB krävs. Tillstånd måste enligt paragrafen först ges för Natura 2000-området innan en vägplan kan antas enligt väglagen. 4 Här menar HFD på att i ett fall inte spelar någon roll när den samlade bedömningen sker i tillståndsprocesserna så länge den sker i något skede. I den andra domen säger HFD att hela projektets påverkan ska göras så tidigt som möjligt genom en samlad bedömning. Uppsatsen tar upp för- samt nackdelar med att tillståndsprövningen av Natura 2000-området kommer först eller senare i den samlade tillståndsprocessen. Eftersom MKB utgör beslutsunderlag besvaras frågan om den kan utgöra en avgörande roll i processen. / <p>Presentation har hållits under 2016.</p>

The aim of this paper was to illustrate how private landlords perceives people with confidential personal information and their victim status. And look at how that could affect their willingness to offer a lease. The purpose of this paper was also to illustrate how contact persons close to the person with confidential personal information use strategies to support them in their search for housing. In addition, I will bring to light the consequences of not securing housing as a person with confidential personal information. With the use of a qualitative approach the empirical data was collected through semi-structured interviews with four contact persons who had several years of practice with people with confidentialinformation. The results were analyzed with intersectional theory and Nils Christies theory of the ideal victim. The results where then presented in seven themes. The results show that landlords find the confidential personal information as a signal for problems. It also shows that women with confidential personal information had an easier time finding housing than men in the same situation. The results also suggests that men with confidential personal information that has an immigrant background are at a further disadvantage.

Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare inom socialtjänsten och personal vidskyddade boenden upplever att tillgången till och utformningen av skyddsinsatser ser ut förvåldsutsatta kvinnor med en missbruksproblematik. Syftet är även att undersöka hur deupplever att denna målgrupps möjligheter till skydd fungerar i relation till våldsutsattakvinnor utan missbruksproblematik. Studien utgår från en kvalitativ metod där de teoretiskabegreppen stigma, handlingsutrymme och ideala offret används för att analysera resultatet.Studiens slutsatser är att arbetet med våldsutsatta kvinnor beskrivs som särskilt komplext dåbåde våldsutsattheten och missbruket ska beaktas. Ett hinder i arbetet med målgruppen ärstigmatiseringen som resulterar i att många kvinnor inte vill söka hjälp. Tillgången tillskyddade boenden är begränsad för målgruppen. Både tillgången till och utformningen avskyddade boenden måste förbättras för att kunna tillgodose behoven. Studiens slutsatser geren inblick i den särskilda utsattheten som finns hos våldsutsatta kvinnor medmissbruksproblematik, samt bidrar med förslag till utvecklingsmöjligheter i arbetet medmålgruppen inom det sociala arbetet. / The aim of the study is to investigate how social workers within the Social Services and staffat sheltered accommodation perceive the access to and the design of protection efforts forabused women with an addiction problem. Also to investigate how they perceive this group'sopportunities for protection work in relation to abused women without an addiction problem.The study is based on a qualitative method where the theoretical concepts of stigma,professional discretion and the ideal offer are used to analyze the results. The conclusions arethat the work with women exposed to violence is described as particularly complex as boththe exposure to violence and the abuse must be taken into account. An obstacle in workingwith the group is the stigma that contributes to many women not wanting to seek help.Access to sheltered accommodation is limited for the women. Both the availability and thedesign of sheltered accommodation must be improved to meet the needs. The conclusions areconsidered to be able to give an insight into the vulnerable that exists in abused women withaddiction problems and contribute with suggestions for development opportunities in thework with the women within the social work sector.

In the society of today there is a gender power order where men are parent of women. This superiority tends to permeate and affect institutions and organizations of the society. The responsibility of abused women in Sweden lies with the social services and is controlled by the social services act. Together with the national guidelines and common advice of the social board the idea is for the business to form strategies and actions to provide help and support for abused women. The purpose of our investigation is to see how social workers are working to reintegrate women who live with protected personal data in the society based on the right to be self sufficient and independent. A qualitative study using semi-structured interviews were conducted. The empirical data, based on six social secretary experience, evaluated through a thematic analysis and linked to previous research and theoretical perspectives SOC and gender power. The conclusions we have reached are that the work is affected by both experience, way of work, as well as guidelines and limitations in the legislation. The activities offered are helping women in the acute phase but the long termed work have several limitations mainly for protected women. / I dagens samhälle råder en könsmaktsordning där män är överordnade kvinnor. Överordningen tenderar även att genomsyra samhällets institutioner och organisationer. Ansvaret för våldsutsatta kvinnor i Sverige ligger på socialtjänsten och regleras i socialtjänstlagen. Tillsammans med Socialstyrelsens nationella riktlinjer och allmänna råd utformas strategier och insatser för att ge hjälp och stöd till våldsutsatta kvinnor. Syftet med undersökning var att titta på hur socialsekreterare arbetar för att återintegrera kvinnor med skyddade uppgifter i samhället, utifrån rätten att vara självförsörjande och självständig. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Det empiriska materialet, baserat på sex socialsekreterares erfarenheter, utvärderades genom en tematiskanalys och kopplades till tidigare forskning och de teoretiska perspektiven KASAM och könsmaktsordningen. Våra slutsatser är att socialsekreterarnas arbete påverkas av såväl erfarenhet, arbetsformer, riktlinjer samt begränsningar i lagstiftningen. Erbjudna insatser hjälper de våldsutsatta kvinnorna i den akuta fasen men i det långsiktiga arbetet återfinns åtskilliga begränsningar främst för skyddade kvinnor.

In the society of today there is a gender power order where men are parent of women. This superiority tends to permeate and affect institutions and organizations of the society. The responsibility of abused women in Sweden lies with the social services and is controlled by the social services act. Together with the national guidelines and common advice of the social board the idea is for the business to form strategies and actions to provide help and support for abused women. The purpose of our investigation is to see how social workers are working to reintegrate women who live with protected personal data in the society based on the right to be self sufficient and independent. A qualitative study using semi-structured interviews were conducted. The empirical data, based on six social secretary experience, evaluated through a thematic analysis and linked to previous research and theoretical perspectives SOC and gender power. The conclusions we have reached are that the work is affected by both experience, way of work, as well as guidelines and limitations in the legislation. The activities offered are helping women in the acute phase but the long termed work have several limitations mainly for protected women. / I dagens samhälle råder en könsmaktsordning där män är överordnade kvinnor. Överordningen tenderar även att genomsyra samhällets institutioner och organisationer. Ansvaret för våldsutsatta kvinnor i Sverige ligger på socialtjänsten och regleras i socialtjänstlagen. Tillsammans med Socialstyrelsens nationella riktlinjer och allmänna råd utformas strategier och insatser för att ge hjälp och stöd till våldsutsatta kvinnor. Syftet med undersökning var att titta på hur socialsekreterare arbetar för att återintegrera kvinnor med skyddade uppgifter i samhället, utifrån rätten att vara självförsörjande och självständig. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Det empiriska materialet, baserat på sex socialsekreterares erfarenheter, utvärderades genom en tematiskanalys och kopplades till tidigare forskning och de teoretiska perspektiven KASAM och könsmaktsordningen. Våra slutsatser är att socialsekreterarnas arbete påverkas av såväl erfarenhet, arbetsformer, riktlinjer samt begränsningar i lagstiftningen. Erbjudna insatser hjälper de våldsutsatta kvinnorna i den akuta fasen men i det långsiktiga arbetet återfinns åtskilliga begränsningar främst för skyddade kvinnor.

Östersjön omfattas av en stor mångfald marina ekosystemtjänster som livnär närliggande samhällen. Deras funktion är hotad av en mängd terrestra och akvatiska aktiviteter som har förorenat havet, vilket kräver en långsiktig hållbar förvaltning. Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om och förstå utmaningar och möjligheter i att uppnå en god ekologisk status i Östersjön. Studien baseras på en granskning av förvaltningsmetoder hos länsstyrelser och kommuner i två områden som är skyddade av den regionala överenskommelsen Helsingforskonventionen; Höga Kusten i Västernorrland och S:t Anna-Missjö i Östergötland. Till grund för det analytiska ramverket ligger Havs- och vattenmyndighetens rapport, som beskriver ekosystemtjänster som Östersjön bidrar med, samt även tjänsternas status, åtgärder och utmaningar som uppstår vid förvaltning. Resultatet baseras på kvalitativa metoder för att samla in data, genom att specifikt studera dokument samt intervjuer med lokala tjänstemän. Den insamlade empirin har blivit kategoriserad och analyserad i linje med Havs- och vattenmyndighetens rapport, därefter har innehållet diskuterats. Resultatet visar att mest fokus lades på hantering av övergödning, ohållbart fiske och reglering av föroreningar, samt deras trade-off- och synergieffekter som påverkar förvaltningen av just dessa ekosystemtjänster. Följaktligen, är det nödvändigt för tjänstemän att samverka med lokalbefolkningen för att uppnå en hållbar förvaltning av de skyddade områdena och deras ekosystemtjänster. Generella utmaningar ansågs vara tid, resurser och kunskap för förvaltning av marina miljöer. Dock genomsyrar myndighetens ramverk om ekosystemtjänster stora delar av länsstyrelserna och kommunernas arbete med marin förvaltning på Höga Kusten och S:t Anna-Missjö. Ekosystemtjänsternas status och funktioner är integrerade i länens och kommunernas förvaltningsmetoder av de skyddade områdena. Ekosystemtjänster som begrepp är däremot frånvarande och inte explicit nämnt i arbetet. / The Baltic Sea offers a diversity of marine ecosystem services which is providing support to nearby human communities. Their functions are jeopardized by terrestrial and aquatic activities which have heavily polluted the sea, necessitating long-term sustainable management. The aim of this bachelor thesis is to provide a scientific contribution to understanding the challenges and opportunities for reaching a good ecological status in the Baltic Sea, as well as insight into the ongoing management practices of Swedish county administrative boards and municipalities. Practices that involve conserving ecosystem services in two different marine protected areas the High Coast and St. Anna-Missjö, both of which have been designated important by a regional convention; the Helsinki Commission. Therefore, the Swedish Agency for Marine and Water Management has adopted a report on which ecosystem services the Baltic Sea provides, and the status of the services in different parts of the sea. This study is based on qualitative methods to gather data by a thorough reading of documents written by the counties and semi-structured interviews of local officials. The data has summarily been categorised and analysed in line with the national agency’s report, then discussed afterwards. The results show that the management practices were heavily emphasised on dealing with activities that lead to eutrophication, unsustainable fishery as well as regulation of polluting substances; where trade-offs and synergy-effects converge that impacts the management of other marine ecosystem services. Hence, it is necessary for officials to network with locals to have sustainable management of the protected areas and their ecosystem services. The officials pointed to the presence of a lack of time, resources and expertise in managing marine environments. Although the agency’s perspective on marine ecosystem services permeates large parts of county administrative boards and municipalities' work with marine management in the High Coast and St. Anna-Missjö. The status and functions of ecosystem services are integrated in their management practices of the protected areas. However, the concepts themselves are more absent and not mentioned explicitly.

Många församlingar har stora kyrkor som är dyra för församlingarna att underhålla. För att klara sig ekonomiskt så säljer församlingar sina prästgårdar och församlingshem. Eftersom det enda som blir kvar oftast bara är kyrkan, verkställs ombyggnationer där kyrkorna möjliggör att de kan fungera som både kyrkor och församlingslokaler. I detta arbete undersöks den rådande lagstiftningen om vad som gäller vid en omgestaltning av en kyrka. Arbetet presenterar även olika kyrkor som har lyckats lösa denna typ av ombyggnationer. Därefter redovisas ett funktionellt, kvalitativt förslag på en lösning till det aktuella problemet genom en fallstudie av Pjätteryds kyrka. Med utgångspunkt i intervjuer, forskning, böcker och artiklar som talar om kyrkor och dess kulturhistoriska värde, togs det slutligen fram en lösning som i detta arbete presenteras i form av ett förslag. Förslaget tar stor hänsyn till kulturmiljölagen så att Pjätteryds kyrkas kulturhistoriska värde inte förvanskas, men tillfredsställer samtidigt behoven av att skapa nya utrymmen och funktioner för församlingens olika verksamheter. Utöver att förslaget bidrar till att minska energianvändningen anordnas även en ekonomisk arkitektonisk lösning som stödjer tillgänglighetsaspekter, där den smarta uppdelningen av kyrkans utrymmen medverkar till att nyttja dess ytor. Hänsyn har även tagits till miljöperspektivet vad gäller uppvärmning och energikälla, samt tillgång till dagens krav på ett sunt inomhusklimat för Pjätteryds kyrkas besökare. En modell på förslaget togs fram genom datorprogrammen Revit, SketchUp och Lumion. Den föreslagna ytan som rekommenderas efter de nytillförda, önskade och ändrade funktionerna, är belägen under orgelläktaren. Genom att utforma ytan på detta vis friställs den från övriga kyrkorummet och minimerar därmed driftkostnader vid mindre sammankomster samt att man tack vare detta förslag på ombyggnation även kommer att lyckas locka tillbaka Pjätteryds kyrkas besökare som de senaste åren minskat påtagligt. / Many congregations have large churches that are expensive for them to maintain. To survive financially, parishes sell their parsonages and parish homes. Since the only thing left is usually just the church, reconstructions are carried out in order to create also space for congregational premises within the church. In this work, the current legislation is examined regarding what applies to the remodeling of a church. The work also presents various churches that have managed to solve this type of reconstruction. A functional, qualitative proposal for a solution to such a problem is then presented through a case study of Pjätteryd's church. Based on interviews, research, books, and articles about churches and their cultural-historical value, a solution was finally developed which is presented in this work in the form of a proposal. The proposal takes great account of the Cultural Environment Act so that the cultural-historical value of the church in Pjätteryd is not distorted, but at the same time satisfies the needs to create new spaces and functions for the parish's various activities. In addition to the fact that the proposal contributes to reducing energy use, an economical architectural solution is also arranged that supports accessibility aspects, where the smart division of the church's spaces helps to make use of its surfaces. Consideration has also been given to the environmental perspective in terms of heating and energy sources, as well as access to today's requirements for a healthy indoor climate for Pjätteryd's church visitors. A model of the proposal was created through the computer programs Revit, SketchUp and Lumion. The proposed surface, which is recommended after the newly added, desired, and changed functions, is situated under the organ stand. By designing the surface in this way, it is freed from the rest of the church room and thus minimizes operating costs for smaller gatherings, and thanks to this proposal for remodeling, you will also succeed in attracting back Pjätteryd's church visitors, who have decreased significantly in recent years.

Syftet med studien är att belysa vilka svårigheter anhöriga vars närstående tvingas leva”gömd” möter samt vilka utvecklingsområden som finns för att stötta dessa anhöriga. Dettautifrån yrkesverksamma jourkvinnors perspektiv. Studien tillämpas med kvalitativmetodansats och semistrukturerade intervjuer har förts med tre yrkesverksamma jourkvinnorpå tre olika svenska kvinnojourer. Det insamlade datamaterialet har analyserats med tematiskanalys och de teman som identifierats är olika typer av stöd, stöd från samhället, stöd frånideella krafter, stöd som efterfrågas, svårigheter anhöriga kan möta, frustration/vanmaktsamt rädsla/oro. Studien visar att anhöriga upplever oro, frustration och vanmakt när derasnärstående tvingas leva gömd på grund av det eftervåld som den före detta partnern utsätterdem för samt att det finns en osäkerhet kring var man som anhörig kan söka sig, då det mestastödet riktas mot den som är våldsutsatt. / The purpose of this study is to highlight the difficulties that informal supporters are facedwith when domestic violence (DV) survivors have to live with protected personal data, aswell as the development area for supporting this group. The study emanates from theperspective of women’s shelter staff. The study is applied with a qualitative methodology andsemi-structured interviews have been conducted with three women’s shelter staff at threedifferent Swedish women’s shelters. The collected data has been analyzed with thematicanalysis and the themes identified are different types of support, support from society, supportfrom non-profit organizations, requested support, difficulties relatives may face, frustration/powerlessness and fear/anxiety. The study shows that informal supporters experience anxiety, frustration, and powerlessness when DV survivors are forced to live in hiding due to the subsequent violence that the ex-partner exposes them to. Another finding is uncertainty about where one as an informal supporter can turn to, as most support is directed towards the DV survivor.