Internetbaserade investerarforum har blivit en allt viktigare källa till information för investerare. Forumen fungerar på så sätt att investerare med varierande kunskapsnivå delger sina funderingar och förhoppningar om företag och hur deras aktiers avkastning kan komma att se ut. Syftet med studien är att undersöka huruvida foruminläggsfrekvens och sentiment i foruminläggen kan indikera kommande förändringar i mindre bolags aktiers handelsrelaterade variabler. Totalt granskas elva bolags aktier och 40 055 foruminlägg. Sambanden mellan investerarforumen och aktiehandeln undersöks med en bivariat korrelationsanalys. Studien finner inte statistiskt signifikanta resultat för att sentimentnivå kan antyda aktiers kommande avkastning vilket styrker att aktiemarknadens effektivitet. Resultatet visar däremot att inläggsfrekvens korrelerar positivt med aktiers volatilitet, omsättning, volym och avslut.

<p>Med cash management menas styrning av företagets betalningsströmmar samt styrning av företagets val av förvaltningsform. Här ingår bl.a. in- och utbetalning, prognostisering, hantering i form av placering och finansiering samt effektiva system för att kontrollera företagens flöden. Ett bra och effektivt cash management arbete kan göra att bundet kapital frigörs. Vidare kan detta leda till att företag kan uppnå en högre avkastning och därmed bättre resultat. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur företag arbetar med sin cash management, vilka tjänster banker erbjuder företag och om företagen använder sig av dessa. Undersökningen har visat att väl utvecklade och anpassade system utefter företagens behovger en effektiv hantering av cash management. Företagen använder sig vidare i storutsträckning av de tjänster som banker erbjuder då banker har stor erfarenhet och kunskap om vilka tjänster som är bäst lämpade för varje enskilt företag, och hur de kan uppnå maximalavkastning. Ett bra samarbete mellan bank och företag kan alltså ge en förbättrad cashmanagement. Undersökningen har vi utfört genom att intervjua utvalda personer i företag och banker. Resultatet som framställts anser vi vara användbart för såväl företag som banker och kan</p><p>exempelvis användas som underlag för framtida utveckling av rutinerna.</p>

Med cash management menas styrning av företagets betalningsströmmar samt styrning av företagets val av förvaltningsform. Här ingår bl.a. in- och utbetalning, prognostisering, hantering i form av placering och finansiering samt effektiva system för att kontrollera företagens flöden. Ett bra och effektivt cash management arbete kan göra att bundet kapital frigörs. Vidare kan detta leda till att företag kan uppnå en högre avkastning och därmed bättre resultat. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur företag arbetar med sin cash management, vilka tjänster banker erbjuder företag och om företagen använder sig av dessa. Undersökningen har visat att väl utvecklade och anpassade system utefter företagens behovger en effektiv hantering av cash management. Företagen använder sig vidare i storutsträckning av de tjänster som banker erbjuder då banker har stor erfarenhet och kunskap om vilka tjänster som är bäst lämpade för varje enskilt företag, och hur de kan uppnå maximalavkastning. Ett bra samarbete mellan bank och företag kan alltså ge en förbättrad cashmanagement. Undersökningen har vi utfört genom att intervjua utvalda personer i företag och banker. Resultatet som framställts anser vi vara användbart för såväl företag som banker och kan exempelvis användas som underlag för framtida utveckling av rutinerna.

I denna studie undersöktes hur man beskriver placering i den kausativa formen i ryska och hur språkinlärare med ryska som förstaspråk (L1) bedömer placeringsverb i svenska som andraspråk (L2). Analysen inkluderade både kvalitativa och kvantitativa metoder. Videoklipp med händelser tagna från ”Put &amp; Take project” (Bowerman et al., 2004) användes för att samla in data om placeringshändelser på ryska. Resultatet visade att deltagarna använde placeringsverben (med olika prefix) lozhit’ lägga och stavit’ ställa men däremot inte sadit’ sätta, som också förekommer i det ryska språket, men som har en mer specifik funktion jämfört med exempelvis nederländska (Rakhilina och Lemmens, 2003:320). Ett webbaserat formulär där svenska placeringsverb presenteras tillsammans med bilder av olika föremål (Andersson &amp; Gullberg, 2016) möjliggjorde insamling och analys av andraspråksinlärares bedömningar av svenska placeringsverb och även en jämförelse med data från svenska deltagare. Resultaten visade på stora likheter mellan den ryska gruppens bedömningar och tidigare undersökta svenska gruppers bedömningar. Detta tyder på att deltagare med ryska som L1 kan differentiera svenska placeringsverb, åtminstone när det gäller receptivt ordförråd och ej tidsbegränsade uppgifter. Skillnader kan eventuellt finnas på andra nivåer, t.ex. i produktivt ordförråd, något som behöver studeras vidare.