Digitaliseringens framväxt i samhället har skapat nya utmaningar och möjligheter för både barnets språkutveckling och läsupplevelser. Detta påverkar även förskolepersonalen då de står inför viktiga didaktiska beslut gällande arbetssätt vid planerad högläsning med tryckta böcker och elektroniska böcker (e-böcker). Examensarbetet undersöker med en kvantitativ enkätstudie hur förskolor arbetar med tryckta böcker och e-böcker vid planerad högläsning och vad förskolans personal själva tycker om bokformaten i relation till förskolans utbildning.Den digitala enkäten besvarades av 166 respondenter som arbetar med en pedagogisk roll inom förskolor runt om i Sveriges alla län. Studiens resultat är analyserat med hjälp av univariata och bivariata analyser och presenteras med centralitetsmått, tabeller och stapeldiagram. Som utgångspunkt för att tolka studiens slutsatser användes ett sociokulturellt perspektiv. Studiens slutsatser redovisar att den tryckta bokens värde är högt värderat inom förskolans utbildning och majoriteten av förskolepersonalen väljer bokformatet före det digitaliserade utbudet av e-böcker. Resultatet visade även att personalen arbetade olika med bokformaten. Förskolepersonalen var generellt sätt mer aktiva som läsare både med frågor och kommunikativa uttryckssätt vid planerad högläsning med tryckt bok.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om det dialogskapande som kan ske under planerade högläsningssituationer i både fysisk bok men även i e-bok.För att få skapa en större kunskap om dialoger under planerade högläsningssituationer samt hur barn skapar sitt egna aktiva deltagande via dialog används följande frågeställningar: Hur visar sig dialogen mellan pedagog och barn vid planerad högläsning via en fysisk bok och via e-bok? Hur skapar pedagogerna ett aktivt deltagande genom dialog hos barnen i planerad högläsning? För att få svar på forskningsfrågorna har empiri samlats in via ljudinspelningar av planerade högläsningssituaioner fyra med e-bok och fem med fysisk bok. De nio olika tillfällena leds alla av nio olika pedagoger. Studiens resultat har analyserats med hjälp av Bakhtins teori om dialogism och de grundpelare som den bygger på. Resultatet visar olika sorters dialoger mellan de som deltar i högläsningstillfällena och även hur barn skapar sitt egna aktiva deltagande. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about the dialogue creation that can take place during planned reading aloud situations in both the physical book but also in the e-book. To create a greater knowledge of dialogues during planned reading aloud situations and how children create their own active participation through dialogue The following questions are used: How does the dialogue between educator and child turn out in planned reading aloud via a physical book and via e-book? How do the educators create an active participation through dialogue with the children in planned reading aloud? To get answers to the research questions, empirical data has been collected via audio recordings of planned reading aloud situations, four with e-book and five with physical book. The nine different occasions are all led by nine different educators. The results of the study have been analyzed with the help of Bakhtin's theory of dialogism and the pillars on which it is based. The results show different kinds of dialogues between those who participate in the reading aloud sessions and also how children create their own active participation.