I denna uppsats har jag ämnat göra en kritisk fallstudie av Apples riskkommunikation kring iPhone 5c och dess miljöpåverkan. Detta innefattar ett holistiskt perspektiv av informations- och kommunikationsteknik i vardagen som medievetenskapen börjat inkludera allt mer. Det är vidare också ett exempel på hur utvecklingen av medietekniken börjat få en allt större uppmärksamhet. Främst från teknikjournalister men också, som redovisat i denna uppsats, från medieteoretiker. Anmärkningar och synpunkter som handlar om att dagens medieteknik hade kunnat göras miljövänligare än vad den gjorts. I denna studie har jag ämnat utforska och besvara frågan:   –      Hur kommuniceras iPhone 5c:s livscykel och hur kan denna kommunikation sättas i förhållande till den kritik som riktats mot dagens informations- och kommunikationsteknik?   Genom att ha undersökt och samlat ihop de källor som behandlat kritiken inom miljö- och medieforskningen, har jag i denna uppsats kunnat värdera men inte avgöra slutgiltigt hur detta förhållande ser ut. Snarare har min uppsats inneburit en kritisk granskning som kan påbörja att belysa dessa komplexa samband. Jonas Jonsson skriver om företags olika kommunikationsstrategier där företag kommunicerar ut sin verksamhet för att bejaka kraven från allmänheten (Larsson, 2008:135), men hur ska allmänheten veta vilka krav som ska/kan ställas på företagen? De ny-materiella medieteoretikerna har bevisat att det finns ett flertal ouppmärksammade faktorer som företagen borde ta hänsyn till (Parikka 2012:3). Med större spridning av denna kunskap kan vi bredda vår förståelsehorisont och hjälpa varandra att tillsammans ställa högre krav på företagen. Det jag kommit fram till är att det finns ett flertal problematiska faktorer och att iPhone 5c kanske inte är så miljövänlig som Apple påstått. Deras produktion må vara mer miljövänlig än andra företags, trots detta vill jag poängtera att studier som denna är viktig - speciellt då de visar på att företag definitivt kan göra mer än vad de påstår sig göra.   Nyckelord: riskkommunikation, media arkeologi, planerat åldrande, black-box och livscykelanalys.

Denna studie undersöker Generation Y:s förhållningssätt till hållbar konsumtion av elektroniska och elektriska produkter. Som den uppskattningsvis mest konsumtionsdrivna och benägna generation att ta till sig ny teknik, kan Generation Y ses som en lönsam målgrupp för företag men en utmaning för miljön. Däremot är Generation Y del av den grupp människor där flest kan tro sig bidra till att minska klimathotet. Genom intervjuer med ett slumpmässigt urval människor ur Generation Y har information samlats in som beskriver ett förhållningssätt mot hållbar konsumtion av elektronik. Trots en mindre grad av skepsis mot återanvändning av produkter, visar Generation Y på en gemensam förståelse av att endast konsumera när behov uppstår för att inte överkonsumera. För att öka förståelsen kring hållbar konsumtion tror de själva att mer information och kunskap måste tillgängliggöras för konsumenterna, och ställer sig sammantaget positiva till ett mer hållbart förhållningssätt till konsumtion.

Planned obsolescence is a worldwide phenomenon which includes the fact that companies deliberately shorten the life-span of products through updates, poor quality and design. As environmental and sustainability issues have received more and more focus in recent decades it is believed that planned obsolescence has an important role to fill in order to achieve a more sustainable consumer society. There is an uncertainty about the extent of planned obsolescence within different industries and how aware consumers are regarding this. This study contains research surrounding planned obsolescence through a consumer perspective with people from three different countries: Sweden, South Korea and The United States. The study focuses on consumers' awareness of planned obsolescence and their attitude towards it. In addition to this, the focus is also on finding out to what extent planned obsolescence is used today and what direction it might take in the future, as well as its effect on the environment and sustainability. Research data has been gathered through a combination of quantitative and qualitative studies, including an internet-based survey and semistructured interviews with consumers and experts in planned obsolescence and sustainability. The results have shown that the term “planned obsolescence” is less familiar than the phenomenon itself, which is well known among consumers. The attitude towards planned obsolescence has mainly been negative due to financial, ethical and environmental reasons. The study shows that planned obsolescence is being used to quite a large degree today but is believed to decrease due to increased policies. Although this will require that the right policies are instituted so that consumers and companies will change their behavior. Otherwise, it can be assumed that the use of planned obsolescence will remain unchanged. / Planerat åldrande är ett världsomfattande fenomen som handlar om att företag medvetet förkortar produkters livslängd genom uppdateringar, bristfällig kvalité och design. Då miljö- och hållbarhetsfrågor har fått mer och mer fokus under de senaste årtionden fyller planerat åldrande en viktig funktion i att uppnå ett mer hållbart konsumtionssamhälle. Det råder idag en osäkerhet kring utsträckningen av planerat åldrande inom olika industrier samt hur medvetna konsumenterna är gällande detta. I den här studien undersöks planerat åldrande ur konsumentperspektiv från tre olika länder, Sverige, Sydkorea och USA. I undersökningen ligger fokus på konsumenters medvetenhet om planerat åldrande samt deras attityd. Utöver detta studeras även i vilken omfattning planerat åldrande används idag och i vilken riktning denna väntas ta i framtiden samt dess hållbarhets- och miljöpåverkan.  För insamlingen av empiri har en triangulering använts i form utav en kvantitativ enkätundersökning samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer med konsumenter i respektive undersökningsland och experter inom områdena planerat åldrande och hållbarhet.  Resultaten har visat på att begreppet “planerat åldrande” är mindre bekant för konsumenterna men att medvetenheten kring fenomenet är relativt omfattande. Attityden gällande planerat åldrande har i huvudsak varit negativ, mycket på grund av ekonomiska och etiska skäl samt den hållbarhet- och miljöpåverkan som planerat åldrande innebär. Studien visar på att planerat åldrande idag används i relativt stor grad men att det tros vara på väg att minska till följd av ökade styrmedel. Detta kräver dock att rätt styrmedel införs så att konsumenter och producenter ändrar sitt beteende, annars kan antagandet göras att planerat åldrande fortsätter i liknande grad som idag.

This thesis takes a deeper look into customer behaviours when it comes to buying new mobile phones. We take a look at four main types of planned obsolescence we’ve found, which include: economic obsolescence, obsolescence of function, obsolescence of desirability and obsolescence of quality. With a questionnaire and focus group study we try to find out the underlying reasons why users buy new phones while their old ones are still functional. Since this is not a new subject, we try to map the problems we encounter in our study to the four already defined forms described above, and we try to see if there are other forms that are not yet defined. What we found out was that these four categories hold up very well, but are not as separate as one would have thought when reading. While we find out many reasons why people change their phones we do not offer a solution. But we do offer a better understanding of the problem and hope the consumer will take part of the knowledge.

The core question in this master thesis is: What happens to the essence of an object when it becomes out of date and is no longer in use? I am addressing the sense of dignity in once meticulously designed technical/mechanical items that now has become obsolete. The intention has been to investigate how to give new meaning to obsolete items and find new eligibility for their existence.  The investigation was conducted through the development of a method: collection, analysis, deconstruction, investigation and resurrection of a number of O.T.M.I. (Obsolete Technical Mechanical Items).   The resurrection process consisted of the (re-)writing of the objects’ narratives. These stories along with the objects’ parts, spaces and sounds created a frame for a scenography, a soundtrack and characters to act in a film to tell the story. As interior designers we have the opportunity to transform space and fill it with stories. Imagination is an important tool: We benefit from having the ability to imagine, for instance, how different surfaces will reflect sound and light. Our imagination is highly visual. So I have transformed my imaginary world of Obsolete Technical Mechanical Items to visual and audial elements that support the content and values of a story through researching the objects, finding how to clarify and support the story. The Re-Story.