Spelling suggestions: "subject:"planeringsnivåer"" "subject:"planeringsnivåers""
1 |
Planeringsnivåer och Störutrymme : En studie i övertonshalt och kravställning på lågspänningsnätet / PLANNING LEVELS AND SPACE FOR DISTURBANCES : A study in harmonic distortion levels and making demands on the low voltage gridMattias, Jonsson January 2018 (has links)
Elektricitet blir allt vanligare i hemmet och idag är stora delar av samhället beroende av en avbrottsfri elförsörjning. När transistorn gjorde sitt intåg runt 1950-1960-talet skedde en förändring i de elektriska lasterna på nätet; från att vara mestadels linjära resisistiva laster tillkom flera olinjära laster i form av till exempel radio och TV.Med dessa olinjära laster uppstod problem med elkvaliteten som tidigare inte funnits i större utsträckning. Umeå kommun har de senaste åren satsat på helelektriska bussar som en del av en lösning på de problem man haft med buller och dålig luftkvalitet i centrala Umeå. För att driva dessa elbussar används snabbladdare, vilket är en kraftigt olinjär last. I en tidigare studie påvisades att under tider när laddning skedde hos dessa snabbladdare kunde det förekomma höga övertonshalter, där elkvalitetsnormen EIFS 2013:1 emellanåt överskreds. Syftet med det här arbetet är att utröna vilka krav Umeå Energi bör ställa vid nya bussladdare och vilka krav som borde ställts vid de första bussladdarna, gällande elkvalitetsstörningar. Målet är att föreslå planeringsnivåer som Umeå Energi kan använda för att ställa krav och fördela störutrymme för kunder. Det finns flera olika modeller för att fördela störutrymme där målet är att föreslå en som passar Umeå Energis nät. Endast planeringsnivåer för övertoner föreslås då övertoner visade störst problematik i den tidigare studien. För att bestämma planeringsnivåer gjordes trendanalyser på övertonsdata från fyra nätstationer och fem transformatorer under fyra års tid. Trendlinjer plottades upp med minsta kvadratmetoden och planeringsnivåer bestämdes utifrån hur mycket övertonshalten hade ökat relativt elkvalitetsnormen EIFS 2013:1. De planeringsnivåer som föreslogs ligger mellan 85 % till 100 % av de krav som EIFS 2013:1 ställer. Metod för fördelning av störutrymme föreslås följa metoden i ”Fördelning av störutrymme” som publicerades i en energiforskrapport. Slutsatser från det här projektet är att det är svårt att bestämma generella planeringsnivåer på lågspänningsnätet och det saknas metoder som beskriver hur det ska göras. Vidare har det visat sig att de flesta övertoner, upp till 25:e övertonen,ökar på Umeå Energis elnät, på de punkter som undersökts. Framförallt uppvisar den 7:e övertonen en större ökning än de andra.
|
2 |
EMC problematik och el-kvalitet i elkraftnätSugulle, Abdirashiid January 2006 (has links)
The dissertation deals with an account of actual problem, which can arise within EMC and power quality. The cause of power interruption and what can be done to minimise the power interruption is discussed. It also includes a definition of planning levels and which factors one needs to have control over to carry out a possible planning strategy and how the local distributions net could be more secure. The electrical net could be secure but no system can be free from interruption. The dissertation examines two distribution transformers: GLA40T1 (Glansås) and T399 in Tranås Energy which don’t have regulators. It applies a planning level for voltage variation in the voltage of second level with +/-5 % of nominal voltage. The purpose is to reduce the consequence of high voltage variation and to keep the costs at an acceptable level. The research also makes even clear the similarity between results of the theoretical calculations and results of the practical measurements taken from Tranås Energy. The examination shows that the supposed planning level is fulfilled. / Examensarbetet behandlar de faktiska problem som kan uppstå inom EMC (Electro Magnetic Compatibility) och el-kvalité, orsaken till elavbrott diskuteras och vad som kan göras för att minimera avbrotten. Arbetet innehåller också en definition av planeringsnivåer och vilka faktorer man behöver ha kontroll över för att genomföra ett eventuellt planeringsutrymme, och hur lokala distributionsnät kan bli säkrare. Näten kan bli säkrare men inget system kan bli avbrottsfritt. I examensarbetet undersöks två fördelningstransformatorer: GLA40T1(Glansås) och T399 i Tranås energi. Båda transformatorerna saknar regulator. Man tillämpar en planeringsnivå för spänningsvariationen på spänningen på sekundära sidan som är +/-5 % av nominell spänning. Avsikten är att minska konsekvenserna av höga spänningsvariationer och att hålla kostnaden på en acceptabel nivå. Undersökningen omfattar också en jämförelse mellan de teoretiska beräkningsresultaten och de verkliga mätningarna som är hämtade från Tranås energi. Undersökningen visar att antagna planeringsnivån är uppfyllda
|
3 |
EMC problematik och el-kvalitet i elkraftnätSugulle, Abdirashiid January 2006 (has links)
<p>The dissertation deals with an account of actual problem, which can arise within EMC and power quality. The cause of power interruption and what can be done to minimise the power interruption is discussed. It also includes a definition of planning levels and which factors one needs to have control over to carry out a possible planning strategy and how the local distributions net could be more secure. The electrical net could be secure but no system can be free from interruption.</p><p>The dissertation examines two distribution transformers: GLA40T1 (Glansås) and T399 in Tranås Energy which don’t have regulators. It applies a planning level for voltage variation in the voltage of second level with +/-5 % of nominal voltage. The purpose is to reduce the consequence of high voltage variation and to keep the costs at an acceptable level. The research also makes even clear the similarity between results of the theoretical calculations and results of the practical measurements taken from Tranås Energy. The examination shows that the supposed planning level is fulfilled.</p> / <p>Examensarbetet behandlar de faktiska problem som kan uppstå inom EMC (Electro Magnetic Compatibility) och el-kvalité, orsaken till elavbrott diskuteras och vad som kan göras för att minimera avbrotten. Arbetet innehåller också en definition av planeringsnivåer och vilka faktorer man behöver ha kontroll över för att genomföra ett eventuellt planeringsutrymme, och hur lokala distributionsnät kan bli säkrare. Näten kan bli säkrare men inget system kan bli avbrottsfritt.</p><p>I examensarbetet undersöks två fördelningstransformatorer: GLA40T1(Glansås) och T399 i Tranås energi. Båda transformatorerna saknar regulator. Man tillämpar en planeringsnivå för spänningsvariationen på spänningen på sekundära sidan som är +/-5 % av nominell spänning. Avsikten är att minska konsekvenserna av höga spänningsvariationer och att hålla kostnaden på en acceptabel nivå. Undersökningen omfattar också en jämförelse mellan de teoretiska beräkningsresultaten och de verkliga mätningarna som är hämtade från Tranås energi. Undersökningen visar att antagna planeringsnivån är uppfyllda</p>
|
4 |
Omställning mot en stärkt regional planeringsroll : En fallstudie om hur ett förändrat planeringssystem påverkar regional och kommunal planeringsnivå i HallandSandberg, Vilma January 2024 (has links)
Idag existerar regionala skiljaktigheter och en demografisk obalans mellan svenska regioner. Inom det svenska planeringssystemet förstås den regionala planeringsnivån vila på en institutionellt osäker grund som tenderar att påverka utövande på regional och kommunal planeringsnivå. Det ger planerare skilda förutsättningar för planeringsutövande där regional planering identifieras som fragmenterad. Regional planering ses även som outforskad i Sverige, med ett behov av att studera vad en ökad formell regional planeringsnivå kan innebära. Uppsatsen syftar således till att ge en ökad förståelse för hur en stärkt regional planeringsroll påverkar förhållandet mellan regional och kommunal planeringsnivå. Det innefattar att studera det befintliga planeringssystemet sett till både förändrad ansvars- och rollfördelning. Utifrån forskningsöversikten har fyra mönster identifierat som i sin tur har resulterat i ett teoretiskt ramverk. Ramverket har byggts upp utav rescaling, ny regionalism och flernivåstyrning som har använts föra att tolka det empiriska materialet. En idealistisk ansats har präglat arbetet med Region Halland som fallstudie. Region Halland är den enda regionen som utanför storstadsregionerna har stärkt den regionala planeringsnivån och övergick år 2023 till regionplaneorgan. Inom Halland studeras Region Halland, Halmstad kommun och Laholm kommun som analysenheter. Metoder för att samla in empiri är både i form av dokumentstudie där regionala och kommunala dokument studeras, samt intervjuer med regionala och kommunala tjänstemän. I empirin påvisas det att regionens stärkta planeringsroll har resulterat i ett breddat ansvar och ökad samverkan, men inte förändrade roller. Regionens övergång till regionplaneorgan beskrivs ha resulterat i stärkta interna nätverk och en förstärkning av det Halländska territoriet. Som större respektive mindre kommun framgår en distinktion i uppsatsen, där olika förutsättningar för förankring existerar. Genom direkt och indirekt påverkan förstås EU och yttre faktorer påverka Halland, trots det saknas samspel mot överstatlig nivå. I slutsatser så framgår det att en stärkt formell regional planeringsroll har medfört en ökad effektivitet och stärkt sammanhållning i Halland. Det ger regionen tydligare ställning gentemot nationella intressen och det kommunala självstyret. En utmaning i att se bort från etablerade strukturer existerar en utmaning i att ta stöd från tidigare omorganiseringar sett till att skilda planeringsförutsättningar finns. Avslutningsvis förstås det utmanande att förutspå vad slutresultatet kommer innebära för Halland. Sett till den pågående förändringen får framtiden visa var Halland kommer landa.
|
Page generated in 0.0946 seconds