Global ETD Search

1	Konst utanför institutionen: Graffiti & industri : En konstsociologisk studie om hur meningsskapande uppstår ur ett platsspecifikt perspektiv Ålander Nygren, Jasmine January 2016 (has links) Studien undersöker och behandlar Snösätra industriområde och konstsamlingen Spring Remake ur ett platsspecifikt perspektiv. De frågeställningar som behandlats är: På vilket sätt skapar individer mening i relation till platsen Snösätra industriområde? Samt: Vilken roll spelar det sociala i meningsskapandet? Studien positionerar sig efter den sociala interaktionen mellan betraktare och hur målningarna i Spring Remake används som kommunikationsmedel. I undersökning av den sociala interaktionens studerades hur mening skapades vid denna plats. Meningsskapande studerades för att se hur viktig platsen var för de personer som brukade området. Materialet bestod av intervjusvar och observation samt analys av området med utgångspunkt i hur platsen brukades. Resultatet visade en plats laddad med artistisk närvaro och mening. Den sociala interaktionen som fyllde platsen var viktig för platsproduktionen, vilket skapat en plats som ligger i gränslandet mellan institution och allmän plats. Konsten var även meningsskapande i sig själv, samtidigt som den sociala interaktionen mellan betraktare och målningar visade sig vara viktigt för individernas meningsskapande. Resultatet betonar hur viktig konst utanför institutionen är, där Spring Remake fungerar som en plats där man kan uppleva konst i offentligheten. Graffiti mening platsspecifik konst social semiotik
2	Hyenor och kaniner i den platsspecifika konsten Ahlqvist, Cecilia January 2012 (has links) Uppsatsen berör den platsspecifika konstens spännvidd genom en fallstudie av två verk. Det ena verket har tillkommit genom en tävling som arrangerats av företag, organisationer, institutioner och kommuner. Det andra verket är ett privatfinansierat gatukonstverk som upplåtits utan tillstånd. Genom uppsatsen förs en diskussion om de båda verkens tillkomst och syfte samt hur de respektive städerna Stockholm och Söderköping förhållit sig till verken. konstvetenskap platsspecifik konst gatukonst offentlig konst
3	Konstens dematerialisering Sandahl, Ann-Louise Unknown Date (has links) <p>Dematerialiseringen av konsten är inget nytt fenomen, den har pågått länge. Under konceptkonsten ansåg många att konsten är en idé och tankeprocess som inte alltid behöver materialiseras. I samtidskonsten är verken allt oftare virtuella eller relationella och nomadism och impermanens betraktas som progressiva egenskaper. Dematerialiseringen av konsten är parallell med annan dematerialiserande samhällsutveckling och immateriell form utvecklas på internet och i virtuella världar. </p><p>Konstens dematerialising för med sig förändrade konstnärsroller. Det handlar inte längre om att skapa konstobjekt utan om att ställa frågor och finna nya kontexter för konsten. Konstnären agerar som kritiker, nomad, curator, etnograf, sociolog och virtuell kreatör. </p><p>Verk som exemplifierar konstens dematerialisering diskuteras i uppsatsen liksom de konsekvenser verkens genomförande får. Teorier om hur konstinstitutionerna kan komma att se ut i framtiden och hur den dematerialiserade konsten kan kategoriseras, återskapas och presenteras för kommande generationer behandlas.</p><p>Konstens utveckling hänger samman med det politiska och sociala klimat som råder i samhället. Konsten försöker stå fri men även de mest radikala konstformer fångas upp och integreras i institutioner som tar över och normaliserar dem.</p> minimalism postminimalism konceptkonst poststrukturalism platsspecifik konst institutionskritisk konst etnologiska konstprojekt sociologiska konstprojekt relationell konst
4	Konstens dematerialisering Sandahl, Ann-Louise Unknown Date (has links) Dematerialiseringen av konsten är inget nytt fenomen, den har pågått länge. Under konceptkonsten ansåg många att konsten är en idé och tankeprocess som inte alltid behöver materialiseras. I samtidskonsten är verken allt oftare virtuella eller relationella och nomadism och impermanens betraktas som progressiva egenskaper. Dematerialiseringen av konsten är parallell med annan dematerialiserande samhällsutveckling och immateriell form utvecklas på internet och i virtuella världar. Konstens dematerialising för med sig förändrade konstnärsroller. Det handlar inte längre om att skapa konstobjekt utan om att ställa frågor och finna nya kontexter för konsten. Konstnären agerar som kritiker, nomad, curator, etnograf, sociolog och virtuell kreatör. Verk som exemplifierar konstens dematerialisering diskuteras i uppsatsen liksom de konsekvenser verkens genomförande får. Teorier om hur konstinstitutionerna kan komma att se ut i framtiden och hur den dematerialiserade konsten kan kategoriseras, återskapas och presenteras för kommande generationer behandlas. Konstens utveckling hänger samman med det politiska och sociala klimat som råder i samhället. Konsten försöker stå fri men även de mest radikala konstformer fångas upp och integreras i institutioner som tar över och normaliserar dem. minimalism postminimalism konceptkonst poststrukturalism platsspecifik konst institutionskritisk konst etnologiska konstprojekt sociologiska konstprojekt relationell konst
5	Offentlig konst i egenskap av en samhällsspegel : En studie av Carolina Falkholts konstverk Övermålning och dess uppseende i det offentliga rummet Sundberg, Louise January 2017 (has links) Konst väcker något inom oss, en känsla av förundran, eufori, förvirring eller avsky för att nämna några. Somliga upplever en stark känsla att de måste uttrycka sig antingen positivt eller negativt om konstverket, främst det senare. Kanske rent av hävdar att konstverket inte bör existera i det offentliga rummet. Dessa känslor blir ofta grunden till en stor debatt vilket främst äger rum i media. Därav finns intresset att fundera över hur det kommer sig att vissa konstverk väcker sådana starka känslor och vad dessa konstverk egentligen skildrar. Offentlig konst kan ha varierande tillämpningar i samhället. Konstverket kan existera endast för det estetiska likt ett vackert landskapsmåleri, men det kan också ifrågasätta samhället och anses provocerande. Frågan kan då lyda om provocerande konst endast bör vara utställd på ett konstgalleri. Vilket är en plats du aktivt väljer att besöka och därav får vara beredd på att ställas inför konst som kan väcka känslor. Istället för att tvinga människor möta den provocerande konsten i det offentliga rummet. Av den anledningen behövs konst som för vissa kan uppfattas provocerande i våra gemensamma rum. För att nå ut till de som aktivt inte söker konsten, till de personer som verkligen behöver uppmärksammas. Det är viktigt att debatter tas upp i det offentliga rummet för att kunna observeras av alla. Konstnärerna kanske rent av gör samhället en stor tjänst. Det finns ett intresse hos mig att undersöka konst som väcker debatt och starka känslor hos individer. Undersöka vad konstverken skildrar och hur verken har mottagits av samhället i och med att de orsakat en debatt. Syftet med uppsatsen är att genom en analys av konstverketÖvermålning, både ikonografisk bildanalys och av meningsutbyte kring verket, nå en slutsats angående verkets uppseende, vad målningen väcker för känslor och tankar. Offentlig konst Carolina Falkholt Övermålning samhällsspegel platsspecifik konst konst och politik konst och debatt bildanalys Erwin Panofsky Art History Konstvetenskap
6	Fittja Open 2011 : Platsspecifik konst och (re)presentation Ahrens, Åsa January 2011 (has links) This essay explores how artwork in the public space can be analysed, conceptualized and described by bringing attention to site. Through an analysis of artworks in the yearly art exhibition of Fittja Open 2011, the essay draws attention to site-specific art and structures of power. The principal aim is to present not only the exhibition of Fittja Open 2011 but also other artwork in the public sphere in Fittja, a suburb to Stockholm. From this point of departure other interests evolve that concerns the "image" of Fittja. The analysis, based on research in art history, architecture, ethnology and philosophy as well as qualitative interviews, also focuses on understanding the role of site and the relations between art practice, institutions and site. The result shows that there are problems with a ruptured interface between the artwork and site. The claim made throughout the thesis is that artwork in the public sphere of Fittja need to be sensitive to the conflicted issue of public space in order not to reproduce stereotypes. Despite the knowledge and insight about its local art situation, the study also points out certain insensibility on behalf of Botkyrka konsthall as regards social status and class. Site-specific art public art art in the public space Fittja Open Platsspecifik konst offentlig konst konst i det offentliga rummet Fittja Open
7	Graffiti : kontextualitet, platsbundenhet och innehåll Bachelder, Miranda January 2010 (has links) <p>The focus of this essay is to investigate if there lies a difference between graffiti art that is placed in the public spaces and graffiti art that is sited in an institutional art setting; in this essay exemplified in a gallery space. My thesis is that graffiti art derives a great deal of its meaning and substance from its situation consequently making a change of cultural context also a change of connotation and understanding of the graffiti art itself. Meaning that graffiti art situated in a communal space is different from graffiti art situated in the gallery space. They share aesthetic expression but their connotations differ; i.e. one being illegal and the other permissible making their meanings dissimilar. I have used a comparison between site-specific art and graffiti art to further strengthen my thesis concerning the importance of understanding how a change of context critically changes the substance of graffiti art.</p> Graffiti gallery space public spaces site-specific art context substance change the white cube institutional art theory canon Graffiti galleri offentliga utrymmen platsspecifik konst sammanhang innehåll förändring den vita kuben institutionell konstteori kanon. Art Konstvetenskap
8	Graffiti : kontextualitet, platsbundenhet och innehåll Bachelder, Miranda January 2010 (has links) The focus of this essay is to investigate if there lies a difference between graffiti art that is placed in the public spaces and graffiti art that is sited in an institutional art setting; in this essay exemplified in a gallery space. My thesis is that graffiti art derives a great deal of its meaning and substance from its situation consequently making a change of cultural context also a change of connotation and understanding of the graffiti art itself. Meaning that graffiti art situated in a communal space is different from graffiti art situated in the gallery space. They share aesthetic expression but their connotations differ; i.e. one being illegal and the other permissible making their meanings dissimilar. I have used a comparison between site-specific art and graffiti art to further strengthen my thesis concerning the importance of understanding how a change of context critically changes the substance of graffiti art. Graffiti gallery space public spaces site-specific art context substance change the white cube institutional art theory canon Graffiti galleri offentliga utrymmen platsspecifik konst sammanhang innehåll förändring den vita kuben institutionell konstteori kanon. Art Konstvetenskap
9	Activation of Place : Curating Site-Specific Art at the Luleå Biennial in 2018 and 2020 / Aktivering av Plats : Curering av Platsspecifik Konst vid Luleåbiennalen 2018 och 2020 Nåtoft, Maria January 2023 (has links) This thesis investigates how site-specific art manifest itself in different ways, specifically in the biennial format. The focus is on the Luleå Biennale, one of Scandinavia's oldest biennales that returns every two years. Through a case study of four different works of art from two of the biennale's editions, two from the year 2018 and two from 2020, I want to broaden the understanding of the concept of site specificity and how to curate such an exhibition. The theory is based on Miwon Kwon's One Place to Another: Site-Specific Art and Locational identity (2004) and Nick Kaye's Site-Specific Art: Performance, Place and Documentation (2000) which deal with the concept of site specificity and its various expressions. The questions that arose were centered around research, audience and how art activates the place. Through my investigation, I came to the conclusion that all four artworks are strongly connected to their context, not only the context of the biennial but also the physical location they treated, and that a long process of research made the groundwork for this. One of the works was not newly produced for the place in which it was exhibited, but was realized by translating its original meaning to the place of the biennale with the help of curatorial work. I also come to the conclusion that the audience is of great importance in realizing these site-specific works of art exhibited in places that are otherwise not accessible to the public. The biennale opens up new places and memories. / Denna uppsats är en undersökning av hur platsspecifik konst kan uttrycka sig på olika sätt och specifikt hur det kan se ut i biennalformatet. Fokus ligger på Luleåbiennalen, en av Skandinaviens äldsta biennaler som återkommer vartannat år. Genom en fallstudie på fyra olika konstverk från två av biennalens utgåvor, två från år 2018 och två från 2020, vill jag vidga förståelsen för begreppet platsspecificitet och hur man curerar en sådan utställning. Den grundläggande teorin utgår från Miwon Kwons One Place to Another: Site-Specific Art and Locational identity (2004) och Nick Kayes Site-Specific Art: Performance, Place and Documentation (2000) som behandlar begreppet och dess olika uttryckssätt, vilket ledde till frågor kring research, publik och hur konsten aktiverar platsen. Genom min undersökning kommer jag fram till att alla fyra konstverk är starkt kopplade till sin kontext, inte endast kontexten av en biennal men även den fysiska platsen de behandlar, samt att en lång process av research har lagt grunden för detta. Ett av verken var inte tillverkade för platsen som den ställdes ut på men blev ändå realiserad genom att dess ursprungliga mening översattes till platsen för biennalen, detta med hjälp av curatoriskt arbete. Jag kommer även fram till att publiken utgör en viktig del för att realisera dessa platsspecifika konstverk som ställts ut på platser som annars inte är tillgängliga för allmänheten. Biennalen möjliggör besök av nya platser och minnen. Site specificity site-specific art site-related art Miwon Kwon Nick Kaye performance performance of space interdisciplinary contemporary art curating biennial art biennial Luleå Luleå biennial Norrbotten Karl Sjölund Raqs Media Collective Maria W Horn Kapwani Kiwanga Platsspecificitet platsspecifik konst plats-relaterad konst Miwon Kwon Nick Kaye performance performance of space interdisciplinärt samtidskonst curating biennial konstbiennial Luleåbiennialen Luleå Norrbotten Karl Sjölund Raqs Media Collective Maria W Horn Kapwani Kiwanga Humanities and the Arts Humaniora och konst Arts Konst Art History Konstvetenskap

Search results