SCB gör en vakansundersökning varje månad, granskningssystemet för undersökningen ska eventuellt ändras till en metod som kallas för significance editing. Med den granskningsmetoden behövs ett jämförelsevärde för att kunna avgöra om enkäten är korrekt besvarad eller om ett värde är misstänkt och behöver granskas ytterligare. Uppsatsens syfte är att genom poissonregression ta fram en bra modell som kan generera detta jämförelsevärde. Ett antal hjälpvariabler togs fram och testades för att se om de passade i poissonregressionen och om de kunde förklara antalet vakanser. De hjälpvariabler som har använts är antal vakanser föregående månad, antal anställda på arbetsstället, dummyvariabel för Sveriges län och månaderna. Metoden testades på två olika branscher, pappersmassaindustrin och metallindustrin. I de resultat som togs fram kan man se att variablerna antal anställda på arbetsstället och antalet vakanser föregående månad alltid blir signifikanta och tillför till att skatta antalet vakanser. Därför kan dessa användas för att skatta ett jämförelsevärde. Län och månader behövs i modellen men det är olika län och månader som blir signifikanta för de två olika branscherna. Generellt kan man dra slutsatsen att antalet vakanser ökar på våren och sommaren. Huruvida metoden går att tillämpa på det ogranskade datamaterialet får vidare undersökningar visa.

Syftet med uppsatsen är att anpassa en befintlig Poissonregressionsmodell för prediktioner av fotbollsmatcher under seriespel till att prediktera fotbollsmatcher under ett mästerskap. Detta gör vi genom en fallstudie baserad på kval- och träningsmatcher inför fotbolls-EM 2016 i Frankrike. Modellen förutser antalet mål ett specifikt lag bör göra och släppa in mot ett annat specifikt lag. De prediktioner modellen ger jämförs mot de observerade resultaten från fotbolls-EM. Det är utifrån dessa jämförelser vi ser hur väl modellen kan anpassas till att förutse utfallen under ett mästerskap. Studien kommer fram till att det finns vissa problem med att använda en modell framtagen för att prediktera antalet mål under seriespel till att prediktera antalet mål under ett mästerskap. Problemen diskuteras och vi belyser svårigheten med att förutsättningarna och uppläggen skiljer sig åt vilket modellen inte tar hänsyn till. Däremot påvisar studien att modellen med en viss framgång kan prediktera vinnare i enskilda fotbollsmatcher.

The aim and focus of this study is to investigate how Swedish students’ effort affects the number of unanswered mathematical tasks for the PISA-tests in 2003 and 2012. The effort is measured partially by looking at students’ self-assessed effort invested in the test, but also by looking at how the count of unanswered tasks deviates in differ- ent parts of the test. Poisson regression is implemented as the primary method of investigation. The results from the regression indicates both that the students who reported a lower self-assessed effort tend to skip more tasks on average and also that students on average tend to skip more tasks in the end of the test. This indicates that the students’ effort is a crucial part to include in order to see how many tasks that are skipped in the test. It is also indicated that the effort is not constant during the whole test. The results also point out that the effect that effort has on unan- swered tasks is greater in 2003 compared to 2012. However, the count of unanswered tasks is on average higher for students in 2012. / Syfte och fokus för denna studie ligger i att undersöka hur svenska elevers ansträng- ning förklarar antalet överhoppade matematikuppgifter i PISA:s kunskapstest år 2003 och år 2012. Ansträngning mäts dels genom den ansträngning som eleverna själva uppskattar att de lade ned i testet, men också genom att undersöka hur antalet över- hoppade uppgifter varierar i olika placeringar i provhäftet. Poissonregression används som huvudsaklig metod i denna studie. Resultaten från regressionsanalysen indikerar både att elever som har angett att de har ansträngt sig mindre tenderar att i genom- snitt hoppa över fler uppgifter och även att elever i genomsnitt hoppar över fler upp- gifter i slutet av testet. Det här betyder att elevernas ansträngning är en viktig faktor för hur många uppgifter som hoppas över i testet och att ansträngningen inte är kon- stant genom hela testtillfället. Resultaten indikerar också att ansträngningens påver- kan på det förväntade antalet överhoppade uppgifter är starkare år 2003 än år 2012. Emellertid är antalet överhoppade uppgifter i genomsnitt högre för elever år 2012.

Denna uppsats utreder olika metoder för att modellera olympisk framgång, genom att konstruera och utvärdera olika prediktionsmodeller som ämnar prognostisera antalet medaljer som länder förväntas vinna i vinter-OS. Uppsatsen undersöker fyra huvudsakliga frågeställningar. Inledningsvis utreds hypotesen att en utvidgad modell, som tar hänsyn till ekonomiska och idrottsrelaterade faktorer, gör bättre prognoser än en simpel modell som enbart tar hänsyn till prestationen i förra vinter-OS. Hypotesen bekräftas av resultatet. Den andra frågan som utreds är huruvida en modell som är skattad med poissonregression respektive negativ binomialregression gör bättre prognoser än en modell som är skattad med linjär regression. Slutsatsen är att modellen som är skattad med linjär regression gör bättre prognoser. Den tredje frågeställningen är om prognoserna blir bättre när en korrigering för ökat antal grenar inkluderas. Slutsatsen är att prognoserna blir sämre när korrigeringen är inkluderad. Effekten av att antalet grenar ökar fångas alltså inte in på ett lämpligt sätt i korrigeringen. Angående prognosen för OS 2018, som den fjärde frågan berör, dras slutsatsen att USA, Nederländerna, Kanada och Norge förväntas hamna i toppen, vilket de ofta gör i vintersportsammanhang. Det land som förväntas göra ett häpnadsväckande bra resultat, i förhållande till tidigare OS, är Sydkorea eftersom det förväntas vara en stor fördel att vara värdnation.

This study presents a model that explains the traffic fatality by exploring the Poisson regression model using two types of explanatory variables – referred to as internal and external factors. Internal factors contain variables closely linked to traffic safety, such as speed limits and belt usage (Strandroth et al., 2012), whereas external factors comprise a set of variables that the Swedish Transport Administration cannot control, such as the economy and demographic change (Wiklund et al., 2012). The purpose of the study is to evaluate the impact that internal and external factors have on the traffic fatality. This is done by modeling the traffic fatality using internal factors and then assessing the contribution of adding external factors in the regression model with a forward variable selection strategy. This study uses Swedish traffic fatality data as monthly statistics. The main characteristics of the data are that fatalities have generally decreased with time. Also, the data is characterized by a long term cyclical pattern as well as a yearly cyclical pattern. For the purpose of modeling the impact of internal factors, a model inspired by Brüde (1995) has been adopted, using the variable time as the only explanatory variable. It is concluded that internal factors can be used to significantly explain the general trend of the development of traffic fatalities. The variables chosen to represent external factors were economic development, traffic exposure, demographic development and seasonal trend. The study concludes that the variables economic development, traffic exposure and demographic development significantly contribute to explain the long term cyclical trends, indicating that traffic fatality is a complex multivariate system where no single variable can solely explain its dynamics. The external factor seasonal trend has the most impact of the examined external factors and explains the yearly cyclical pattern by itself. The model presented in this study shows high explanatory power and overall good fit to fatality data, making it a promising tool for statistical analysis of factors contributing to fatality. Especially for the Swedish Transport Administration, the impact of external factors can be evaluated statistically. This study leaves room for further research to assess the impact of additional external factors as well as evaluating the model’s predictive power, both of interest to the Swedish Transport Administration. / Denna studie presenterar en modell som förklarar dödsfall i trafiken genom tillämpning av Poissonregression där två typer av förklaringsvariabler använts – interna och externa faktorer. Interna faktorer innefattar variabler som är direkt knutna till trafiksäkerhet, såsom hastighetsbegränsningar och användande av säkerhetsbälte (Strandroth et al., 2012). Externa faktorer är variabler som Trafikverket inte kan kontrollera, såsom landets ekonomi och demografiska förändringar (Wiklund et al., 2012). Syftet med denna studie är att evaluera påverkan av interna och externa faktorer på dödsfall i vägtrafik. Detta görs genom att analysera hur väl interna faktorer förklarar dödsfall i vägtrafik och sedan undersöka förbättringen av att införa externa faktorer som förklaringsvariabler genom användande av en forward variable selection-strategi. Denna studie använder månatlig data över dödsfall i svensk trafik. Dessa data karaktäriseras av en nedgående trend. Dynamiken av dödsfall visar på ett långt cykliskt mönster samt ett kortare, årligt mönster. I syfte att modellera påverkan av interna faktorer har en modell inspirerad av Brüde (1995) tillämpats. Denna modell använder enbart variabeln tid som förklaringsvariabel. Studien konstaterar att interna faktorer kan användas för att signifikant beskriva en generell trend för utvecklingen av dödsfall i vägtrafik. Variablerna som har valts att representera externa faktorer är ekonomisk utveckling, trafikarbete, demografi samt en säsongstrend. Studien konstaterar att variablerna ekonomisk utveckling, trafikarbete och demografi beskriver det långa cykliska mönstret, vilket tyder på att dödsfall i vägtrafik är av komplex natur och kan inte beskrivas av en ensam variabel. Den externa faktorn säsongstrend förbättrar modellen mest av de externa faktorerna och kan ensam förklara det kortsiktiga cykliska mönstret. Den modell som presenteras i denna studie har hög förklaringsgrad och en överlag bra modellanpassning, vilket gör den till ett lovande verktyg för statistisk analys av faktorer bidragande till dödsfall i trafiken. Modellen är av särskilt intresse för Trafikverket då den tillåter statistisk utvärdering av externa faktorers påverkan. Denna studie lämnar utrymme för framtida forskning att utvärdera påverkan av ytterligare externa faktorer samt att evaluera modellens förmåga att prognostisera framtida antal dödsfall i vägtrafik, vilka båda är intresseområden för Trafikverket.

<p>The use of marketing research panels are a more and more frequently used source of information for studies within many different branches. The purpose of this report is to investigate the demographic composition of panels and compare it with the population of Sweden, a possible change in behaviour of respondents, and if the source of recruitment is the cause of possible differences in study results. The study was commissioned by Norstats Linkoping office. Sources for the data material include Norstat’s recruitment process and their two main panels with different recruitment sources. To enable a deeper investigation of behaviour we also constructed a survey that was sent to 2,714 members of Norstat’s internet panels.</p><p>The statistical analysis includes contingency table analysis, multiple logistic regression, and Poisson regression. The results show that the demographic composition does not fully cover all the aspects of the Swedish population and some groups are less represented than others. The behaviour tends to differ between panel members that have responded to three or less surveys compared to members that have responded to twenty or more surveys. Source of recruitment does not seem to affect the results of studies, but it has some effect on the demographic composition of marketing research panels.</p> / <p>Användandet av paneler som källa vid undersökningar har den senaste tiden blivit en allt vanligare företeelse. Denna rapport har för avsikt att undersöka panelers demografiska sammansättning och överensstämmande med Sveriges befolkning, eventuell ändring av svarsbeteende samt huruvida rekryteringskällan ger upphov till kvalitetsskillnader hos medlemmar i en panel. Företaget Norstat har med sitt kontor i Linköping figurerat som uppdragsgivare till arbetet. Datamaterialet till studien har uppkommit från Norstats rekryteringsprocess samt från företagets två huvudpaneler med olika rekryteringskällor. För att djupare undersöka svarsbeteende konstruerade vi även en enkätundersökning som skickades ut till 2 714 medlemmar i Norstats internetpaneler.</p><p>Den statiska analysen innefattar χ2-test, multipel logistisk regression samt Poissonregression. Resultaten påvisade att den demografiska sammansättningen i panelen inte fullt ut speglade Sveriges befolkning samt att vissa grupper undertäcks i högre utsträckning än andra. Svarsbeteendet hos medlemmar i paneler har en tendens att ändras från det att medlemmen har svarat på en till tre undersökningar, till det att den har svarat på tjugo undersökningar eller fler. Rekryteringskällan till en panel verkar inte ge upphov till några större skillnader i svarsresultat, men däremot finns vissa skillnader i demografisk sammansättning.</p>

During 2006 an estimated number of 150 persons are supposed to have been killed in road accidents caused by speed limit violations. Through Automatic traffic security control (ATK) the Swedish road administration (Vägverket) is working towards lowering the number of speed related accidents. By placing the speed cameras on roads they've managed to lower the average speed at those places. The enlargement of the number of speed cameras is based upon knowledge about for example how high the risk is for speed related accidents on the roads. The speed cameras always measure the speed in which every vehicle passes, but aren't constantly activated to register speed violations. Our purpose with this essay is consequently to explore possible relations between the activation of the speed cameras and the speed itself on the roads.We studied the average speed and the number of speed violations during 12 weeks evenly distributed in 2007. To see if the results would differ, we used two different response variables in the analysis.  Multiple linear regression was used to analyse the average speed, while Poisson regression was used in the analysis of the number of speed violations. An activated camera proved to cause a lowered average speed and fewer speed violations in three regions (Skåne, Mälardalen, Norr).To study the effect of maximized camera activation, an experiment in the region of Mälardalen was performed in the beginning of 2008. The result showed that maximized camera activation didn't decelerate the average speed, in stead the region's own activation policy seems to be more important for a lowered average speed. When the traffic flow rises the average speed decelerates while the number of speed violations also rises. During the study of commuter traffic we could see that the average speed is lower and there is fewer speed violations on commuter roads compared to normal traffic roads. / Under 2006 beräknas 150 personer ha omkommit i vägtrafikolyckor på grund av överskridna hastighetsgränser. Vägverket arbetar för att sänka dessa siffror bland annat genom att använda sig av Automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK). Genom att placera trafiksäkerhetskameror på sträckor har medelhastigheten på dessa sänkts. Trafiksäkerhetskamerorna mäter alltid hastigheten hos varje passerande fordon, men är inte konstant aktiverade för att registrera hastighetsöverträdelser. Nu vill man optimera kameraaktiveringen för att minska antalet ärenden utan att hanteringskapaciteten överskrids. Vårt syfte med uppsatsen är därför att undersöka möjliga samband mellan aktivering av trafiksäkerhetskameror och själva hastigheten på vägarna.Medelhastigheten och antalet överträdelser studerades under tolv veckor jämnt fördelade över år 2007. Analyserna gjordes med två olika responsvariabler för att se om resultaten skilde sig åt. Vi använde oss av multipel linjär regression för att analysera medelhastigheten, medan Poissonregression användes för antalet överträdelser. Det visade sig att en aktiv kamera gav upphov till sänkta medelhastigheter och färre hastighetsöverträdelser i tre regioner (Skåne, Mälardalen, Norr).För att studera effekten av maximal kameraaktivering utfördes ett experiment i region Mälardalen under början av 2008. Det visade sig att en maximal aktivering inte gav en sänkning av genomsnittshastigheterna, istället verkar regionens egen aktiverings-strategi ha större betydelse för sänkta genomsnittshastigheter.När fordonsflödet på alla sträckor ökar så minskar medelhastigheten medan antalet överträdelser ökar. För pendeltrafiksträckor är medelhastigheten lägre och det sker färre hastighetsöverträdelser än på normaltrafiksträckor.

<p>During 2006 an estimated number of 150 persons are supposed to have been killed in road accidents caused by speed limit violations. Through Automatic traffic security control (ATK) the Swedish road administration (Vägverket) is working towards lowering the number of speed related accidents. By placing the speed cameras on roads they've managed to lower the average speed at those places. The enlargement of the number of speed cameras is based upon knowledge about for example how high the risk is for speed related accidents on the roads. The speed cameras always measure the speed in which every vehicle passes, but aren't constantly activated to register speed violations. Our purpose with this essay is consequently to explore possible relations between the activation of the speed cameras and the speed itself on the roads.We studied the average speed and the number of speed violations during 12 weeks evenly distributed in 2007. To see if the results would differ, we used two different response variables in the analysis.  Multiple linear regression was used to analyse the average speed, while Poisson regression was used in the analysis of the number of speed violations. An activated camera proved to cause a lowered average speed and fewer speed violations in three regions (Skåne, Mälardalen, Norr).To study the effect of maximized camera activation, an experiment in the region of Mälardalen was performed in the beginning of 2008. The result showed that maximized camera activation didn't decelerate the average speed, in stead the region's own activation policy seems to be more important for a lowered average speed. When the traffic flow rises the average speed decelerates while the number of speed violations also rises. During the study of commuter traffic we could see that the average speed is lower and there is fewer speed violations on commuter roads compared to normal traffic roads.</p> / <p>Under 2006 beräknas 150 personer ha omkommit i vägtrafikolyckor på grund av överskridna hastighetsgränser. Vägverket arbetar för att sänka dessa siffror bland annat genom att använda sig av Automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK). Genom att placera trafiksäkerhetskameror på sträckor har medelhastigheten på dessa sänkts. Trafiksäkerhetskamerorna mäter alltid hastigheten hos varje passerande fordon, men är inte konstant aktiverade för att registrera hastighetsöverträdelser. Nu vill man optimera kameraaktiveringen för att minska antalet ärenden utan att hanteringskapaciteten överskrids. Vårt syfte med uppsatsen är därför att undersöka möjliga samband mellan aktivering av trafiksäkerhetskameror och själva hastigheten på vägarna.Medelhastigheten och antalet överträdelser studerades under tolv veckor jämnt fördelade över år 2007. Analyserna gjordes med två olika responsvariabler för att se om resultaten skilde sig åt. Vi använde oss av multipel linjär regression för att analysera medelhastigheten, medan Poissonregression användes för antalet överträdelser. Det visade sig att en aktiv kamera gav upphov till sänkta medelhastigheter och färre hastighetsöverträdelser i tre regioner (Skåne, Mälardalen, Norr).För att studera effekten av maximal kameraaktivering utfördes ett experiment i region Mälardalen under början av 2008. Det visade sig att en maximal aktivering inte gav en sänkning av genomsnittshastigheterna, istället verkar regionens egen aktiverings-strategi ha större betydelse för sänkta genomsnittshastigheter.När fordonsflödet på alla sträckor ökar så minskar medelhastigheten medan antalet överträdelser ökar. För pendeltrafiksträckor är medelhastigheten lägre och det sker färre hastighetsöverträdelser än på normaltrafiksträckor.</p>

The use of marketing research panels are a more and more frequently used source of information for studies within many different branches. The purpose of this report is to investigate the demographic composition of panels and compare it with the population of Sweden, a possible change in behaviour of respondents, and if the source of recruitment is the cause of possible differences in study results. The study was commissioned by Norstats Linkoping office. Sources for the data material include Norstat’s recruitment process and their two main panels with different recruitment sources. To enable a deeper investigation of behaviour we also constructed a survey that was sent to 2,714 members of Norstat’s internet panels. The statistical analysis includes contingency table analysis, multiple logistic regression, and Poisson regression. The results show that the demographic composition does not fully cover all the aspects of the Swedish population and some groups are less represented than others. The behaviour tends to differ between panel members that have responded to three or less surveys compared to members that have responded to twenty or more surveys. Source of recruitment does not seem to affect the results of studies, but it has some effect on the demographic composition of marketing research panels. / Användandet av paneler som källa vid undersökningar har den senaste tiden blivit en allt vanligare företeelse. Denna rapport har för avsikt att undersöka panelers demografiska sammansättning och överensstämmande med Sveriges befolkning, eventuell ändring av svarsbeteende samt huruvida rekryteringskällan ger upphov till kvalitetsskillnader hos medlemmar i en panel. Företaget Norstat har med sitt kontor i Linköping figurerat som uppdragsgivare till arbetet. Datamaterialet till studien har uppkommit från Norstats rekryteringsprocess samt från företagets två huvudpaneler med olika rekryteringskällor. För att djupare undersöka svarsbeteende konstruerade vi även en enkätundersökning som skickades ut till 2 714 medlemmar i Norstats internetpaneler. Den statiska analysen innefattar χ2-test, multipel logistisk regression samt Poissonregression. Resultaten påvisade att den demografiska sammansättningen i panelen inte fullt ut speglade Sveriges befolkning samt att vissa grupper undertäcks i högre utsträckning än andra. Svarsbeteendet hos medlemmar i paneler har en tendens att ändras från det att medlemmen har svarat på en till tre undersökningar, till det att den har svarat på tjugo undersökningar eller fler. Rekryteringskällan till en panel verkar inte ge upphov till några större skillnader i svarsresultat, men däremot finns vissa skillnader i demografisk sammansättning.