En undersökning i det kvinnligt konstruerade könet och dess framställning pastorala porträtt under frihetstidens Sverige. Genom en undersökning av den dåtida kontexten och analys av tre kvinnliga porträtt undersöks framställningen av kvinnan som ett ideal. / An analysis of the female constructed gender and it's display in the pastoral portrait during the first half of the 18th century in Sweden. By looking at the kontext of the time an through analyzing three portraits the matter of woman as an ideal will be explored.

Hur påverkar porträttmålaren Hans Holbein den yngre dagens porträttkonst? Det är nästan 500 år sedan han dog. Vad är det för speciellt med Hans Holbein och vilka egenskaper i hans målningar är det som fångas upp av Sveriges kanske två  främsta porträttmålare idag? Finns detta inflytande även utanför Sverige? Detta är utgångspunkten för denna C-uppsats. Min uppsats påvisar att det realistiska porträttmåleri som Holbein verkade inom med naturtroget återgivna detaljer, noggrant planerade målningar med koder som finns där för den betraktare som vet att tyda dem. Såväl Müntzing, Hamngren samt Kitaj använder denna realism på ett tydligt sätt. Symbolerna som togs med av Holbein under renässansen var symboler för vad som ansågs viktigast i livet då. Dessa har ersatts med andra symboler i vår samtid. Det är detta som är magin eller mystiken i "realismen" – och kopplingen till Holbeins tradition – att den har flera lager eller dimensioner och att den tar spjärn mot symboliken. Det Holbeinska arvet går alltså igen och konstnärerna ger fina och eleganta gester åt den initierade betraktaren. Från Holbeins dyrbara exklusiva föremål har vi idag symboler för solidaritet, vänskap, kärlek och familj som de viktigaste attributen i livet.

No description available.

In 1704 Hedvig Eleonora, the dowager queen of Sweden, commissioned a portrait of herself and her great-grandson, Karl Fredrik, the duke of Holstein-Gottorp, four years of age. The portrait by court portraitist David von Krafft is quite formal in style, and alludes to other royal portraits in a number of dynastic symbols and visual conventions although it is unusual in its composition and subject-matter. There are two very similar copies of this painting, one in the collections of the Swedish National Museum, and one in Schloss Eutin in Germany. The Swedish painting has attracted little interest from art historians and has not been exhibited for many years. The aim of this study is to analyse the paiting in its historical, political and dynastic context. What was the purpose of the painting and what message was it to convey? A comprehensive comparision of royal portraits, commissioned in the late 1600:s and early 1700:s, reveals that many have visual conventions and status-enhancing details in common. However, the double-portrait differs from them in some important aspects. The composition of the portrait was most probably carefully considered. Hedwig Eleonora was an experienced art commissioner after 60 years of shaping the dynastic image-building of her son Charles XI and grandson Charles XII. She was also well versed in the visual use of symbolism and dynastic symbols. When the portrait was painted the unmarried king Charles II had been away in war for several years. The question of succession was pressing and the double-portrait can be read as a visual opinion piece on behalf of one of two possible heirs to the throne, the young Karl Fredrik. The young boy was the current duke of of Holstein Gottorp and the dowager queen herself was born a princess of Holstein-Gottorp. The double-portrait testifies to her life-long efforts to forward the cause of the dukedom. Perhaps it is also a testament to her failure. The king fought a long, wrenching war and when he died, another regent was chosen.