I dagens premiepensionssystem finns det två typer av aktiefonder, dels indexfonder och dels aktivt förvaltade fonder. Denna studie undersöker om aktivt förvaltade Sverigefonder och tillväxtmarknadsfonder lyckas uppnå en högre riskjusterad avkastning än valt jämförelseindex, om de aktivt förvaltade fonderna uppvisar persistens i sina prestationer och om det föreligger ett samband mellan graden av aktiv förvaltning och fondernas riskjusterade avkastning. Studien undersöker 38 Sverigefonder och 43 tillväxtmarknadsfonder under åren 2007-2013. Som mått på den riskjusterade avkastningen används i denna studie Jensens alpha, Sharpe-kvot och Treynor-kvot. För att undersöka persistensen har två olika varianter av contingency tables använts för att mäta persistensen både på kort och lång sikt. Sambandet mellan graden av aktiv förvaltning och riskjusterad avkastning har undersökts med hjälp av en regression där 1-R2 används som den oberoende variabeln och Jensens alpha som den beroende variabeln. Resultatet från studien visar att varken de aktivt förvaltade Sverigefonderna eller de aktivt förvaltade tillväxtmarknadsfonderna sett över hela perioden lyckas nå en högre riskjusterad avkastning än index. Sett till enskilda år lyckas både Sverigefonderna och tillväxtmarknadsfonderna nå en högre riskjusterad avkastning än jämförelseindex. Av resultatet framgår det vidare att Sverigefonderna tenderar att överprestera index när det föreligger högkonjunktur och underprestera index när det är lågkonjunktur i ekonomin. Tillväxtmarknads- fondernas prestationer är dock inte lika konjunkturberoende som Sverigefondernas. Varken Sverigefonderna eller tillväxtmarknadsfonderna uppvisar någon persistens i sina prestationer på lång sikt. På kort sikt uppvisar både Sverigefonderna och tillväxtmarknadsfonderna persistens i sina prestationer under enstaka tidsperioder. När det gäller sambandet mellan den riskjusterade överavkastningen (Jensens alpha) och graden av aktiv förvaltning (1-R2) sett över hela perioden föreligger det för Sverigefonderna ett negativt samband medan tillväxtmarknadsfonderna uppvisar ett positivt samband. Sett till enskilda år varierar sambandet både för Sverigefonderna och tillväxtmarknadsfonderna mellan att vara positivt och negativt.

<p>Det reformerade pensionssystemet som infördes på 90-talet består av tre delar; den allmänna pensionen, tjänstepension samt eventuellt privat pensionssparande. Till den allmänna pensionen avsätts 18,5 procent av individens inkomst varje år. 2,5 procent av dessa går till premiepensionen där individen själv väljer i vilka fonder de ska placeras. Det finns cirka 790 fonder att välja mellan i systemet. Om individen inte själv gör ett eget val placeras dennes premiepension i premiesparfonden vilken förvaltas av sjunde AP-fonden.</p><p> </p><p>Tidigare undersökningar har visat att engagemanget i premiepensionen är lågt. Det är relativt få individer som själv väljer i vilka fonder deras premiepension ska placeras. Undersökningarna har också visat att allmänhetens kunskaper om premiepensionssystemet som helhet är låga. PPM har bland annat till uppgift att informera allmänheten i frågor gällande premiepensionen och skapa engagemang samt kunskap bland spararna. Det är då av intresse att undersöka denna informationsverksamhet och engagemanget hos spararna. Uppsatsen syftar därmed till att utröna om aktiviteten i fondplaceringar skiljer sig mellan två grupper som är verksamma inom helt skilda yrkesområden, studera hur tillfredsställande PPM:s informationsverksamhet är utifrån hur de två undersökningsgrupperna upplever den samt få förståelse för vilken kunskap de båda grupperna anser sig ha och från vilka informationskällor kunskapen kommer.</p><p> </p><p>Genom att jämföra två grupper inom olika verksamhetsområden; anställda på ett tillverkningsföretag i Umeå och anställda vid Umeå Universitet på institutioner med ekonomisk inriktning undersöktes engagemanget hos de undersökta grupperna samt deras uppfattning kring PPM:s informationsverksamhet. Genom att utgå från teorier kring beslutsfattande och information genomfördes med hjälp av en enkätstudie den kvantitativa undersökningen som ligger till grund för denna uppsats. Utifrån de valda teorierna och med hjälp av statistiska verktyg analyserades enkätsvaren.</p><p> </p><p>Ett flertal av våra respondenter ser systemet som onödigt komplicerat och osäkert. Det upplevs också som att ett för stort ansvar läggs på den enskilda individen att själv förvalta sin premiepension efter bästa förmåga då kunskaperna för att kunna göra detta på ett optimalt sätt är varierande.</p><p> </p><p>Undersökningen visar att det finns skillnader mellan grupperna vad gäller upplevd informationsnivå och engagemang i premiepensionen. Aktiviteten det vill säga huruvida respondenterna själva valt fonder för sin premiepension är högre bland de anställda vid Umeå Universitets ekonomiinstitutioner än bland de på tillverkningsföretaget. Vad gäller den upplevda informationsnivån är den i genomsnitt lägre bland anställda på tillverkningsföretaget än anställda vid Umeå Universitet med ekonomisk inriktning.</p><p> </p><p>Det visade sig att PPM till viss del inte lyckats med att nå upp till sina uppsatta mål för informationsverksamheten för de undersökta populationerna. Detta eftersom en stor del av respondenterna inte ansåg sig vara tillräckligt informerade om premiepensionen. Det framgick även att flertalet av dem som upplever sig ha en högre informationsnivå i stor utsträckning fått sin kunskap från andra källor än PPM.</p>

<p>Introduction: In 1998, the pension system was changed and the so called PPM system was introduced. The PPM system is partly fund-based, partly distribution-based. There are approximately 700 different investment funds to choose between, at a maximum five for each individual. For persons who are not familiar with the financial market, the choice might be difficult. The lions’ part of the investors do not seem to have an active strategy. Are the reasons for that the complexity of the system or which factors do influence the choice between different fund strategies?</p><p>Problem area: The problem area of this thesis was to clarify the following questions: Why do not more peoples entitled to the Swedish PPM system make active investments and changes between different fund options? On the individual level, which factors influence how actively placements and changes are made within the PPM system?</p><p>Propose: Our mission was to investigate the reasons for the lack of activity of the individuals entitled to the benefits of the Swedish PPM system.</p><p>Methods: Our main approach was to quantitatively analyse the relations and to draw conclusion based on the questionnaire answers from a cohort of 100 respondents living in the city of Stockholm. The results were statistically analysed by using the computerised program SPSS.</p><p>Results: The lack of knowledge, experience and interest seem to be the factors most positively associated with the lack of initiative to actively make use of the possibilities offered by the PPM system.</p><p>Conclusions: The quantitative analysis performed indicates that a large majority of the Swedish population lack the qualities needed to manage the money obtainable within the Premium Pension System. It is evident that there are individual differences depending on educational level, income, age and risk attitude.</p> / <p>Inledning: 1998 reformerades det svenska pensionssystemet och det så kallade premiepensionssystemet infördes, som dels är fondbaserat, dels distributionsbaserat. I systemet finns omkring 700 olika fonder emellan spararen kan välja, maximalt fem. För en individ som inte är hemma på den finansiella marknaden kan valet av fonder vara ett svårt beslut. Är systemets komplexitet orsaken till att merparten av spararna inte har en aktiv strategi för sin premiepension eller vilka faktorer är det som styr detta?</p><p>Problemområde: De problemområden som avsågs klargöras genom denna studie var: Varför väljer inte fler svenska premiepensionssparare att aktivt placera och byta fonder? Vilka individuella faktorer styr hur aktiv individen är i sitt placerande av premiepensionsmedlen?</p><p>Syfte: Syftet var att undersöka orsakerna till varför merparten av de svenska premiepensionsspararna inte agerar aktivt i valet av fonder samt vilka individuella faktorer som är nav betydelse för graden av aktivitet i premiepensionssparandet.</p><p>Metodval: En kvantitativ ansats har huvudsakligen använts i denna uppsats då syftet var att uppdaga samband och dra slutsatser baserat på enkätsvar från en stor urvalsgrupp. Urvalet utgjordes av ett bekvämlighetsurval med 100 deltagande respondenter i stockholmsregionen. Det empiriska materialet bearbetades statistiskt i dataprogrammet SPSS.</p><p>Resultat: De faktorer författarna funnit haft störst inverkan för aktiviteten i premiepensionsvalet är kunskap, erfarenhet samt intresse. Avsaknaden av dessa antas vara vad som resulterar i många av de svenska premiepensionsspararnas passivitet i premiepensionsvalet.</p><p>Slutsatser: Den kvantitativa undersökning som genomförts indikerar att stora delar av den svenska befolkningen saknar de egenskaper som krävs för förvaltande av premiepensionen. Det framgår även att det föreligger skillnader beroende på bland annat individens utbildning, inkomst, ålder, kön samt åsikter kring risktagande.</p>

<p>Denna studie undersöker om det hade varit möjligt för en PPM-sparare att nå en högre riskjusterad avkastning genom att själv sätta samman en portfölj av PPM-fonder jämfört med att låta sitt sparkapital vara förvaltat av icke-valsfonden, Premiesparfonden.Tillvägagångssättet att beräkna riskjusterad avkastning görs genom användning av Markowitz’s portföljteori och ett definierande av den effektiva fronten inom PPM. Ett antal andra vedertagna teorier presenteras också. Anledningarna till att Markowitz har valts framför dem presenteras i metoddelen.Urvalet av fonder som ingår i undersökningen har begränsats till sådana som har funnits i PPM-systemet sedan år 2000 fram tills idag. Vidare är alla fonder som har haft en korrelation med varandra överstigande 98 % bortsorterade. I undersökningen ingick 230 fonder. Det höga antalet fonder leder till att flera miljarder portföljkombinationer hade varit möjliga. P.g.a. den matematiska komplexiteten förknippad med så många alternativ har ett portföljoptimeringsprogram använts.Av undersökningens resultat framgår det tydligt att det hade gått att uppnå en högre riskjusterad avkastning än Premiesparfonden genom att välja andra fonder inom PPM. Under observationsperioden uppnådde den optimala portföljen en genomsnittlig daglig positiv avkastning om 0,04 % vilket kan jämföras med Premiesparfondens negativa avkastning om 0,02 % per dag. Den optimala portföljen är vald vid en standardavvikelse som motsvarar Premiesparfondens.</p>

Denna studie undersöker om det hade varit möjligt för en PPM-sparare att nå en högre riskjusterad avkastning genom att själv sätta samman en portfölj av PPM-fonder jämfört med att låta sitt sparkapital vara förvaltat av icke-valsfonden, Premiesparfonden.Tillvägagångssättet att beräkna riskjusterad avkastning görs genom användning av Markowitz’s portföljteori och ett definierande av den effektiva fronten inom PPM. Ett antal andra vedertagna teorier presenteras också. Anledningarna till att Markowitz har valts framför dem presenteras i metoddelen.Urvalet av fonder som ingår i undersökningen har begränsats till sådana som har funnits i PPM-systemet sedan år 2000 fram tills idag. Vidare är alla fonder som har haft en korrelation med varandra överstigande 98 % bortsorterade. I undersökningen ingick 230 fonder. Det höga antalet fonder leder till att flera miljarder portföljkombinationer hade varit möjliga. P.g.a. den matematiska komplexiteten förknippad med så många alternativ har ett portföljoptimeringsprogram använts.Av undersökningens resultat framgår det tydligt att det hade gått att uppnå en högre riskjusterad avkastning än Premiesparfonden genom att välja andra fonder inom PPM. Under observationsperioden uppnådde den optimala portföljen en genomsnittlig daglig positiv avkastning om 0,04 % vilket kan jämföras med Premiesparfondens negativa avkastning om 0,02 % per dag. Den optimala portföljen är vald vid en standardavvikelse som motsvarar Premiesparfondens.

Det reformerade pensionssystemet som infördes på 90-talet består av tre delar; den allmänna pensionen, tjänstepension samt eventuellt privat pensionssparande. Till den allmänna pensionen avsätts 18,5 procent av individens inkomst varje år. 2,5 procent av dessa går till premiepensionen där individen själv väljer i vilka fonder de ska placeras. Det finns cirka 790 fonder att välja mellan i systemet. Om individen inte själv gör ett eget val placeras dennes premiepension i premiesparfonden vilken förvaltas av sjunde AP-fonden.   Tidigare undersökningar har visat att engagemanget i premiepensionen är lågt. Det är relativt få individer som själv väljer i vilka fonder deras premiepension ska placeras. Undersökningarna har också visat att allmänhetens kunskaper om premiepensionssystemet som helhet är låga. PPM har bland annat till uppgift att informera allmänheten i frågor gällande premiepensionen och skapa engagemang samt kunskap bland spararna. Det är då av intresse att undersöka denna informationsverksamhet och engagemanget hos spararna. Uppsatsen syftar därmed till att utröna om aktiviteten i fondplaceringar skiljer sig mellan två grupper som är verksamma inom helt skilda yrkesområden, studera hur tillfredsställande PPM:s informationsverksamhet är utifrån hur de två undersökningsgrupperna upplever den samt få förståelse för vilken kunskap de båda grupperna anser sig ha och från vilka informationskällor kunskapen kommer.   Genom att jämföra två grupper inom olika verksamhetsområden; anställda på ett tillverkningsföretag i Umeå och anställda vid Umeå Universitet på institutioner med ekonomisk inriktning undersöktes engagemanget hos de undersökta grupperna samt deras uppfattning kring PPM:s informationsverksamhet. Genom att utgå från teorier kring beslutsfattande och information genomfördes med hjälp av en enkätstudie den kvantitativa undersökningen som ligger till grund för denna uppsats. Utifrån de valda teorierna och med hjälp av statistiska verktyg analyserades enkätsvaren.   Ett flertal av våra respondenter ser systemet som onödigt komplicerat och osäkert. Det upplevs också som att ett för stort ansvar läggs på den enskilda individen att själv förvalta sin premiepension efter bästa förmåga då kunskaperna för att kunna göra detta på ett optimalt sätt är varierande.   Undersökningen visar att det finns skillnader mellan grupperna vad gäller upplevd informationsnivå och engagemang i premiepensionen. Aktiviteten det vill säga huruvida respondenterna själva valt fonder för sin premiepension är högre bland de anställda vid Umeå Universitets ekonomiinstitutioner än bland de på tillverkningsföretaget. Vad gäller den upplevda informationsnivån är den i genomsnitt lägre bland anställda på tillverkningsföretaget än anställda vid Umeå Universitet med ekonomisk inriktning.   Det visade sig att PPM till viss del inte lyckats med att nå upp till sina uppsatta mål för informationsverksamheten för de undersökta populationerna. Detta eftersom en stor del av respondenterna inte ansåg sig vara tillräckligt informerade om premiepensionen. Det framgick även att flertalet av dem som upplever sig ha en högre informationsnivå i stor utsträckning fått sin kunskap från andra källor än PPM.

Introduction: In 1998, the pension system was changed and the so called PPM system was introduced. The PPM system is partly fund-based, partly distribution-based. There are approximately 700 different investment funds to choose between, at a maximum five for each individual. For persons who are not familiar with the financial market, the choice might be difficult. The lions’ part of the investors do not seem to have an active strategy. Are the reasons for that the complexity of the system or which factors do influence the choice between different fund strategies? Problem area: The problem area of this thesis was to clarify the following questions: Why do not more peoples entitled to the Swedish PPM system make active investments and changes between different fund options? On the individual level, which factors influence how actively placements and changes are made within the PPM system? Propose: Our mission was to investigate the reasons for the lack of activity of the individuals entitled to the benefits of the Swedish PPM system. Methods: Our main approach was to quantitatively analyse the relations and to draw conclusion based on the questionnaire answers from a cohort of 100 respondents living in the city of Stockholm. The results were statistically analysed by using the computerised program SPSS. Results: The lack of knowledge, experience and interest seem to be the factors most positively associated with the lack of initiative to actively make use of the possibilities offered by the PPM system. Conclusions: The quantitative analysis performed indicates that a large majority of the Swedish population lack the qualities needed to manage the money obtainable within the Premium Pension System. It is evident that there are individual differences depending on educational level, income, age and risk attitude. / Inledning: 1998 reformerades det svenska pensionssystemet och det så kallade premiepensionssystemet infördes, som dels är fondbaserat, dels distributionsbaserat. I systemet finns omkring 700 olika fonder emellan spararen kan välja, maximalt fem. För en individ som inte är hemma på den finansiella marknaden kan valet av fonder vara ett svårt beslut. Är systemets komplexitet orsaken till att merparten av spararna inte har en aktiv strategi för sin premiepension eller vilka faktorer är det som styr detta? Problemområde: De problemområden som avsågs klargöras genom denna studie var: Varför väljer inte fler svenska premiepensionssparare att aktivt placera och byta fonder? Vilka individuella faktorer styr hur aktiv individen är i sitt placerande av premiepensionsmedlen? Syfte: Syftet var att undersöka orsakerna till varför merparten av de svenska premiepensionsspararna inte agerar aktivt i valet av fonder samt vilka individuella faktorer som är nav betydelse för graden av aktivitet i premiepensionssparandet. Metodval: En kvantitativ ansats har huvudsakligen använts i denna uppsats då syftet var att uppdaga samband och dra slutsatser baserat på enkätsvar från en stor urvalsgrupp. Urvalet utgjordes av ett bekvämlighetsurval med 100 deltagande respondenter i stockholmsregionen. Det empiriska materialet bearbetades statistiskt i dataprogrammet SPSS. Resultat: De faktorer författarna funnit haft störst inverkan för aktiviteten i premiepensionsvalet är kunskap, erfarenhet samt intresse. Avsaknaden av dessa antas vara vad som resulterar i många av de svenska premiepensionsspararnas passivitet i premiepensionsvalet. Slutsatser: Den kvantitativa undersökning som genomförts indikerar att stora delar av den svenska befolkningen saknar de egenskaper som krävs för förvaltande av premiepensionen. Det framgår även att det föreligger skillnader beroende på bland annat individens utbildning, inkomst, ålder, kön samt åsikter kring risktagande.

Made available in DSpace on 2014-06-12T15:50:51Z (GMT). No. of bitstreams: 1 license.txt: 1748 bytes, checksum: 8a4605be74aa9ea9d79846c1fba20a33 (MD5) Previous issue date: 2008 / A tecnologia UWB (Ultra-WideBand) é uma das mais promissoras para a comunicação em redes sem fio de curto alcance. Esta afirmação é reforçada pelo fato dos sinais UWB ultrapassarem facilmente obstáculos e pelo fato da tecnologia permitir uma banda passante ultra-larga associada a um baixo consumo de energia. As interferências multi-usuário (MUI) em redes UWB são um dos principais fatores que contribuem para uma degradação rápida da qualidade da comunicação na rede. Assim sendo, a adoção de um mecanismo de mitigação de interferências multi-usuário se faz necessário. Esta dissertação propõe um método de mitigação adaptativa de MUI para redes UWB TH-PPM (Time Hopping - Pulse Position Modulation). O método proposto, chamado de MSS-UWB, se baseia nos sistemas de múltiplos códigos com o objetivo de criar vários enlaces entre um mesmo par transmissor-receptor e realizar adaptação da taxa de dados através da seleção adaptativa destes enlaces. Simulações realizadas com o auxílio do Matlab demonstraram que a utilização de múltiplas seqüências TH para a mitigação adaptativa da MUI traz benefícios com relação à utilização do canal de comunicação.

A thesis submitted in accordance with the requirements for the Degree Master of Education in the Department of Educational Foundations and Management at the University of Zululand, 2018. / When Post-Provisioning Model (PPM) was implemented in 1998, it appeared as if the need to maintain quality teaching and learning and good working conditions for educators was not taken into consideration. The conditions under which schools have been working since the implementation of the PPM do not appear to have improved curriculum implementation in schools. This has affected the management of implementation, and to a large extent the entire education system in South African schools. In this study, the researcher investigates the influence of the PPM on curriculum implementation at secondary schools in the King Cetshwayo District of KwaZulu-Natal in South Africa. The objectives of the study were to:  To establish how principals manage the PPM at secondary schools.  To find out the influence of the PPM in curriculum implementation at secondary schools. The quantitative approach grounded in the positivism paradigm was used to collect and interpret empirical data from principals of secondary schools in the King Cetshwayo District. The findings of the study reveal that the influence of the PPM in the management of the schools and in curriculum implementation affects the performance in all spheres of the schools in the King Cetshwayo District. The principals experience contextual problems which affect administration and curriculum implementation. The main recommendation from the study’s findings is that there is a need for the Department of Basic Education to revise the PPM in order to serve the needs of schools, particularly the previously disadvantaged schools that experience deficits in all areas of teaching and learning.

No description available.