Bakgrund: Inom neonatal intensivvård vårdas prematura barn med sina föräldrar och personalen bör ha ett helhetsperspektiv på barnet och dess familj. Två metoder som används för att bland annat skapa förutsättningar för föräldra- barnkontakt, är Newborn Individualized Development Care and Assessment Program (NIDCAP) och känguruvård. Det finns ett flertal hinder som kan försvåra föräldra- barnkontakten när ett barn föds prematurt och sjuksköterskan har en central roll i att främja kontakten. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa upplevelsen av att bli förälder till ett prematurt barn i behov av neonatal intensivvård. Metod: Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades fem föräldrar/föräldrapar. Materialet har analyserats med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I berättelserna om föräldrarnas upplevelser identifierades ett övergripande tema, Mitt barns liv vilar i era händer, baserat på både positiva och negativa upplevelser från deras tid inom neonatal intensivvård. Detta tema bygger på sex kategorier: Trygg med personalen, Att få bli barnets förälder, Nöjd familj, Otrygg med personalen, Svårigheter att bli barnets förälder och Brist på samtal. Slutsats: När ett barn föds prematurt och är i behov av neonatal intensivvård finns det faktorer som personalen kan påverka för att underlätta den tidiga föräldra- barnkontakten. Klinisk betydelse: Med en ökad medvetenhet hos personal inom neonatal intensivvård om vad föräldrarna upplever som positivt/negativt i vården kan denna utvecklas och förbättras. En del i detta är att göra föräldrarna mer delaktiga i vården. / Background: In the Neonatal Intensive Care Unit premature infants and their parents are cared for, the staff´s holistic approach to the infant and their family is essential. Two methods used to create opportunities for contact between the parent and the infant are NIDCAP and kangaroo care. There are several obstacles that may hinder this contact when an infant is born prematurely and the nurse has a key role in promoting this contact. Purpose: The purpose of this study is to enlighten the experience of being the parent of a premature infant in need of Neonatal Intensive Care. Methods: Data collection was made through semi-structured interviews. Five parents /couple of parents were interviewed. The material has been analyzed with the inspiration of qualitative content analysis. Result: In the interviews with the parents an overarching theme were identified, My infant's life rests in your hands, based on both the positive and negative experiences during their time in Neonatal Intensive Care Unit. The theme is based on six categories: Secure with the staff, Becoming a parent, Happy family, Insecurity with the personnel, Difficulties to become the infant's parent, and Lack of dialogue. Conclusion: When an infant is born prematurely and in the need of Neonatal Intensive Care there are factors that the staff can affect in order to facilitate the early parent-child contact. Clinical significance: With an increased awareness among the neonatal intensive care staff what parents perceive as the positive/ negative, the care can be developed and improved. A part of this is to make parents more involved in the care of their infants.

No description available.

ROP undersökningen har visat sig vara en stressande och smärtsam undersökning för det prematura barnet. Vid ROP-undersökning är det barnsjuksköterskan som ansvarar för omvårdnaden om det prematura barnet på neonatalavdelning. Inga publicerande studier har identifierats inom området där sjuksköterskors upplevelser är beskrivna i samband med en ROP-undersökning. Suftet med pilotstudien var att belysa barnsjuksköterskors upplevelser i samband med ROP-undersökningar på prematura barn födda innan gestationsvecka 32. Pilotstudien har en kvalitativ deskreptiv design med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att optimal omvårdnad och föräldramedverkan bidrog till en gynnsam omvårdnad enligt barnsjuksköterskorna. Smärtskattning, arbetsmiljö, barnfokus och information var utvecklingsområden som identifierades. Temat som framkom var att barnsjuksköterskorna upplevde att beteendestödjande interventioner har en skonsam inverkan på det prematura barnet vid en ROP-undersökning. Utifrån resultatet i pilotstudien vore det av intresse att undersöka barnsjuksköterskans omvårdnadsobservationer för att bedöma smärtförnimmelser vid en ROP-undersökning i en fullskalig studie. Vidare forskning inom detta område kan leda till att den evidensbaserade omvårdnande vid ROP-undersökning på det prematura barnet utvecklas.

Bakgrund För tidig födsel innebär ökade risker för barnets liv och hälsa. Att få ett mycket för tidigt fött barn och därmed behöva vårdas på neonatalavdelning kan vara traumatiskt, omvälvande och stressande för mammor och kan ha stor betydelse för deras livskvalitet. Syfte Att beskriva mammor till för tidigt födda barns livskvalitet och påverkande faktorer upp till 12 månader efter förlossningen. Metod Studien hade en kvantitativ design och var en longitudinell kohortstudie där mammor (n=493) till barn som vårdats på sex olika neonatalavdelningar i Sverige fick svara på enkäter om livskvalitet (SF-36) vid fyra olika tillfällen under det första året efter förlossningen. Data har analyserats för att se vilka faktorer som kan ha haft betydelse för mammans livskvalitet samt om det fanns några skillnader över tid. Resultat Lägst livskvalitet skattades vid utskrivning från neonatalavdelning med en signifikant och successiv förbättring de kommande 12 månaderna (p <0,01). Inom grupperna med olika faktorer fanns vissa signifikanta skillnader i livskvalitet med liten eller medelhög effektstorlek i några dimensioner av livskvalitet. Slutsats Mammorna skattade lägre livskvalitet vid utskrivning än senare under det första året och det fanns skillnader i livskvalitet mellan olika grupper av mammor. Detta är viktig kunskap för hälso- och sjukvårdspersonal i mötet med mammor till för tidigt födda barn. Klinisk tillämpbarhet Resultatet kan hjälpa barnmorskor och även barnsjuksköterskor och distriktsjuksköterskor att få en bättre förståelse för mammor till för tidigt födda barn och därmed kunna förebygga ohälsa och stötta mammorna för att främja en god anknytning till barnet. / Background Premature birth involves an increased risk for the child's life and health. Having a preterm infant and thus needing care at a neonatal unit may be traumatic and stressful for mothers and also have a great impact on their quality of life. Aim To describe the quality of life among mothers of preterm infants and influencing factors up to 12 months after birth. Method The study had a quantitative design and was a longitudinal cohort study. Mothers (n = 493) of preterm infants who were cared for at six neonatal units in Sweden answered questionnaires about quality of life (SF-36) on four different occasions during the first year after birth. Data has been analyzed to see which factors that may have had an impact on the mother's quality of life and whether there were any differences over time. Results The lowest quality of life was estimated at discharge from the neonatal unit with a significant and gradual improvement in the first year after delivery (p<0,01). Within the different groups of mothers, there were significant differences in quality of life with a small or medium effect size in some dimensions of quality of life. Conclusion The mothers in this study rated their quality of life lowest at the time for discharge from the neonatal unit, and there were differences in quality of life between different groups of mothers. This is important knowledge for healthcare professionals. Clinical application The result of this study may help midwives and other healthcare professionals to gain a better understanding of mothers of preterm infants and their situation and thereby prevent mental illness and support the mothers to promote secure attachment with their children.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.