Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur pedagogerna ute i verksamheterna använder vardagssituationerna i tamburen för att främja barns språkutveckling. För att utreda detta syfte ställs två problemfrågor, 1. Vilka strategier har pedagogerna för att ta tillvara på samtalen tillsammans med barnen när de befinner sig i tamburen? 2. Vilken typ av samtal finns det i tamburen?   De teorierna som ligger till grund i detta examensarbete är företrädesvis Lev Vygotskijs teorier om språkutveckling, samspel och interaktioner. Det empiriska materialet till detta examensarbete är av en kvalitativ art och genomfördes genom observationer av pedagoger i rutinsituationerna i tamburen, på två olika förskolor. Analysen av det insamlade materialet visar att den språkliga och kommunikativa interaktionen mellan barn och vuxna varierar på olika förskolor. På den ena förskolan som observerades bestod interaktionen mellan vuxen och barn till stor del av korta kommandon och tillrättavisningar, medan observationerna på den andra förskolan visade mer hur pedagogerna var mer av den vägledande sorten där de använde sina egna språkkunskaper för att hjälpa barnen att förstå sin omvärld genom språkliga benämningar och meningsuppbyggnader. Studien visar att det finns en medvetenhet kring språk och språkutveckling i rutinsituationer till viss del, men att detta är något man kan fortsätta att arbeta och utveckla mer i förskolans verksamhet. / The purpose of this study is to find out how teachers out in the operations are using everyday situations in the hall to promote childrens language development. To investigate this purpose, this study will go through two issues. 1. What strategies has the pre-school teachers to take advantage of the talks with the children when they are in the hall? 2. What type of conversations can be seen in the hall?   The theory underlying this study is Lev Vygotsky's theories of language development, interplay and interactions. The empirical data for this study was conducted through observation of educators in routine situations in the hall in the preeschools, in two different preeschools. The analysis of the data collected shows that the linguistic and communicative interaction between children and adults vary at different preschools. On one of the preschools that was observed, did interaction between adults and children largely consisted of short commands and reprimands. While observations on the second preeschools showed more how educators were more indicative of the kind where they used their own language skills to help children understand their world through the linguistic terms and constructing sentences.   The study shows that there is an awareness of language and language in routine situations to some extent, but this is something you can continue to work and develop more in preschool.

Denna undersökning syftar till att undersöka sanningshalten i medias artiklar om barns TV-tittande. För att göra det, jämfördes flera tidningsartiklar med vetenskapliga artiklar som handlar om barns tv-tittande. Endast de tidningsartiklar som hänvisar till vetenskapliga artiklar användes för denna undersökning. Resultaten visar att media ibland vinklar fakta, men överdriver riskerna med yngre barns tv-tittande i jämförelse med vad som skrivs i de vetenskapliga artiklarna. I flera fall har även de positiva effekterna tonats ned, såväl i tidningsartikeln som i den vetenskapliga artikeln. Tolv av de fjorton tidningsartiklarna i denna undersökning återberättar inte vad den vetenskapliga forskningen säger på ett sanningsenligt sätt.   För att undersöka om det finns något samband mellan medias bild av barnens TV-tittande och förskollärarnas medieanvändande delades en enkät ut till flera förskollärare. Enkätundersökningen visar att hälften av deltagarna inte svarade på om de var påverkade av medias bild eller inte. De som besvarade den frågan uppgav att de antingen inte påverkades alls eller mycket lite av medias bild, eller så svarade de, men inte på den aktuella frågan. Dessa resultat är dock osäkra på grund av det låga antalet svar på enkäten. / This study aims to investigate the truthfulness in media reports concerning children´s television viewing. Several press articles were compared with scientific articles which is about children´s television viewing. The press articles referring to scientific articles for this study were choosen. Our results show that media attend some times to angle facts but exaggerate the risks with young children´s television viewing in compared to what the scientific articles report. In several cases, the positive effects have been downsized both in the press articles and in the scientific articles. Twelve of the fourteen press articles in this study failed to retell what the scientific research says in at truthful way.   To explore if there is a relationship between media´s report in children´s television viewing and preschool teachers media usage a questionnaire were handed out to preschool teachers. The questionnaire survey shows that half of the participants did not answer whether they were influenced by the media`s image or not. Those who did answer reported that they either were not affected at all or very little of media´s image or they did answer, but not to the question at issue. These results, however, are uncertain, due to the low number of responses on the questionnaire.

The focus of this study is children´s influence and participation. This is an important part of preschool, according to the Swedish curriculum (Skolverket, 2010). Hoping to see another perspective of working with children´s influence and participation, my study took place in Nepal. The method used for this study is qualitative interviews. The interviews are made with teachers with insight in preschools in Nepal. The aim of my study is to find knowledge about these teachers' view regarding children´s influence and participation. I also wanted to find out more about their work with children´s influence and the teachers' perspectives on preconditions of this work. The result of this study shows that influence in preschool is important, according to the teachers. These teachers' view on children´s influence is about seeing and listening to the children and invite their ideas. My study has also made it visible that the main thing of these teachers' work with children´s influence is to let the children choose activities for them selves. The result also describe different preconditions which can affect the teachers' work with children´s influence. One example is teachers' approach which seems to be an important consideration for children´s possibilities to influence and participation. / Min studie fokuserar på barns inflytande, vilket ses som en viktig del i den svenska förskolan (Skolverket, 2010). Jag har valt att undersöka lärares arbete i Nepal för att få ett annat perspektiv på hur arbetet med barns inflytande kan se ut. Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag intervjuat lärare med insyn i Nepals förskoleverksamhet. Syftet med min studie är att undersöka hur dessa lärare ser på och arbetar med barns inflytande i förskolan, samt vilka förutsättningar som finns för detta arbete. Resultatet visar att lärarna ser barns inflytande i förskolan som viktigt och det handlar bland annat om att se och lyssna till barn samt bjuda in deras idéer. Min studie visar också att lärarnas arbete med barns inflytande handlar till stor del om att barnen själva får välja aktiviteter. Resultatet i min studie beskriver olika förutsättningar som kan påverka arbetet med barns inflytande. Det kan till exempel handla om lärares förhållningssätt, vilket ses som en avgörande faktor för barns möjligheter till inflytande.

För att söka kunskap om förskollärares uppfattningar om det pedagogiska arbetet för hållbar utveckling i förskolan utifrån ett didaktiskt perspektiv har en grupp förskollärare intervjuats i denna studie. Detta med syftet att kartlägga vilket innehåll förskollärarna lyfter fram som viktig kunskap i sammanhanget och hur de beskriver sitt arbete i undervisningen för hållbar utveckling. Det handlar om att synliggöra innehåll, förhållningssätt och metoder i undervisningen för hållbar utveckling inom ramarna för förskolans kontext. Studien bygger på kvalitativ analys av empiri som samlats in med hjälp av semistrukturerad intervju. Studiens resultat presenteras i beskrivningskategorier indelade i ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Det framträdande mönstret visar främst på: - en praktik som utgår från naturstudier av växter och djur med inslag av besök i skogen eller närområdet samt återvinning av material. Den ekologiska och ekonomiska dimensionen vävs samman. - att värdegrundsarbetet inkluderats i den sociala dimensionen av hållbar utveckling, ett namnbyte har skett: från värdegrundsarbete till social hållbarhet. Studiens analys ger en djupare insikt i förskollärarnas pedagogiska val kopplade till möjligheter och utmaningar som studien visar på i relation till arbetssätt och organisation i undervisningen för hållbar utveckling.