Bakgrund: Vårdskador har blivit ett alltmer vanligare problem inom vården och fall, trycksår och undernäring är bland de vanligaste vårdskadorna. Vårdskador leder till onödiga lidande för den vårdsökande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att arbeta med preventiv vård för att förhindra fall, trycksår och undernäring. Metod: En litteraturöversikt där studier med kvalitativ ansats ingår. Artiklarna söktes genom databaserna Cinahl och Medline. En kvalitativ analysmodell har använts i analysprocessen där åtta vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: Studien visade att vårdpersonalen insåg vikten av att göra en riskbedömning men att förutsättningarna för en god preventiv vård grundades i positiv inställning till prevention. I resultatet framkom det att vårdpersonalen ansåg att en god kommunikation var väldigt viktigt för att förhindra och upptäckta vårdskador och även att teamsamverkan var viktigt del i preventiva vården. Slutsatser: Vårdpersonalens kunskap, erfarenhet och attityd om preventiv vård visade sig ha stor inverkan på utförandet i den preventiva vården. Samt att vårdpersonalen i stor utsträckning ansåg att det var viktigt med riskbedömningar och genom att gå in tidigt med preventiv vård ökade patientsäkerheten och antalet skador som orsakades av vården minskade. Vikten av god teamsamverkan och kommunikation i det preventiva arbetet belystes.

Sammanfattning   Bakgrund: Andelen personer som är 65 år eller äldre fortsätter att öka globalt. Åldrandet medför fysiska och neurologiska förändringar, funktionsnedsättningar samt ökad risk för sjukdomar, vilket i sin tur ökar risken att drabbas av negativa konsekvenser såsom fallskador, trycksår, undernäring och oral ohälsa. Negativa konsekvenser kan ofta förebyggas eller mildras genom att arbeta vårdpreventivt på ett samordnat, genomtänkt och effektivt sätt i hela sjukvårdssystemet. Sjuksköterskor kan med hjälp av validerade riskbedömningsinstrument tidigt identifiera risker gällande fall, trycksår, undernäring och oral ohälsa vilket minskar risken för att äldre personer ska drabbas av onödigt lidande.   Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda riskbedömningsinstrument för fall, trycksår, undernäring och oral ohälsa inom kommunal vård och omsorg för äldre personer. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes med åtta sjuksköterskor inom kommunal vård och omsorg. Resultat: Under analysprocessen framkom två huvudkategorier: riskbedömningar prioriteras bort med underkategorierna tidsbrist, brist på stöd, brist på kunskap och förståelse för riskbedömningsinstrumentens vinster, samt riskbedömningar bidrar till en säkrare vård och bättre hälsa för de äldre med underkategorierna riskbedömning bidrar till ett strukturerat arbetssätt och möjliggör identifiering av risker.     Slutsats: Tidsbrist, brist på stöd samt brist på kunskap om fördelar och vinster med användandet av bedömningsinstrumenten var orsaker till att arbetet med riskbedömningar prioriterades bort av sjuksköterskorna. De sjuksköterskor som hade kunskap om skillnaden mellan riskbedömningsinstrument jämfört med andra instrument som skattar ett pågående symtom ansåg att användandet av riskbedömningsinstrument ökade möjligheten att tidigt identifiera risker.   Nyckelord: Preventiv vård, riskbedömningsinstrument, sjuksköterskor, äldre personer / Summary   Background: The proportion of people aged 65 or older continues to increase globally. Aging leads to physical and neurological changes, disabilities, and an increased risk of disease, which in turn increases the risk of suffering negative consequences such as falls, pressure ulcers, malnutrition, and oral ill-health. Negative consequences can often be prevented or mitigated by working in preventive care in a coordinated, well-thought-out, and effective manner throughout the healthcare system. With the help of validated risk assessment instruments, nurses can identify risks at an early stage regarding falls, pressure ulcers, malnutrition, and oral ill-health, which reduces the risk of elderly people suffering from unnecessary suffering.   Purpose: The aim was to describe nurses' experiences of using risk assessment instruments for falls, pressure ulcers, malnutrition, and oral ill-health in municipal care and care for the elderly.   Method: A qualitative interview study with an inductive approach was conducted with 8 nurses in municipal care and nursing.   Results: During the analysis process, two main categories emerged: risk assessments are prioritized away with the subcategories lack of time, lack of support, lack of knowledge and understanding of the benefits of risk assessment instruments, and risk assessments contribute to safer care and health for the elderly with subcategories risk assessment contributes to a structured approach. of risks.   Conclusion: Lack of time, lack of support, and lack of knowledge about the benefits and gains with the use of the assessment instruments were reasons why the work with risk assessments was prioritized away by the nurses. The nurses who had knowledge of the difference between risk assessment instruments compared to other instruments that estimate an ongoing symptom considered that the use of risk assessment instruments increased the ability to identify risks early.    Keywords: Preventive care, risk assessment instruments, Nurses, older people

Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om att använda bedömningsinstrument i preventiv vård av äldre personer inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Kvalitativ ansats användes, där individuella intervjuer med sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård genomfördes. Insamlat material analyserades med induktiv innehållsanalys.Resultat: Utifrån genomförd innehållsanalys framkom det tre kategorier: verktyg för ökad patientsäkerhet, erfarenhet och kunskap är en förutsättning, bristande verklighetsförankring och användbarhet. Till dessa finns subkategorier, där studiens syfte belystes. Resultatet visade att bedömningsinstrument kan användas som verktyg till en säkrare och mer jämlik vård, där risker kunde identifieras, skapa en objektiv och tydlig struktur. Erfarenhet och kunskap ansågs vara förutsättningar för att kunna använda bedömningsinstrument. Det fanns också svårigheter, som att bedömnings-instrumenten kunde vara svåra att tolka, missvisande och inte alltid stämde med verkligheten, vilket gör det viktigt att välja rätt bedömningsinstrument.Slutsats: Användning av bedömningsinstrument kan leda till säkrare, mer jämlik och rättvis förebyggande vård av äldre. Det krävs utbildning och kunskap för att bedömningsinstrument ska användas och vana ökade användning och acceptans. Begränsningar som upplevdes var att det kunde vara svårt eller missvisande. Vidare forskning skulle kunna vara den äldres upplevelse av bedömningsinstrumenten i den preventiva vården samt hur bedömningsinstrument används vid bedömning av äldre med kognitiv svikt.Nyckelord: Sjuksköterskors upplevelser, bedömningsinstrument, kommunal hälso- och sjukvård, preventiv vård av äldre / Aim: The purpose was to investigate the nurses perception in using the assessment instrument in preventative care of elderly within a municipal health care setting. Method: A qualitative approach was used and were performed with individual interviews of nurses. They were working in a municipal health care setting. The collected material was assessed with an inductive content analysis. Results: From the content analysis it emerged three categories, tools for increased patient safety, experience and knowledge is vital, lacking reality abutment and usability and to these sub categories where the purpose of the study where shown. The result showed that the assessment instrument can be used as a tool for a safer and more equal care. Experience and knowledge where seen as vital in order to be able to use the assessment instrument. It also emerged that there could be difficulties to interpret the assessment instrument as well as being misleading and not in touch with reality. Conclusions: The use of assessment instruments can lead to a secure, more equal and fair prevention in the care of the elderly. It is required to get education and knowledge about the assessment instrument to make sure it is being used and by using it frequently it increased use and acceptance. The limitations that were perceived were that it could be hard to understand or misleading. Further research could be the elderly experience of the assessment tools in preventive care and how assessment tools are used in assessing the elderly with cognitive impairment.Keywords: Nursing experiences, assessment tools, municipal health care, preventive care of older people.