One of the major concerns of counselling psychology is to foster development rather than to simply remediate problems. One of the emotions through which proactive development might be facilitated is pride. Pride has potential connections to achievement motivation, care and attention toward work, task persistence, self-competence, esteem, and general productive well-being within a social context. The purpose of this study was to describe children's conceptions of pride in the anticipation that knowing about these conceptions would help indicate ways for counsellors to intervene. Using phenomenography, a descriptive research methodology that emphasizes conceptions of things experienced, child participants in Grades 2, 4, and 7 were interviewed to determine their conceptions of pride. The children were invited to talk about pride, mainly by telling stories of experiences with pride. The resulting narratives were analyzed to sift out all qualitatively distinct categories of meaning for pride, mapping the general domain of the emotion. Eight distinct conceptions emerged, including three active or doing conceptions (achieving, acting ethically, and acting independently) and five having conceptions (possessing, having a desired attribute or ability, belonging, having special status, and pride by association). All conceptions were represented in all three grades sampled, with no outstanding age- or gender-related differences. Research results contribute to our knowledge of how children experience and comprehend pride, and point toward educational and psychological implications for those who parent, educate, or counsel children. / Education, Faculty of / Educational and Counselling Psychology, and Special Education (ECPS), Department of / Graduate

Från fjollor och flator till läderbögar och lesbiska på motorcykel – så beskrivs bland annat deltagarna i Prideparaden i svensk media. Den tidigare radikala manifestationen har sina rötter i New York som 1979 bröts ut i ett uppror gentemot det polisvåld som existerade mot hbtqi-personer i dåtidens USA. Utifrån Judith Butlers queerteori och Foucaults teori om makt studerar uppsatsen hur gestaltningen av hbtqi-personer ser ut i svensk media och huruvida media bidrar till ett reproducerande av redan existerande stereotyper. Det analyserade materialet är artiklar från svenska dags- och kvällstidningar mellan 1998–2019 som har utgångspunkt i rapporteringen kring Pride. Idag beskrivs paraden som en glittrande kärleksfest med dansande och sjungande deltagare med fokus på mångfald och tolerans. Mediebilden av hbtqi-personen kan förstås som en skapelse utifrån de heteronormativa strukturerna i samhället och är minst sagt komplex. Trots den positivt präglade rapporteringen av Pride visar uppsatsen på det exkluderande klimat som existerar. Det talas väldigt mycket om bögar och lesbiska och nästan inget om bisexuella och transpersoner. När en rörelse som Pride får medial uppmärksamhet riskerar den också att urvattnas och förlora sin politiska kärna. Uppsatsen förklarar hur medias gestaltning av hbtqi-personer inte bör ses som representativ av olika sexualiteter och könsidentiteter, men föreslår hur den (o)disciplinerade kroppen i Prideparaden kan förstås som ett motstånd gentemot heteronormativa maktstrukturer i samhället. Uppsatsen bidrar med ett synliggörande av en stereotypisk och snäv gestaltning av icke-normativa kroppar i svensk media och redogör för vilka konsekvenser det får när media lyfter fram marginaliserade grupper genom förenklade beskrivningar.

No / This article draws on findings from a three-year project to develop and deliver culturally appropriate support group materials for South Asian and Eastern European family carers of relatives with dementia living in the UK. Analysis of interview and field note data revealed insights into how understandings of dementia in different cultural contexts can become operationalized through stigma processes and in turn influence the ways in which people with dementia and their family carers engage with formal and informal support.

Tidigare forskning av Cheng, Tracy och Henrich (2010) har identifierat samband mellan tvåfacetter av stolthet och två olika strategier för att nå social status. Dessa samband harkonceptualiserats till stolthet-statusmodellen. Den har tidigare undersökts i en amerikanskpopulation och det finns enbart en studie på en liten avgränsad svensk population. Vidarefinns det inga tidigare studier som har undersökt om stolthet-statusmodellen samvarierar medpositiva attityder till utbildning. Denna studies syften var därför att undersöka stolthet-statusmodellen på en svensk population samt undersöka hur de olika statusstrategierna ochstolthetsfacetterna samvarierar med positiva attityder kring utbildning. För att undersöka dettagjordes ett bekvämlighetsurval av 609 stycken elever på teoretiska gymnasieprogram som fickskatta sin subjektiva upplevelse av stolthetsfacetterna, statusstrategierna samt sina positivaattityder till utbildning. Gymnasieelevernas skattningar korrelerades och skillnaden mellankorrelationerna undersöktes. Resultaten visar att stolthet-statusmodellen delvis är valid på ensvensk population, att statusstrategier samvarierar signifikant med positiva attityder tillutbildning och att stolthetsfacetterna till viss del samvarierar signifikant med positiva attitydertill utbildning. Möjliga förklaringar till resultaten diskuteras tillsammans med enmetoddiskussion samt praktiska implikationer och förslag på framtida forskning om stolthet-statusmodellen och positiva attityder till utbildning. / Previous research by Cheng, Tracy and Henrich (2010) has identified relationships betweentwo facets of pride and two different strategies to attain social status. These relationships havebeen conceptualized to a pride-status model. The model has been tested on an Americanpopulation and only in one study has it been tested in a Swedish context. Moreover, there areno previous studies on the possible relationship between the pride-status model and positiveattitudes towards post-secondary education. Therefore, the purposes of this study were toinvestigate if the pride-status model is valid on a Swedish population and investigate how thedifferent status strategies and facets of pride relate to positive attitudes towards post-secondary education. In order to examine this, a convenience sample consisting of 609students in high school preparing for post-secondary education rated subjective experiences offacets of pride, social status strategies and attitudes towards post-secondary education. Thestudents’ ratings were correlated with each other and the difference between the correlationswas examined. The findings show that the pride-status model is partly valid on a Swedishpopulation and that the status strategies correlated significantly with positive attitudes towardspost-secondary education. The facets of pride were significantly correlated with positiveattitudes towards post-secondary education to some extent. Possible explanations of thefindings are discussed together with a methodology discussion and proposals for futureresearch within the area of the pride-status model and attitudes towards education.

In this thesis, I maintain that a focus on a narrowly defined sense of ‘fidelity’ is used to discourage and devalue adaptations that work to comment on class, racial, and gender dynamics that the original author did not. An emphasis on strict fidelity can also be a misogynistic response to Austen adaptations’ popularity among young women. While certainly one may have legitimate aesthetic concerns in regards to adaptations of any form—novel, film, YouTube, or otherwise—it is important to scrutinize the claim that such artistic differences are not, in fact, rooted in general disdain for narratives and media embraced by, or seemingly embraced by, women (particularly young women). Just as importantly, the motivations of those claiming to produce feminist narratives must be equally scrutinized, as I have found that these content producers at times use the very real misogyny directed at young women and their interests in order to shield themselves from criticism of their own portrayals of women and feminism. I discuss the discourse around contemporary film and book adaptations of Pride and Prejudice, as well as evaluate two recent adaptations that have made waves in popular culture: Pride and Prejudice and Zombies and The Lizzie Bennet Diaries.

Impulsivity, venturesomeness, and pride variables were examined as potential moderators of the associations between childhood trauma and physical aggression, alcohol use and physical aggression, and drug use and physical aggression. Participants (n = 457) were college students recruited from a university in the Southeast. It was hypothesized that childhood trauma, alcohol use, and drug use would be associated with increased scores of physical aggression. In addition, it was hypothesized that impulsivity, venturesomeness, authentic pride, and hubristic pride would moderate these relationships. Linear, multivariate hierarchical regression analyses were used to examine these variables as potential moderators. Hypotheses concerning hubristic pride as a moderator of the relationship between alcohol use and physical aggression as well as the relationship between drug use and physical aggression were supported. In addition, the hypothesis concerning authentic pride as a moderator of the relationship between alcohol use and physical aggression was supported albeit in the opposite direction than predicted. Hypotheses concerning the moderating roles of impulsivity and venturesomeness were not supported. Findings support the idea that the deleterious psychological effects of substance use can be compounded by personality factors such as authentic and hubristic pride. The discussion encompasses why interventions should target attributions and cognitions and why simply encouraging someone to have a more “healthy pride” is likely to be ineffective at reducing physical aggression in the context of drug use and alcohol use.

För många är arbetet den mest centrala delen ilivet där de flesta av dygnets vakna timmar spenderas. Studiens syfte var attundersöka yrkesstolthet och identifikation med arbetet. Enligt KASAM- teorin, känslaav sammanhang, är meningsfullhet en viktig komponent för individens yrkesstolthet.Åtta individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta deltagare iåldrarna 40 till 65 år med varierande yrken. Ett heterogent urval användes föratt få en så stor variation som möjligt. Resultaten visade att den viktigastekomponenten för yrkesstolthet var upplevelsen av att få göra gott i mötet medandra människor samt att arbetet känns meningsfullt. Att deltagarna hade olikayrken tycktes ej vara av vikt för vilka faktorer som associerades med stolthet.Resultatet visade för samtliga deltagare att trots att den ekonomiskabelöningen upplevdes som låg i jämförelse med yrkets åtaganden inte vägde överde inre faktorer som påverkade deltagarens upplevelse av yrkesstolthet.

Fosterhjem er kjernen i norsk barnevern. Det er et mål at fosterbarn skal få tilhørighet til fosterhjem, samtidig som de skal få beholde sin identitet i opprinnelsesfamilien. Jeg ønsket derfor å se nærmere på hvordan fosterforeldre tenkte rundt dette. Gjennom oppgaven ønsker jeg å belyse tilhørighet i fosterhjem, sett fra fosterforeldres perspektiv. Det er gjennomført 8 kvalitative intervju, ved hjelp av 13 informanter. Dette danner mitt datagrunnlag for oppgaven. Disse intervjuene har blitt analysert ved hjelp av fortolkende fenomenologisk analyse. Teorigrunnlaget i oppgaven tar utgangspunktet i Trygg-base-modellen som er utviklet av Schofield og Beek, samt PRIDE grunnopplæring, som er et rekrutterings- og opplæringsprogram for kommene fosterforeldre. Analysen viser at informantene var klare på at fosterbarnet har rett til tilhørighet i deres familie fra første stund. Familiene ønsket å være ”vanlige” familier. Fosterbarn har ofte behov for mer reflektert omsorg enn hva en kan forvente at biologiske barn har behov for. Det ble derfor viktig å se på behandlerrollen opp mot foreldrerollen og hvordan dette påvirket tilhørigheten til fosterhjemmet. Søskenrelasjonen og dens betydning for fosterbarnets tilhørighet ble berørt i større grad enn hva jeg gjennom problemstillingen forventet. Hvordan dette får innvirkninger på tilhørigheten i hjemmet og relasjonene innad i familien ble derfor tillagt stor vekt. Nøkkelord er; tilhørighet, familietilhørighet, fosterhjem, Trygg-base-modellen, PRIDE, søskenrelasjon i fosterhjem.

Arbetet spelar en central roll i livet för de flesta människor och vi spenderar större delen av vår vakna tid på arbetet. I denna uppsats definieras yrkesstolthet som en självupplevd känsla som gör att individen känner sig viktig och engagerad i sitt yrkesliv och i en organisation. För att förstå individens känsla av yrkesstolthet behöver ett par aspekter tas i beaktning. Undersökningsledarna har genomfört en kvantitativ studie med 122 deltagare, varav 79 kvinnor. Enkäten innehöll 25 påståenden angående yrkesstolthet, individens arbetsplatstrivsel och sociala relationer med en skala från ett till fem. Resultatet visade att de deltagande svarade generellt fyra på enkätfrågorna och därför antas trivas på arbetsplatsen. De effekter som visade sig vara starkast var sambanden mellan individens arbetsplatstrivsel, sociala relationer och yrkesstolthet. Att ingå i ett socialt sammanhang påverkar trivseln på arbetet och yrkesstoltheten. Andra faktorer som visade sig ha betydelse för yrkesstolthet var kön, ålder och utbildningsnivå.

No description available.