Syftet med föreliggande studie var att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka hur lärare upplever och hanterar stress på arbetsplatsen och vad det är för stressande situationer som kan uppkomma i läraryrket. Tidigare forskning har visat att lärare är en av de yrkesgrupper som upplever mest stress på arbetsplatsen och att det är många lärare som byter yrke på grund av för höga stressnivåer. Forskning visar också att negativ stress kan påverka en person både psykiskt och fysiskt och att förhållningssätt till stress kan påverka hur skadlig stressen blir. Deltagare i studien var 8 lärare med olika undervisningsämnen som arbetat i olika lång tid och de fick under intervjuer dela med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress i läraryrket. Resultaten av de semistrukturerade intervjuerna visade de sex huvudkategorierna: 1) Negativ stress. 2) Ta med arbetet hem. 3) Problemfokuserad coping. 4) Känslofokuserad coping. 5) Krav från omvärlden. 6) Stöd från kollegor och skolledning. Kunskaperna kan användas för att förebygga stress på arbetsplatsen och för att angripa de problem som kan uppstå i läraryrket. Föreliggande studies resultat stämmer således överens med tidigare forskning och visar att läraryrket i många fall är mycket stressande och kräver god planering och stöd från kollegor för att undvika skadlig stress.

Denna studie använder ett “coping” perspektiv för att undersöka studenters upplevelser av en underkänd salstentamen och hur de hanterat denna händelse. Studien är kvalitativ och baseras på sex semistrukturerade intervjuer med programstudenter vid Umeå universitet som någon gång under sin studietid fått underkänt på en salstentamen. Hanteringen av den underkända salstentamen presenteras som en process som sker över tid. Resultatet visade att studenternas copingprocess var både emotionsfokuserad och problemfokuserad. Den emotionsfokuserade copingen innebar strategier i form av sociala jämförelser, sökande av stöd, normalisering och externa attributioner. Den problemfokuserade copingen kom senare i processen och handlade om interna attributioner, inställningar och lärdomar av den underkända examinationen.

Ett flertal forskare beskriver att projektarbete karakteriseras av tidspress, komplexitet och hög arbetsbelastning, som i sin tur kan leda till höga stressnivåer. Stressrelaterade sjukskrivningar är ett problem som är extra utbrett inom den offentliga sektorn jämfört med andra sektorer, Trots detta har relativt få studier gjorts med fokus på projektledare inom offentlig sektor och hur de hanterar stress. Syftet med denna uppsats är att få kunskap om vilka copingstrategier projektledare inom offentlig sektor använder sig av för att hantera upplevd stress. Utifrån syftet bildades två frågeställningar, ”Hur beskriver projektledare inom offentlig sektor sin egen upplevda stress i projekt?” Och ”Hur hanterar projektledare inom offentlig sektor sin egen upplevda stress i projekt?” En kvalitativ metod har använts i form av intervjuer med 9 deltagare från olika organisationer inom offentlig sektor. Resultatet visar att projektledare i offentlig sektor använder sig av en kombination av problemfokuserade copingstrategier och känslofokuserade copingstrategier. De problemfokuserade copingstrategierna bestod av planeringsverktyg, kommunikation, leta efter alternativa lösningar och ökad arbetsbelastning. De känslofokuserade copingstrategierna handlade till stor del om att koppla bort arbetet genom träning och fikapauser. Vidare var det sociala stödet från chef, kollegor och familj en stor faktor när det handlar om att hantera stress i projekt.