För verksamheter som arbetar processorienterat är det viktigt att kunna mäta och följa upp verksamhetens processer för att få svar på var man står i nuläget och hur framtida mål kan uppnås. Vid mätning av processer måste man dessutom veta vad som ska mätas, varför man gör det och göra det på rätt sätt. Ett sätt att mäta verksamhetens prestation är med Key Performance Indicators (KPI), mätetal som tagits fram för att möta verksamhetens målsättningar. LFV är ett statligt verk som ansvarar för flygtrafiktjänster i Sverige, och det är på avdelningen för Teknikuppdrag som denna studie utspelar sig. LFV har krav på sig från EU att reducera sina kostnader för flygtrafiktjänster med 2,4 % årligen fram till 2019, vilket öppnar upp för effektiviseringsåtgärder som kan bidra till besparingarna. Studien går ut på att kartlägga och ta fram relevanta KPIer för orderprocessen för produkten flygmätning, för att möjliggöra uppföljning av processen. För att finna lämpliga KPIer har en omfattande litteraturstudie genomförts, därtill har intervjuer med representanter från LFV utförts. Studien resulterade i en ny, korrigerad, processkarta för produkten flygmätning, samt i tre stycken KPIer som kan användas för att följa upp processen. Dessa tre KPIer är Ledtid, Leveransprecision och Andel felfria transaktioner. Utöver detta har även processens design uppmätts enligt mätetal speciellt utformade för detta.

According to EU small and medium sized enterprises is the backbone of the European economy. These entrepreneurial companies driven by entrepreneurship are in a constant move of development and growth. To be able to manage and encourage the state of growth the company need to developed or apply an already existing, management system. The meaning of this report is to examine the benefits of applying the management system, “Offensiv Kvalitetesutveckling”, working with development procject. The used method is an empirical examination of the process of developing a model for process measurement and a general model for improvement projects. It results in the presentation of a model for process measurement and a general model for improvement projects, which can be combined and applied on warehouse processes. The finding is that the values of “Offensiv kvalitetsutveckling” are beneficial for the small and medium sized company. The models presented are useful when customized to the specific process / Enligt EU är små och medelstora företag ryggraden i europeisk ekonomi. Dessa företag som drivs av entreprenörskap drivs av ständig utveckling och tillväxt. För att ha möjlighet att styra företagen och uppmuntra tillväxt finns behovet att utveckla och implementera nya eller redan befintliga ledningssystem. Syftet med rapporten är att undersöka fördelarna med att implementera ledningssystemet ”Offensiv kvalitetsutvecklings”, värderingar och arbetssätt i arbetet med att utveckla en mätmodell för processer samt en generell modell för utvecklingsprojekt för ett mindre företags räkning. Rapporten tillämpar en empirisk undersökningsmetod på utvecklingsprocessen. Arbetet resulterar i en modell som kan användas för att mäta prestationen i lagerhanteringsprocessen samt en generell modell för utvecklingsprojekt. Dessa modeller är framtagna för att kombineras med varandra för bästa effekt. Rapportens slutsats är att de värderingar som ”Offensiv kvalitetsutveckling” vilar på bidrar positivt till utvecklingsprocessen. Samt att de modeller som presenteras är användbara då de anpassas utifrån den rådande situationen.

The construction industry is today well known for its way to work in projects where each one is unique and needs its own detail solutions, ways to work and different processes. That means that in the start up phase of each project there has been a need to start all over again since just a fraction of knowledge and solutions pass from one project to another. Companies has been able to work this way due to the fact that lately the interest level has been favourable and the customers has had a buying power which enable construction to be carried out this way. Today the interest is so low that it cannot almost go any lower and the construction industry is therefore forced to find new ways to build houses more efficiently and cheaper to be able to match the market. The answer to this problem was found in the manufacturing industry and the way they work with repeated processes. The construction industry has looked into manufacturing and their ways of working before when they looked at the car industry in the early 20th century but it took about 100 years from that for the industrialized house building that we know today to be born. One of Scandinavia´s largest construction companies Veidekke is currently putting an effort in developing an industrialized house building concept called VeidekkeMAX that consists of three different areas. The three areas are a technical platform, process and an organisation with the purpose to find more effective ways to construct houses without compromising with the final outputs quality. When the work today is carried out with more repeatable process than before it is possible to measure the development of industrialized house building by looking at the maturity of its processes within the company. This study´s aim is to investigate a maturity measurement tool from the manufacturing industry and use it in the construction industry. This study will measure the maturity of the concept VeidekkeMAX and the measurement tool being used is CMM. CMM was developed in the software industry and it measure maturity in five different levels. It is important that the measurement can be repeated so it is possible to see how the development is going. Specific fields within the concept have been chosen for investigation and the empirics for the study has been collected through interviews with employees in the chosen fields. The respondent’s answers have been evaluated and the result is presented in this paper. The result shows that today the maturity in VeidekkeMAX is low since the employees are working in different ways and the observed processes within the company today are individual and varies a lot. The result also shows that it is possible to use CMM within the construction industry but it is as most useful if there are clear processes to measure. This thesis also briefly investigates the question whether it is possible to take standardisation within the construction industry too far and each interviewed was asked for their opinions on where VeidekkeMAX is going. The result showed that within the company there is a fear to take it one step too far which shows the importance to make sure that every employee is on-board with the change and that everyone is motivated to work with the concept and help develop it making it more efficient. / Bostadsbyggbranschen är idag välkänd för sitt sätt att arbeta i projekt där varje projekt är unikt och kräver sina egna detaljlösningar, sätt att arbeta samt processer. Vad det innebär är att man inför varje nytt projekt har varit tvungen att till stora delar återuppfinna hjulet då relativt lite kunskap och lösningar har gått från ett projekt till nästa. Företag har kunnat arbeta på det här viset då ränteläget den senaste tiden har varit gynnsamt och kunderna har haft en köpkraft som möjliggör att producera bostäder på detta vis. Idag är räntan på en så låg nivå att den snart inte kan sjunka lägre och således måste byggbranschen hitta nya sätt att producera bostäder på ett effektivare och billigare sätt för att kunna matcha marknaden. Svaret fanns hos tillverkningsindustrin och hur de arbetar med återupprepande processer. Byggindustrin tittade redan på tidigt 1900-tal hur tillverkningsindustrin arbetar men från det tog dröjde drygt 100 år till innan det industriella husbyggandet, som det ser ut idag, skapades. Ett av Skandinaviens största bygg företag, Veidekke, bedriver i dagsläget en satsning inom det industriella husbyggandet som heter VeidekkeMAX som är ett koncept bestående av i tre olika delar. De tre delarna är en teknisk plattform, process och organisation som alla syftar till att bygga på ett effektivare sätt utan att kompromissa på slutproduktens kvalitet. När arbetet nu sker med flera återupprepande processer så öppnar sig möjligheterna att mäta utvecklingen för det industriella husbyggandet genom att se hur mogna dessa processer hos företaget är. Den här studien syftar till att undersöka huruvida det är möjligt att använda mognadsmätningsverktyg tagna från tillverkningsindustrin och sedan använda inom byggindustrin. Mognadsmätningen i denna studie kommer att ske av VeidekkeMAX och mätverktyget som testas är CMM. CMM kommer ursprungligen från mjukvaruindustrin och processmognaden mäts i fem olika nivåer. Viktigt är att mätningen går att återupprepa kontinuerligt för att på så vis kunna se hur utvecklingen sker. Specifika områden inom konceptet har valts ut för granskning och empirin för att genomföra mätningen samlas in genom intervjuer med anställda inom områdena. Därefter utvärderas deras svar och ett resultat av mätningen redovisas. Resultatet visade att mognaden inom VeidekkeMAX var relativt låg då de anställda arbetar på väldigt olika vis och de processer som observerade till stor del var individuella. Resultatet visar också att det går att använda mätverktyget CMM inom byggindustrin men det når sin största potential om det finns tydligt uppstyrda processer att mäta. Studien går även in på frågan om man kan gå för långt med standardisering inom byggbranschen och varje intervjuad anställd tillfrågades även om deras syn på vart VeidekkeMAX är på väg. Resultatet visar att det finns en rädsla att gå för långt och det belyser vikten av att se till att ha alla anställda med på tåget och se till att varje individ är motiverad till att hjälpa till att utveckla och förbättra satsningen.

Hur strategiarbete och processmätning bör gå till behandlas i befintliga teorier var för sig även om vikten av att sammankoppla dessa också beskrivs. Dock anses det saknas en enhetlig modell som förenar strategiarbete och processmätningar fullt ut och beskriver hur genomförandet praktiskt ska gå till. Med bakgrund i detta syftar examensarbetet Analytics for Management (AFM) till att utveckla en modell som beskriver hur mätetal (Key Performance Indicators, KPI:er) tas fram utifrån ett företags strategi och visualiseras på rätt sätt för att kunna beskriva enskilda processers kapacitet och förmåga. Detta resulterar i ett beslutsunderlag på ledningsnivå där strategiarbete och processmätning kopplas samman. Framtagandet av AFM-modellen inleddes med teoretiska studier inom ämnet vilket resulterade i en konceptuell modell. Därefter testades den konceptuella modellen genom fallstudier på tre företag med olika struktur och storlek. Genom att kombinera den konceptuella modellen med resultaten från fallstudierna färdigställdes sedan den slutgiltiga AFM-modellen. AFM-modellen består av tre faser där den första fasen involverar strategikonkretisering och målnedbrytning. Fasen innefattar att strategin bryts ner till strategiska mål och en strategikarta, formulering av kritiska framgångsfaktorer (KFF:er) och slutligen framtagning av taktiska mål. I den andra fasen sker KPI-framtagning genom att först generera preliminära KPI:er utifrån de taktiska målen och sedan kartlägga dem för att identifiera två typer av KPI:er. Dessa är utfallsmått (Key Performance Outcomes, KPO:er), som beskriver processprestandan och påverkansmått (Key Performance Drivers, KPD:er), som påverkar utfallen som KPO:er illustrerar. Genom att KPD:erna förbättras kan även KPO:erna förbättras och därför är det viktigt att styrning sker med hjälp av KPD:erna. Efter att KPI:er har kartlagts väljs vilka KPI:er som ska användas för mätning. I den sista fasen sker mätningsförberedelser genom att göra en datainsamlingsplan. Därefter sker mätningar och slutligen sammanställs mätdata för att visualisera KPI:erna på ett bra sätt. Hur KPI:er ska visualiseras beror på KPI-typ eftersom KPO:er och KPD:er ska användas för olika syften. KPO:erna ska visualiseras med enkla diagram i ett resultatkort som ledningen ska använda sig utav i ett första steg för att följa upp verksamheten. För att sedan finna orsaken till KPO:erna och kunna förbättra dem, ska ett styrkort användas. I styrkortet sammanställs KPD:erna med hjälp av styrdiagram, vilka visar variation över tid i processerna, för att tidigt upptäcka förändringar och därmed styra processer. AFM-modellen resulterar med hjälp av resultatkortet och styrkortet i ett beslutsunderlag där rätt KPI:er visualiseras på rätt sätt. Resultaten från fallstudieföretagen har visat att AFM-modellen har hög generaliserbarhet. Vidare kan AFM-modellen användas av olika typer av organisationer då strategiarbete och processmätning är aktuellt och viktigt för det dagliga arbetet oavsett bransch. Modellen ska genom beslutsunderlaget underlätta för organisationer att agera handlingskraftigt och arbeta mer proaktivt med hjälp av beslut baserat på data framtaget utifrån företagets strategi. AFM-modellen möjliggör därmed en enhetlig användning av mätetal i organisationen, där uppföljningsarbetet i hela verksamheten genomsyras av strategin. / In existing theory, strategic management and process measurements are commonly treated separately even though the importance of connecting them is also mentioned. However, a comprehensive model or theory that combines strategic management and process measurement fully and describes how the implementation should be done in practice has not been found in literature. Thereby, the aim of the thesis Analytics for Management (AFM) is to develop a model that describes how to develop the right Key Performance Indicators (KPIs) based on corporate strategy and visualize them correctly in order to describe process performance. This results in a decision-making tool that combines strategic management and process measurement to be used by management. The model was initially developed through theoretical studies that resulted in a conceptual model. Thereafter, the conceptual model was tested through case studies at three companies with different organizational structure and size. By combining the theories and the results from the field studies the AFM model was finalized. The AFM model consists of three phases, where the first phase involves strategy decomposition and goal formulation. This is done by a stepwise decomposition of the strategy through strategic objectives and a strategy map, formulation of critical success factors finally resulting in tactical objectives. In the second phase, KPIs are developed by generating preliminary KPIs based on the tactical goals and then mapping them. KPI mapping is used to distinguish between different types of KPIs resulting in identification of Key Performance Outcomes (KPO) that describe the process performance and Key Performance Drivers (KPD) affecting the outcome that the KPOs represent. The KPDs drive the results of the organization, and should therefore be used for monitoring and controlling the business. When the KPI mapping has been completed the KPIs that will be used for measurement are chosen. In the final phase, measurement preparations are done through a data collection plan. Thereafter measurements are performed and compiled in order to visualize KPIs correctly. As the KPOs and KPDs should be used for different purposes they should also be visualized differently. KPOs should be visualized through simple charts in a scorecard that the management should use as a first step for monitoring. Then, in order to find the cause of the KPOs and be able to improve them, a controlcard should be used. The KPDs are compiled in the controlcard through control charts, which show variation in processes, and enables early detection of changes and process control. The AFM model thereby, through the use of a scorecard and a controlcard, results in a decision-making tool where the right KPIs are visualized correctly. The results from the field studies and the different characteristics of the companies have proven a high level of generalizability of the model. Furthermore, the AFM model addresses highly important and pressing issues involving strategic management and process measurement, which all types of companies need to consider in daily operations. The AFM model aims to make it easier for organizations to act energetically and proactive through the decision-making tool. In conclusion, the AFM model enables a uniform use of metrics aligned with the strategy, in order to monitor and control process performance.