Denna uppsats är en studie av Blåsmarks bönhusförenings nedläggning och överlåtelsen avbönhuset till Blåsmarks DUF år 1947. Studien är begränsad till tidsperioden 1945–1948 föratt undersöka föreningarna innan och efter den händelse som är i fokus i uppsatsen och ärbaserad på de mötesprotokoll bägge föreningar förde under tidsperioden 1945-1948. Iuppsatsen undersöks föreningarnas arbete innan bönhusföreningens nedläggning 1947 samtorsakerna bakom dess nedläggning och vilka följder det fick för Blåsmarks DUF. Skeendetundersöks ur ett processperspektiv och följer den analytiskt-rationella modellen. Studiensresultat visade att bönhusföreningens nedläggning och överlåtelse av bönhus till BlåsmarksDUF var ett beslut taget främst på grund av att båda föreningarna bestod av samma medlemmar och arbetet med bönhuset redan till stor del utfördes av Blåsmarks DUF. Vidarevisade även studien att arbetet för Blåsmarks DUF föreföll sig detsamma efter övertagandetav bönhuset men att det utökades till att omfatta frågor gällande skötseln av bönhuset. Detframkom även i studien hur Blåsmarks DUF glädjes av att få ett eget bönhus och att beslutetfrån båda föreningar varit enhälligt och utan opposition. / This thesis offers a study of the closure of the Blåsmarks bönhusförenings and the transfer ofthe prayer house to Blåsmarks DUF in 1947. The study is limited to the period 1945-1948 toexamine the associations before and after the events in question and is based on the protocolswritten during both associations’ meetings between 1945-1948. The essay examines theassociations’ work before Blåsmarks bönhusförenings closure in 1947, the reasons behind itsclosure and what consequences it had for Blåsmarks DUF. The event is examined from a process perspective and follows the analytical-rational model. The results of the study showedthat Blåsmarks bönhusförenings closure and the transfer of the prayer house was a decisionmade mainly because both associations consisted of the same members and the work with theprayer house was already largely carried out by Blåsmarks DUF. Furthermore, the study alsoshowed that the work for Blåsmarks DUF is pleased to have its own prayer house and that thedecision to transfer it to them was unanimous and without opposition.

Eva Carlbrink Källman, Örebro Universitet, C-uppsats 2011. Resultatenheter – Endiskursanalytisk studie om svårigheter att implementera en ny organisationsmodell. Förändringstakten för organisationer och företag beskrivs ofta som allt mer accelererande.Behovet av att hänga med i utvecklingen betonas allmänt vid organisationsförändringar.Denna studie undersöker en påbörjad förändringsprocess i en offentlig organisation.Syftet är att lära mer om de perspektiv som är verksamma i den kommunala förändringsprocessen.Den empiriska studien är av kvalitativ karaktär med inledande observationeroch fem intervjuer från en samverkande grupp inför den kommande förändringen.Metoden som använts för analys av det empiriska materialet är Faircloughs kritiskadiskursanalys. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av organisationsteoretisk nyinstitutionalism.Den diskursiva analysen mynnar ut i fyra diskurser, vilka är: en centralistisk diskurs, en decentralistisk diskurs, en politisk-byråkratisk diskurs och en marknadsdiskurs. Studien avslutas med att resa frågor kring hur införandet avresultatenheter i Örebro kommun kommer att återspegla, påverka och påverkas av de fyradiskurserna.

<p>Investeringar i IT-system är ett vanligt föremål för utvärderingar och nyttoanalyser. Olika utgångspunkt i utvärderingen genererar olika resultat och framförallt diskuteras det flitigt hur man skall synliggöra värdet av en IT-investering. Den här studien tar sin utgångspunkt i processperspektivet av en utvärdering och syftar till att undersöka vilka effekter en sådan får för utvärderingens resultat. Dessutom innefattar syftet även en jämförelse huruvida PENG-modellen uppnått dessa effekter inom projektet MedNet. Uppsatsen bygger på en intervjustudie vid Sala Närsjukhus där sjukhuset medicinavdelning studerats. I fokus har avdelningens processer legat och hur införandet av ett IT-stöd påverkat dem och vilka nyttoeffekter som har uppstått. Resultatet från den studien har sedan jämförts med projektets egen nyttovärdering som gjordes med hjälp av PENG-modellen Slutsatserna av studien är att processperspektivets effekter vid utvärderingar av IT-investeringar ger förklaringar till var i verksamheten nytta uppstår samt hur den uppstår och att det blir en naturlig del av resultatet. PENG-modellens möjligheter att uppnå detta bedömer vi som små eftersom den utförs utan identifiering av verksamhetens värdeadderande processer.</p>

Investeringar i IT-system är ett vanligt föremål för utvärderingar och nyttoanalyser. Olika utgångspunkt i utvärderingen genererar olika resultat och framförallt diskuteras det flitigt hur man skall synliggöra värdet av en IT-investering. Den här studien tar sin utgångspunkt i processperspektivet av en utvärdering och syftar till att undersöka vilka effekter en sådan får för utvärderingens resultat. Dessutom innefattar syftet även en jämförelse huruvida PENG-modellen uppnått dessa effekter inom projektet MedNet. Uppsatsen bygger på en intervjustudie vid Sala Närsjukhus där sjukhuset medicinavdelning studerats. I fokus har avdelningens processer legat och hur införandet av ett IT-stöd påverkat dem och vilka nyttoeffekter som har uppstått. Resultatet från den studien har sedan jämförts med projektets egen nyttovärdering som gjordes med hjälp av PENG-modellen Slutsatserna av studien är att processperspektivets effekter vid utvärderingar av IT-investeringar ger förklaringar till var i verksamheten nytta uppstår samt hur den uppstår och att det blir en naturlig del av resultatet. PENG-modellens möjligheter att uppnå detta bedömer vi som små eftersom den utförs utan identifiering av verksamhetens värdeadderande processer.