Denna uppsats är en studie av Blåsmarks bönhusförenings nedläggning och överlåtelsen avbönhuset till Blåsmarks DUF år 1947. Studien är begränsad till tidsperioden 1945–1948 föratt undersöka föreningarna innan och efter den händelse som är i fokus i uppsatsen och ärbaserad på de mötesprotokoll bägge föreningar förde under tidsperioden 1945-1948. Iuppsatsen undersöks föreningarnas arbete innan bönhusföreningens nedläggning 1947 samtorsakerna bakom dess nedläggning och vilka följder det fick för Blåsmarks DUF. Skeendetundersöks ur ett processperspektiv och följer den analytiskt-rationella modellen. Studiensresultat visade att bönhusföreningens nedläggning och överlåtelse av bönhus till BlåsmarksDUF var ett beslut taget främst på grund av att båda föreningarna bestod av samma medlemmar och arbetet med bönhuset redan till stor del utfördes av Blåsmarks DUF. Vidarevisade även studien att arbetet för Blåsmarks DUF föreföll sig detsamma efter övertagandetav bönhuset men att det utökades till att omfatta frågor gällande skötseln av bönhuset. Detframkom även i studien hur Blåsmarks DUF glädjes av att få ett eget bönhus och att beslutetfrån båda föreningar varit enhälligt och utan opposition. / This thesis offers a study of the closure of the Blåsmarks bönhusförenings and the transfer ofthe prayer house to Blåsmarks DUF in 1947. The study is limited to the period 1945-1948 toexamine the associations before and after the events in question and is based on the protocolswritten during both associations’ meetings between 1945-1948. The essay examines theassociations’ work before Blåsmarks bönhusförenings closure in 1947, the reasons behind itsclosure and what consequences it had for Blåsmarks DUF. The event is examined from a process perspective and follows the analytical-rational model. The results of the study showedthat Blåsmarks bönhusförenings closure and the transfer of the prayer house was a decisionmade mainly because both associations consisted of the same members and the work with theprayer house was already largely carried out by Blåsmarks DUF. Furthermore, the study alsoshowed that the work for Blåsmarks DUF is pleased to have its own prayer house and that thedecision to transfer it to them was unanimous and without opposition.

Eva Carlbrink Källman, Örebro Universitet, C-uppsats 2011. Resultatenheter – Endiskursanalytisk studie om svårigheter att implementera en ny organisationsmodell. Förändringstakten för organisationer och företag beskrivs ofta som allt mer accelererande.Behovet av att hänga med i utvecklingen betonas allmänt vid organisationsförändringar.Denna studie undersöker en påbörjad förändringsprocess i en offentlig organisation.Syftet är att lära mer om de perspektiv som är verksamma i den kommunala förändringsprocessen.Den empiriska studien är av kvalitativ karaktär med inledande observationeroch fem intervjuer från en samverkande grupp inför den kommande förändringen.Metoden som använts för analys av det empiriska materialet är Faircloughs kritiskadiskursanalys. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av organisationsteoretisk nyinstitutionalism.Den diskursiva analysen mynnar ut i fyra diskurser, vilka är: en centralistisk diskurs, en decentralistisk diskurs, en politisk-byråkratisk diskurs och en marknadsdiskurs. Studien avslutas med att resa frågor kring hur införandet avresultatenheter i Örebro kommun kommer att återspegla, påverka och påverkas av de fyradiskurserna.

<p>Investeringar i IT-system är ett vanligt föremål för utvärderingar och nyttoanalyser. Olika utgångspunkt i utvärderingen genererar olika resultat och framförallt diskuteras det flitigt hur man skall synliggöra värdet av en IT-investering. Den här studien tar sin utgångspunkt i processperspektivet av en utvärdering och syftar till att undersöka vilka effekter en sådan får för utvärderingens resultat. Dessutom innefattar syftet även en jämförelse huruvida PENG-modellen uppnått dessa effekter inom projektet MedNet. Uppsatsen bygger på en intervjustudie vid Sala Närsjukhus där sjukhuset medicinavdelning studerats. I fokus har avdelningens processer legat och hur införandet av ett IT-stöd påverkat dem och vilka nyttoeffekter som har uppstått. Resultatet från den studien har sedan jämförts med projektets egen nyttovärdering som gjordes med hjälp av PENG-modellen Slutsatserna av studien är att processperspektivets effekter vid utvärderingar av IT-investeringar ger förklaringar till var i verksamheten nytta uppstår samt hur den uppstår och att det blir en naturlig del av resultatet. PENG-modellens möjligheter att uppnå detta bedömer vi som små eftersom den utförs utan identifiering av verksamhetens värdeadderande processer.</p>

Investeringar i IT-system är ett vanligt föremål för utvärderingar och nyttoanalyser. Olika utgångspunkt i utvärderingen genererar olika resultat och framförallt diskuteras det flitigt hur man skall synliggöra värdet av en IT-investering. Den här studien tar sin utgångspunkt i processperspektivet av en utvärdering och syftar till att undersöka vilka effekter en sådan får för utvärderingens resultat. Dessutom innefattar syftet även en jämförelse huruvida PENG-modellen uppnått dessa effekter inom projektet MedNet. Uppsatsen bygger på en intervjustudie vid Sala Närsjukhus där sjukhuset medicinavdelning studerats. I fokus har avdelningens processer legat och hur införandet av ett IT-stöd påverkat dem och vilka nyttoeffekter som har uppstått. Resultatet från den studien har sedan jämförts med projektets egen nyttovärdering som gjordes med hjälp av PENG-modellen Slutsatserna av studien är att processperspektivets effekter vid utvärderingar av IT-investeringar ger förklaringar till var i verksamheten nytta uppstår samt hur den uppstår och att det blir en naturlig del av resultatet. PENG-modellens möjligheter att uppnå detta bedömer vi som små eftersom den utförs utan identifiering av verksamhetens värdeadderande processer.

The aim of this essay is to describe and problematize students' experiences and perspectives on teaching a locally rooted controversial social issue in social studies from a process perspective. A starting point for the study is that teaching controversial social issues can contribute to students' democratic education by allowing students to practice participating in political conversations, increasing their political self-confidence and learning perspective-taking. Students' perspectives on teaching is investigated by collecting log books in a class during a period of teaching about a locally rooted controversial social issue in a social studies course at the upper secondary school. The logbooks were collected on five occasions and consist of the students’ reflections of the lessons.  The result of the study can be related to the students' development of thoughts on the current question, the students' experiences of the teaching and their own reporting of what skills they have acquired. Firstly, the students developed their thoughts around the issue and showed evidence of perspective-taking. Particularly important for this is contextualization and the students' participation in a seminar where the issue was discussed. Secondly, the students felt that the teaching gave space to show feelings and opinions, but during the process also experienced obstacles to express feelings and opinions. These obstacles were linked to the relationships in the class, to the fact that the issue was perceived as complex and complicated and to a lack of knowledge on the issue to be able to take a stand. Factors that enabled the students to show feelings and opinions were, on the other hand, the seminar where the students shared the experience of being listened to and respected, that there were norms that enabled equal participation in the discussion and that they felt well prepared for the task. Finally, the results shows that the students' reflections on their knowledge went from being connected to the issue itself to being more connected to abilities such as arguing and speaking in front of others and perspective-taking. These abilities can also be said to have a strong connection to the school's democratic educational mission. / Syftet med denna uppsats är att beskriva och problematisera elevers upplevelser och perspektiv på undervisning i en lokalt förankrad kontroversiell samhällsfråga i samhällskunskap ur ett processperspektiv. En utgångspunkt för studien är att undervisning i kontroversiella samhällsfrågor kan bidra till elevers demokratiska fostran genom att eleverna får träna sig i att delta i politiska samtal, att de ökar sin politiska självtilltro samt lär sig perspektivtagande. Elevers perspektiv på undervisningen undersöks genom insamling av loggböcker i en klass under ett arbetsområde i kursen samhällskunskap 2 på gymnasiet. Loggböckerna samlades in under fem tillfällen och består av elevernas reflektioner från lektionerna. Resultatet av studien kan relateras till elevernas utveckling av tankar i den aktuella frågan, elevernas upplevelser av undervisningen och deras egen rapportering av vilka kunskaper de fått med sig. För det första utvecklade eleverna sina tankar kring frågan och visade prov på perspektivtagande. Särskilt betydelsefullt för detta var kontexutalisering och elevernas deltagande i ett seminarium där frågan diskuterades. För det andra upplevde eleverna att undervisningen gav utrymme för att visa känslor och åsikter men upplevde under processens gång också hinder för att uttrycka känslor och åsikter. Dessa hinder var kopplade till relationerna i klassen, till att frågan upplevdes som komplex och komplicerad och till avsaknad av kunskap i frågan för att kunna ta ställning. Faktorer som möjliggjorde för eleverna att visa känslor och åsikter var å andra sidan seminariet där eleverna delade upplevelsen av att bli lyssnade på och respekterad, att det fanns normer som möjliggjorde likvärdigt deltagande i diskussionen samt att de kände sig väl förberedda för uppgiften. Slutligen visade resultatet att elevernas reflektioner kring sina kunskaper gick från att vara kopplade till själva sakfrågan till att i högre grad vara kopplade till förmågor så som att argumentera och prata inför andra och perspektivtagande. Dessa förmågor kan också sägas ha en stark koppling till skolans demokratiska fostransuppdrag.