• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 12
  • 7
  • 3
  • Tagged with
  • 22
  • 22
  • 22
  • 14
  • 14
  • 12
  • 9
  • 9
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Hantering av infrastruktur i EPD:er / Management of infrastructure in EPDs

Korowajczyk, Rafael, Isaksson, Johannes January 2022 (has links)
Byggbranschen står för ungefär en femtedel av växthusgasutsläppen i Sverige. Lagstiftning för obligatorisk klimatdeklaration med syftet att minska en byggnads klimatpåverkan trädde i kraft i januari 2022. En Environmental Product Declaration (EPD) är en tredjepartsgranskad miljödeklaration baserad på en Life Cycle Assessment (LCA) och i enlighet med Product Category Rules (PCR). Så kallade programoperatörer är företag vilka utfärdar både PCR:er och EPD:er. En EPD beskriver en produkts resursanvändning, relaterade utsläpp av miljöpåverkande ämnen samt avfallsgenerering och infrastruktur är en parameter som påverkar dessa kategorier. Infrastruktur motsvarar bland annat de maskiner, anläggningar och transporter som är nödvändiga för framställningen av en produkt och skillnader i hur infrastruktur modelleras i en EPD är huvudfrågeställningen i det här arbetet. Hur detta modelleras är svårt att uppskatta på ett konsekvent och rimligt sätt och programoperatörers förhållningssätt till detta påverkar bedömningen av en byggprodukts miljöpåverkan. EPD:er bör vara tillförlitliga och jämförbara med varandra, men det är inte säkert att programoperatörer har använt sig av samma kriterier för miljödeklarationerna. Det undersöktes vilka LCA-databaser (vilka bidrar med indata) som programoperatörernas system baseras på samt hur infrastruktur hanteras. Vidare vilka databaser som tillåts, vilken kvalitet som krävs av data i dessa samt skillnader i miljöpåverkan i EPD:er, vilket uttrycks som indikatorer för exempelvis klimatpåverkan av växthusgaser och försurning. Huvudsyftet med arbetet har varit att ge en bild av programoperatörers uppfattning om infrastrukturens påverkan på en EPD för att kunna bidra till och nyansera diskussionen kring detsamma. Dessutom introduceras metodiken för LCA och EPD för att öka förståelsen i ämnet. För att samla underlag för att besvara frågeställningarna kontaktades programoperatörer i första hand. Frågor gick ut i två omgångar till samtliga medlemmar av Eco Platform. Publicerade artiklar med exempelvis sökorden ’EPD’ och ’infrastructure’ har tjänat som underlag till enkätundersökningen. Standarder såsom EN 15804 och styrdokument från programoperatörer har studerats för att verifiera svaren av undersökningen. Slutligen studerades fem EPD:er för Portland-cement utgivna av programoperatörerna som var med i enkätundersökningen. De två mest frekvent använda databaserna GaBi och ecoinvent används av de flesta LCA-utövare enskilt eller parallellt med varandra. Andra LCA-databaser är även oftast godkända för användning. Infrastruktur är en parameter som i samtliga fall räknas med, eller tillåts räknas med, i det fall det finns uppgifter om detta för en specifik byggprodukt. Kravet på datakvalitet med avseende på ålder är antingen fem (tillverkarens data) eller tio år (generiska data). I de fall uppgifter för infrastruktur saknas i den använda databasen kan den inte kompletteras av programoperatörerna och det är dessutom svårt eller inte möjligt för dem att kontrollera att generiska data stämmer. Samtidigt tycker en majoritet att infrastruktur bör inkluderas vid framtagandet av EPD:er och det finns stor tillit till LCA-databaserna. Infrastruktur har en tydlig påverkan på en produkts miljöpåverkan och särskilt på indikatorn utarmning av icke-fossila resurser. Infrastruktur kan också vara en av faktorerna till varför de studerade EPD:erna uppvisade så skild miljöpåverkan. Skulle programoperatörer antingen enas kring hur de regler vilka ligger till grund för en EPD tolkas eller besluta sig för att inte inkludera faktorn infrastruktur skulle avvikande miljöpåverkan i EPD:er till följd av infrastruktur kunna undvikas. / As the building industry in Sweden accounts for about one fifth of greenhouse gas emissions and there is new legislation in place mandating the climate declaration of buildings, Environmental Product Declarations (EPDs) are increasingly important. Based on a Life Cycle Assessment (LCA) and Product Specific Rules (PRC), these climate declarations are audited and published by so called program operators. These may differ in how they allow infrastructure (the necessary machines, and facilities etc. to produce a product) to be interpreted and handled as a parameter forming the basis of an EPD. What has been investigated is what LCA-databases program operators use, and how infrastructure is treated in the process of developing an EPD, further questions being: do they include it, and do they feel comfortable with the data they are provided with. All European program operators were contacted to collect the answers through a questionnaire based on a literature search with keywords such as ‘EPD’ and ‘infrastructure’. Standards such as EN 15804 and program operator documents served to confirm the answers. GaBi and Ecoinvent are the two main databases used and infrastructure is necessarily treated as is since there is generally no way for program operators to verify the data themselves. There is a great degree of trust in data provided to program operators and as infrastructure is effortless to include, it is included whenever possible and permissible. Infrastructure influences a product’s environmental footprint significantly. Program operators need to interpret associated standards uniformly in developing EPDs or decide to entirely exclude the factor of infrastructure. Otherwise EPDs would be rendered incomparable.
2

Product orientation of environmental work - barriers & incentives

Zackrisson, Mats January 2009 (has links)
<p><em>Abstract</em></p><p>The research behind this licentiate is spread out over a decade of intensive development of environmental work in industry. A 1998 survey of Swedish companies with newly installed environmental management systems (EMS) concluded that such systems need more product-orientation. Data collected by companies as part of the process of creating their EMS between 1996-2001 offered further evidence that it is environmentally justified to seek improvements in the materials selection, use and disposal phases of products, i.e., to make the environmental improvement work more product-orientated. In a EU-funded project carried out between 2004-2006 it was demonstrated that developing an environmental product declaration could be a cost-effective product-oriented environmental action even for smaller companies.</p><p>This licentiate thesis relates to methods for companies to orientate their environmental work on their products. In particular, it examines experience and provides insights on the possibilities for companies, including small ones, to use life cycle assessment in product development in order to design products with an environmental performance well above legal compliance.</p><p>It is difficult to give general recommendations to companies about their environmental work because each company has its own unique business idea, customers, work culture, stakeholders etc. Nevertheless, the main findings of the licentiate thesis can be summed up in the following recommendations for, say, a small company in Europe without much previous experience of environmental work:</p><p>§  Focus your environmental work on your products because you will accomplish more environmentally and the chance of profiting economically will motivate your personnel;</p><p>§  Consider doing a life cycle assessment, LCA, on a strategically chosen product in order to learn more about your products and how to improve their environmental performance;</p><p>§  Do not expect to find a general market demand for green products; start a dialogue with your best customers in order to create the demand;</p><p>§  Engage an LCA specialist to do the LCA and work together with your personnel to interpret the results and generate improvement ideas;</p><p>§  If your customers demand that you install an environmental management system, ask them if they would not prefer to receive an environmental product declaration on the particular product they are interested in, and a chance to discuss how its environmental performance can be improved.</p>
3

Koldioxidreducerad betong : Med betongens egenskaper bibehållna

Hermansson Ali, Aland January 2020 (has links)
This study will explore if, and if so how, a transition into a more sustainable and eco-friendly ordinary portland cement can be made, without damaging its fundamental strengths and properties. The core concept essence of this degree project focuses on a comparison between four central properties of fly ash in portland cement with those of ordinary portland cement: the chloride-induced penetration, alkali reactivity, frost resistance and strength. The study will attempt to describe what measures the concrete industry are taking on the path towards a non-fossil future, following a sort of a roadmap. The process of making concrete is a major contributor to CO2 emissions, and the process is energy-intensive. The changing climate is affecting every living thing on this planet in a negative way, and in the end, there will be devastating consequences for all the different sectors of society if we cannot change our ways of using natural resources. Because of its current carbon footprint, the construction industry has a long way to go before reaching its non-fossil vision. A literature study was carried out to determine if concrete’s current properties and solidity could be retained when making a non-fossil concrete, or at least a more eco-friendly one. The alternative admixture fly ash decreased the amount of water needed and reduced the amount of clinker particles used in making concrete. This leads to a decreased usage of fossil fuel in the production process, without actually affecting the actual life span of the concrete negatively. In fact, use of fly ash improves the concrete a longer life span. Another vital measurement that can be taken is to use the technique called CCS, which leads to a decreased amount of pollution in the production process. The Swedish construction industry is determined to reach their non fossil vision. There is a strong belief that a life without being dependent on fossil fuel is a better life, and this will hopefully lead to a global race towards achieving sustainability. The result of this study shows that the current development within the industry is eco-positive and will contribute towards a more sustainable future for the concrete industry.
4

Product orientation of environmental work - barriers &amp; incentives

Zackrisson, Mats January 2009 (has links)
Abstract The research behind this licentiate is spread out over a decade of intensive development of environmental work in industry. A 1998 survey of Swedish companies with newly installed environmental management systems (EMS) concluded that such systems need more product-orientation. Data collected by companies as part of the process of creating their EMS between 1996-2001 offered further evidence that it is environmentally justified to seek improvements in the materials selection, use and disposal phases of products, i.e., to make the environmental improvement work more product-orientated. In a EU-funded project carried out between 2004-2006 it was demonstrated that developing an environmental product declaration could be a cost-effective product-oriented environmental action even for smaller companies. This licentiate thesis relates to methods for companies to orientate their environmental work on their products. In particular, it examines experience and provides insights on the possibilities for companies, including small ones, to use life cycle assessment in product development in order to design products with an environmental performance well above legal compliance. It is difficult to give general recommendations to companies about their environmental work because each company has its own unique business idea, customers, work culture, stakeholders etc. Nevertheless, the main findings of the licentiate thesis can be summed up in the following recommendations for, say, a small company in Europe without much previous experience of environmental work: §  Focus your environmental work on your products because you will accomplish more environmentally and the chance of profiting economically will motivate your personnel; §  Consider doing a life cycle assessment, LCA, on a strategically chosen product in order to learn more about your products and how to improve their environmental performance; §  Do not expect to find a general market demand for green products; start a dialogue with your best customers in order to create the demand; §  Engage an LCA specialist to do the LCA and work together with your personnel to interpret the results and generate improvement ideas; §  If your customers demand that you install an environmental management system, ask them if they would not prefer to receive an environmental product declaration on the particular product they are interested in, and a chance to discuss how its environmental performance can be improved.
5

Varför används inte FRP mer i Sverige? : Fiber Reinforced Polymer (FRP) är ett material som bland annat används som förstärkning i betong

Karlsson, Jesper, Domberg, Oskar January 2023 (has links)
The Construction sector is one of the biggest contributors to climate change. During 2020 the sector was responsible for 20% out of Sweden's total emitted greenhouse gases. The choice of construction materials is one of the key factors that decides a building’s or facility’s carbon footprint. The purpose of this paper is to research if Fiber Reinforced Polymer (FRP) can be a viable option to conventional steel reinforcement. The aim of this work is to find an answer to the following question “What is it that prevents us in Sweden from using FRP reinforcement in concrete?”. We have carried out calculations on a simple reinforced Concrete Beam and a reinforced concrete wall with different rebars (steel and FRP) according to Eurocode to assess the reliability of using FRP in concrete. The part of the study where carbon footprint is analyzed derives from two Environmental Product Declarations (EPD). The product Combar is one type of fiber reinforced polymer and represents FRP in this study. The steel reinforcement is represented by K500C-T. Results indicate that Combar can be a good alternative to steel with the right circumstances. The lack of standard and high carbon footprint are the two main factors which limits the use of FRP at the moment.During 2023 the goal for the European Commission for standardization is to release updated standards that include a calculation process for FRP. With the upcoming release of the new standard, our thesis is that FRP will get a wider range of use in Sweden. This is because a new standard will help the industry to be more aware of the benefits of using FRP
6

Lifecycle Analysis of Forged Products

Sakore, Mohit Digamber January 2022 (has links)
Sustainability is a major focus for the industry considering the awareness among the public and legislators due to climate change. Automotive manufacturers use many steel products for assembly of vehicles and, many of these products; particularly the heavy and critical components like Front Axle beams and Crankshafts are manufactured using forging process. Due to increased awareness and regulations, all companies are expected to provide environmental impact data relevant to their products. Nonetheless, providing environmental impact data is not yet a common practice in the manufacturing industry, specifically in case of the forged products. Therefore, this thesis aims to establish a comprehensive study of environmental impacts of products namely Heavy vehicle Front Axle Beams, Heavy vehicle Crankshafts, Passenger car Crankshafts and Heavy vehicle steering arms forged at Bharat Forge Kilsta AB and create a baseline for current impact calculations as well as highlight areas for improvement in the future. Lifecycle Assessment (LCA) is used as the method to study the environmental impacts of the forged products. The LCA method in this case is based on ISO 14044 and ILCD Handbook and the impact assessment methods used are EPD (2018) and Cumulative Energy Demand (LHV) v1.0 in accordance with EPD International’s requirements. This research finds that steel and the electricity used in the forging process are the major causes of environmental impacts. To ensure high accuracy of the results of this study, primary data for both steel and electricity is used in the analysis. The LCA results will be published in the form of Environmental Product Declaration (EPD). The CO2 footprint for an average product was found to be 0.89 kg CO2 / kg forged product. Previous studies have utilised average datasets for calculating environmental impacts of forged products which reduce the accuracy of the results. This study, due to the inclusion of primary data of steel manufacturing and electricity generation, provides highly accurate environmental impact results of forged products. / Hållbarhet är ett stort fokus för branschen med tanke på medvetenheten hos lagstiftare och allmänheten på grund av klimatförändringar. Biltillverkare använder många stålprodukter för montering av fordon och många av dessa produkter; speciellt de tunga och kritiska komponenterna som framaxelbalkar och vevaxlar tillverkas med hjälp av smidesprocess. På grund av ökad medvetenhet och bestämmelser förväntas alla företag tillhandahålla data på miljöpåverkan som är relevanta för sina produkter. Icke desto mindre är det ännu inte vanligt att tillhandahålla miljöpåverkansdata inom tillverkningsindustrin, särskilt när det gäller smidesprodukter. Därför syftar denna avhandling till att upprätta en omfattande studie av miljöpåverkan från produkter, specifikt framaxelbalkar för tunga fordon, vevaxlar för tunga fordon, vevaxlar för personbilar och styrarmar för tunga fordon smidda hos Bharat Forge Kilsta AB och skapa en bas för aktuella påverkansberäkningar och för att belysa framtida förbättringsområden. Lifecycle Assessment (LCA) används som metod för att studera de smidda produkternas miljöpåverkan. LCA-metoden i detta fall är baserad på ISO 14044 och ILCD Handbook och de konsekvensbedömningsmetoder som används är EPD (2018)och Cumulative Energy Demand (LHV) v1.0 i enlighet med krav från EPD International. Denna forskning visar att stål och elektricitet som används i smidesprocessen är de främsta orsakerna till miljöpåverkan. För att säkerställa hög noggrannhet av resultaten av denna studie används primärdata för både stål och el i analysen. LCA resultaten kommer att publiceras i form av Environmental Product Declaration (EPD). CO2-avtrycket för en genomsnittlig produkt visade sig vara 0,89 kg CO2/kgsmidd produkt. Tidigare studier har använt genomsnittliga datamängder för att beräkna miljöpåverkan från smidda produkter som minskar noggrannheten i resultaten. Denna studie, på grund av inkluderingen av primärdata för ståltillverkning och elproduktion, ger mycket exakta miljöpåverkansresultat av smidda produkter.
7

Aplikace environmentálního prohlášení na plastové výlisky / Application of environmental product declaration of moulded plastic parts

Novotná, Blanka January 2010 (has links)
The diploma paper themed "Application of environmental product declaration of moulded plastic parts" concentrates on the area of optional instruments within the environment. The subject of the search is a life cycle assessment (LCA) applied to a plastic product supplied to the automotive industry. This method evaluates the impact of various phases of products on the environment, focusing on the phases of production of granulate, transportation and moulding of the product. Information regarding energetic and material inputs and outputs during previously mentioned phases of the product life cycle is essential. The LCA constitutes basis for a further optional instrument of the environmental policy, mainly to the environmental product declaration. This certificated declaration features the marketing instrument for the company and simultaneously shows the impact of the product on the environment and possibilities of improvement its environmental profile.
8

III. typ environmentálního značení - analýza a možnost realizace v ČR / Environmental Declarations Type III -- Analysis and implementation in Czech Republic

Chludilová, Jitka January 2008 (has links)
The work concerns environmental declarations type III alias system EPD. A reader should be given a complex sight of kinds of environmental notation, especially environmental declarations type III. The work interpret present systems EPD on the world and evaluace the present state of exploitation of system EPD in Czech Republic. At the close of my work are put mind to question of implementation of environmental declarations type III in Czech Republic.
9

ÅTERANVÄNDNINGSPOTENTIALEN AV STOMME I STÅLHALL : THE POTENTIAL OF REUSING STEEL COMPONENT IN STEEL CONSTRUCTIONS

Bengtsson, André, Uppström, Ida January 2023 (has links)
The construction industry accounts for about 20% of society's total greenhouse gas emissions and steel production is one of the major climate villains. To achieve set climate goals and slow down global warming, all actors, large and small, must take responsibility. One way to reduce emissions from the steel is to reuse it as it avoids the demanding manufacturing process. In Sweden, interest in the racket sport of padel has increased in recent years and many padel companies therefore chose to build padel halls around the country. The halls are now for many in terms of the number of players and most padel companies are forced into bankruptcy.This development means that empty halls will be standing around the country.The purpose of this study is to investigate the reuse potential of the frame of an existing steel hall. Is it economically and environmentally justifiable to reuse an existing steel frame compared to producing a new one? The study is based on climate calculations and cost calculations for the reuse of existing frame and new production of identical frame. Climate calculations are carried out using two different methods, one based on Boverket’s generic climate database, and one based on product-specific climate data from environmental product declarations. Through requests for quotations and discussions with actors involved in the reuse and new production process, costs are obtained for reuse and new production of frame. This study shows that it is beneficial to reuse the existing frame from an environmental and an economic perspective. The economic comparison shows that it costs about 46% less to reuse the frame compared to producing it again and in this case, it corresponds to about SEK 528,000. The product-specific climate calculations are considered more realistic and are therefore valued higher than the climate calculations based on Boverket's generic climate database. The recycled frame generates 1015 kg of carbon dioxide equivalents and the newly produced generates 17 666 kg of carbon dioxide equivalents. The climate footprint of recycled frame corresponds to about 6% of newly produced. / Byggbranschen står för cirka 20% av samhällets totala utsläpp av växthusgaser och stålproduktionen är en av de stora klimatbovarna. För att nå uppsatta klimatmål och bromsa den globala uppvärmningen måste samtliga aktörer ta sitt ansvar, stora som små. Ett sätt att minska utsläppen från stålet är att återanvända det för att undvika den krävande tillverkningsprocessen. I Sverige har intresset för racketsporten padel ökat de senaste åren och många padelaktörer har därför valt att bygga padelhallar runt om i landet. Hallarna är nu för många sett till antalet spelare och flertalet padelföretag tvingas till konkurs. Utvecklingen innebär att tomma hallar blir ståendes runt om i landet.Syftet med studien är att utreda återanvändningspotentialen av stommen i en befintlig stålhall. Är det ekonomiskt- och miljömässigt försvarbart att återanvända en befintlig stålstomme jämfört med att producera en ny? Utredningen grundar sig på klimatberäkningar och kostnadskalkyler för återbruk av befintlig stomme och nyproduktion av identisk stomme. Klimatberäkningar genomförs med två olika metoder, en som baseras Boverkets generiska klimatdatabas och en som baseras på produktspecifika klimatdata från klimatvarudeklarationer. Via offertförfrågningar och samtal med aktörer som är involverade i återbruks- och nyproduktionsprocessen erhålls kostnader för återbruk respektive nyproduktion av stomme. Studien visar att det är fördelaktigt återanvända den befintliga stommen ur ett miljömässigt och ett ekonomiskt perspektiv. Den ekonomiska jämförelsen klargör att det kostar ca 46%mindre att återbruka stommen jämfört med att producera den på nytt vilket motsvarar ungefär 528 000 kronor. De produktspecifika klimatberäkningarna anses vara mer realistiska och värderas därför högre än klimatberäkningarna baserade på Boverkets generiska klimatdatabas.Den återbrukade stommen genererar 1015 kg koldioxidekvivalenter och den nyproducerade genererar 17 666 kg koldioxidekvivalenter. Klimatavtrycket för återbrukad stomme motsvara ca 6% av nyproducerad.
10

Platsspecifik volym, koldioxidekvivalens och kostnad för skumglas, lättklinker och cellplast : En komparativ fallstudie utifrån dimensioneringskrav av en vägbank i Nättraby, Luleå och Norrköping / Site-specific volume, carbon dioxide equivalence and cost of foam glass, cellular plastic, and expanded clay aggregate : A comparative case study based on dimensioning requirements of an embankment in Nattraby, Lulea and Norrkoping

Muradi, Las, Edje, Jacob January 2021 (has links)
I denna studie har en geoteknisk undersökning utförts för att utvärdera lättfyllnadsmaterialen skumglas, cellplast och lättklinker utifrån dimensioneringskrav som lättfyllnadsmaterial i en vägbank. Målet är att analysera dessa material och komma fram till vilket material som är mest optimal med avseende på volym, kostnader och miljöpåverkan i ett platsspecifikt område i Sverige. De områden som har undersökts är Nättraby, Norrköping och Luleå. En fallstudie har genomförts där ett verkligt projekt i Nättraby var utgångspunkt för dimensionering av vägbanken. Följande frågeställningar har behandlats: Hur stor volym av lättfyllnadsmaterialen krävs för att uppfylla dimensioneringskraven beroende på jordprofil? Hur stor blir den platsspecifika materialkostnaden för lättfyllnadsmaterialen? Hur stor blir den platsspecifika miljöpåverkan mätt i koldioxidekvivalenter för vartdera material? Studien började med en litteraturstudie där Malmö Universitets sökmotor Libsearch, databaserna DiVA och Sundahus användes vid litteratursökningen. Dimensionering av vägbanken har sedan utförts med sättningoch stabilitetsberäkningar. Vid dimensionering av sättningar genomfördes handberäkningar. Programvaran SLOPE/W användes vid stabilitetsanalyser och vid framtagning av lättfyllnadsmaterialens volym. Lättfyllnadsmaterialens miljöpåverkan har mätts i koldioxidekvivalenter och har erhållits från EPD:er. Kostnaderna för lättfyllnadsmaterialen är standardiserade priser och är givna av extern handledare Mamdouh Mohamad. Teorin som grundar beräkningsmetodiken är etablerade standarder. Dimensioneringskraven utgår från Trafikverkets tekniska krav för geokonstruktioner. För att uppnå dimensioneringskraven med en minimal marginal tillämpades optimeringsåtgärder där underbyggnadens höjd sänktes eller/och en nedgrävning i jordprofilen tillämpades med ett intervall på 0,25 m.  Resultaten visar att skumglas har en volym mellan 90,653 – 95,340 m3, cellplast mellan 80,903– 85,840 m3 och lättklinker mellan 108,540 – 121,240 m3 för samtliga fall. För de tre områdena har skumglas en kostnad mellan 90 653 – 95 340 kr, cellplast mellan 52 586,95 – 55 796 kr och slutligen lättklinker mellan 75 978 – 84 868 kr. Koldioxidekvivalenter som skumglas bidrar till ligger mellan 704,74 - 741,17 CO2e, lättklinker mellan 6 537,91 - 7 302,89 CO2e och cellplast mellan 5 257,08 - 5 577,88 CO2e för alla fall. I fall 1 (Nättraby) visar lättklinker och skumglas bäst resultat med avseende på dimensionering. Lättklinker är optimalast i fall 2 (Norrköping) och i fall 3 (Luleå) visar det sig att lättklinker och cellplast är mest gynnsammast utifrån dimensioneringsaspekten. Spänningstillskotten och jordens hållfasthetsparametrar påverkar jordprofilernas sättningskänslighet. De odränerade och dränerade skjuvhållfasthetsegenskaperna i jordarna påverkar de odränerade och dränerade säkerhetsfaktorerna. Lättfyllnadsmaterialens volym bestäms baserat på den höjd som krävs för att uppfylla dimensioneringskraven. På så sätt varierar kostnader och koldioxidekvivalenter för lättfyllnadsmaterialen beroende på volym. Ur en dimensionerande synvinkel har lättfyllnadsmaterialen varierande resultat beroende på jordprofil och optimeringsåtgärd. Cellplast är det mest optimala materialet beträffande volym och kostnad i samtliga fall. Skumglas är det mest gynnsamma materialet utifrån miljöpåverkan i allmänhet. I denna studie är cellplast eller skumglas det mest optimala lättfyllnadsmaterialetmed avseende på volym, kostnad och miljöpåverkan. / In this study, a geotechnical investigation has been carried out to evaluate lightweight filling materials such as foam glass, cellular plastic, and expanded clay aggregate based on dimensioning requirements as lightweight filling material in an embankment. The goal is to analyze these materials and to conclude which material is most optimal regarding volume, costs, and environmental impact in a specific region in Sweden. The regions that have been investigated are Nattraby, Norrkoping, and Lulea. A case study has been carried out were a real project in Nattraby was the starting point for dimensioning the embankment. The following issues have been addressed: How large a volume of lightweight filling materials is required to meet the dimensioning requirements depending on the soil profile? How much will the sitespecific lightweight filling materials cost? How large is the site-specific environmental impact measured in carbon dioxide equivalents for each lightweight filling material? The study has been carried out through a literature study. When dimensioning settlements, manual calculations were performed. The SLOPE/W software was used in stability analyzes and in the production of the volume of lightweight filling materials. The environmental impact of lightweight filling materials has been measured in carbon dioxide equivalents and has been obtained from EPDs. The results show that foam glass has a volume between 90,653 - 95,340 m3, cellular plastic between 80,903 - 85,840 m3, and lightweight clay aggregate between 108,540 - 121,240 m3 for all cases. For the three areas, foam glass has a cost between SEK 90,653 - 95,340, cellular plastic between SEK 52,586.95 - 55,796, and lastly lightweight clay aggregate between SEK 75,978 - 84,868. Carbon dioxide equivalents that foam glass contributes to are between 704.74 - 741.17 CO2e, lightweight clay aggregate between 6 537.91 - 7 302.89 CO2e, and cellular plastic between 5 257.08 - 5 577.88 CO2e for all cases. In case 1 (Nattraby), lightweight clay aggregate and foam glass show the best results regarding dimensioning. Lightweight clay aggregate is most optimal in case 2 (Norrkoping) and in case 3 (Lulea) it turns out that lightweight clay aggregate and cellular plastic are most favorable from the dimensioning aspect. From a dimensioning point of view, the lightweight filling materials have varying results depending on the soil profile and optimization measure. Cellular plastic is the most optimal material in terms of volume and costs in all cases. Foam glass is the most favorable material based on environmental impact in general. In this study, cellular plastic or foam glass is the most optimal lightweight filling material in terms of volume, cost and environmental impact.

Page generated in 0.1211 seconds