Many companies do not register all the stops that occur in a production plant, it often takes longer to report than to fix the problem. If no problems are registered, you cannot trace where the problems arise. This master thesis was performed at AcobiaFLUX and they have noticed an increased demand from their customers to trace problems raised in their processes. The aim of the thesis was to find out how a tool to monitor a process best could be developed. Then the most essential from the theoretical base was developed into a useful tool for operators. For the operators to know if the process utilizes the full capacity of a process, the tool presents a measure of the Overall Equipment Efficiency, OEE. OEE is calculated by  ultiplying availability, performance and quality. Availability indicates how much time the  quipment is used for production. Performance indicates how efficient production is in terms of production speed. Quality indicates how many products that have been approved. In order for a tool that monitors processes and present production efficiency to be helpful it must be easy and intuitive for the user. To make an easy and intuitive tool for operators some Human-Computer-Interaction guidelines where used. The tool is not the primary  orkspace for an operator and therefore the use of the tool need to be minimized so it will not steal the operator’s time. To become a tool for tracing problems in processes, all operators need to participate and use the tool properly, otherwise you cannot compare if the production efficiency has been improved. / Många företag registrerar inte alla stopp som inträffar i en produktionsanläggning, det tar ofta längre tid att rapportera felet än att åtgärda det. Om inte problem registreras går det inte att spåra var problemen uppstår. Detta examensarbete är utfört hos AcobiaFLUX och de har märkt ett ökat behov från deras kunder att kunna spåra problem som uppkommit i processer. Målet med examensarbetet var att ta reda på hur ett verktyg för att övervaka en process bäst tas fram. När sedan det  eoretiska underlaget tagits fram skulle det som anses vara det nödvändigaste förverkligas till ett användbart verktyg för operatörer. För att operatörerna ska veta om processen utnyttjar hela kapaciteten i en process presenterar verktyget ett mått på produktionseffektiviteten, TAK. TAK beräknas som multiplikation mellan Tillgänglighet, Anläggningsutbyte och Kvalitetsutbyte. Där tillgängligheten anger hur stor del av tiden som en utrustning utnyttjas för produktion, anläggningsutbytet anger hur effektiv produktionen är i avseende på produktionshastighet och kvalitetsutbytet anger hur stor del av produktionen som är godkänd. Ett verktyg som övervakar processer och presenterar produktionseffektivitet ska vara ett hjälpmedel. Därför måste det vara enkelt och intuitivt för användaren. Verktyget är inte den primära arbetsytan för en operatör och därför måste användandet av den minimeras för att inte stjäla operatörens tid. För att operatören ska snabbt få en uppfattning om läget i  roduktionen görs en visualisering av numeriska värden, då det går snabbare att läsa av färgkoder än numeriska värden. Grunden för att verktyget ska bli ett hjälpmedel för att spåra problem i processer måste alla operatörer vara delaktiga och använda verktyget på rätt sätt annars går det inte att jämföra om produktionseffektiviteten har förbättrats.

Tillverkande företag möter idag en allt hårdare konkurrens genom den globalisering av marknaden som sker. En global marknad med flera konkurrenter, ökad produktdifferentiering och höga tillverkningskostnader ställer stora krav på företag att arbeta kostnadseffektivt. För att vara konkurrenskraftig och driva en lönsam produktion krävs att förretag har en stor kännedom om hur sina tillverkningsprocesser fungerar, har en hög driftsäkerhet och kan utnyttja sin anläggnings kapacitet.   Grunden till studien är det industriella lönsamhetsproblem som finns i Sverige, där företag får allt svårare att kunna producera kvalitativa produkter till ett konkurrenskraftigt pris. Fallstudien utförs på ett företag som tillverkar komponenter för fordonsindustrin, med syftet att skapa en ökad förståelse kring de faktorer som leder till produktionsstörningar och har stor effekt på produktionseffektiviteten i ett flöde. För att sedan kunna motverka dessa och utnyttja företagets kapacitet på bättre sätt och skapa en hög konkurrenskraft och lönsamhet.   Utifrån analysmodell studeras och beskrivs först nuläget hos fallföretaget. Därefter sker en analys av nuläget då empiri jämförs med relevant teori. Analysen redovisar sedan genom mätvärden de faktorer som leder till störningar i produktionsflödet och påverkar produktionseffektiviteten. Slutligen utvärderas faktorerna och en redogörelse för vad de beror på klargörs. Det resultat som fallstudien påvisar är de väsentliga faktorer som påverkar produktionseffektiviteten, samt att de underliggande orsakerna till dessa bör motverkas för att skapa en högre driftsäkerhet och produktionseffektivitet i flödet. Granskning av faktorer och orsaker skapar ett underlag för förbättringar som bör tillämpas för att bibehålla en lönsam produktion och konkurrenskraft. Fallstudiens syfte är att identifiera och skapa förståelse för vilka faktorer som påverkar produktionseffektivitet på ett tillverkande företag. Målsättningen är att skapa en bild av det nuvarande tillståndet på företaget och utifrån detta ta fram empirin. Empiri och utvalda teorier leder således till en analys som ska identifiera och sammanställa de faktorer som är väsentliga att motverka för att förbättra driftsäkerheten och produktionseffektiviteten på fallföretaget. I slutsatsen redovisas hur företaget kan arbeta för att motverka och minska faktorernas påverkan på produktionseffektiviteten. / Manufacturing industries are today facing increasing competition through the globalization of the market that takes place. A global market with several competitors, increased product differentiation and the high cost of production makes great demands on companies to work cost effectively. To be competitive and operate a profitable production requires companies to have a great knowledge of how their manufacturing processes work, has a high reliability and can use their facility's capacity.   The basis for the study is the industrial profitability problems in Sweden, where companies find it increasingly difficult to produce quality products at a competitive price. The case study performed in a company which manufactures components for the automotive industry, with the aim to create a better understanding of the factors that lead to production disruptions and has great effect on the production efficiency of a flow. In order to be able to counter them and exploit the capacity of a better way and create a high level of competitiveness and profitability.   Based on the analytical study and first described the present situation of the case now. This is followed by an analysis of the current situation where empiricism is compared with the relevant theory. The analysis then reports the measured values ​​of the factors that lead to disturbances in the production flow and affect production efficiency. Finally, the evaluation factors and an explanation of what they are due to be clarified. It results that the case study demonstrates the significant factors affecting production efficiency, as well as the underlying causes of these should be tackled in order to create a higher level of reliability and production efficiency in the flow. Examination of factors and causes creates a basis for the improvements that should be applied to maintain profitable production and competitiveness.

Bakgrund: Dagens industriella marknad möter ständig hård konkurrens. Konkurrensen leder till att företagen måste arbeta med olika typer av förbättringar. OEE (Overall Equipment Effectiveness) är en av de mest använda metoderna för att arbeta med förbättringar. Syftet med OEE är att mäta produktionseffektiviteten för en enskild maskin. Problem: Data som används måste samlas in med effektiva metoder, vara relevant och sedan bearbetas ändamålsenligt. Om problemen kring data inte behandlas, finns en risk att förbättringen försvåras. Använd data måste förstås av hela organisationen. Därför vill studien skapa en logisk arbetsmetod som ökar produktionseffektiviteten med fokus på att involvera människor och data. Syfte: Syftet med studien är att ge en djupare förståelse till synen på produktionseffektivitet samt ta fram en arbetsmetod för ökad produktionseffektivitet. Metod: Studie har använt en abduktiv ansats för att besvara syftet och frågeställningarna. Data har hämtats från en fallstudie på Sandvik AB där även intervjuer har genomförts. Intervjuerna och inhämtad data från fallföretaget har jämförts parallellt med en utförd litteraturstudie. Litteraturstudien har genomförts över områdena OEE-förbättringar, datainsamling och generella förbättringsmetoder. Slutsats: Företag kan genom vår presenterade arbetsmetod säkerställa att människor involveras djupare i förbättringsarbetet kring produktionseffektivitet. Arbetsmetoden ger förutsättningar för trovärdig data som samlas in effektivt och analyseras för att generera välgrundade förbättringsförslag. / Background: Today's industrial market is facing fierce competition. The competition forces companies to work with different types of improvements. OEE (Overall Equipment Effectiveness) is one of the most useful methods of working with improvements in manufacturing. The purpose of OEE is to measure the production efficiency of an individual machine. Problem: Data used must be collected with effective methods, be relevant and then processed appropriately. It will be hard to make improvements if problems concerning data are not addressed. Data used must also be understood by the whole organization. Therefore, the study wants to create a logical working method that increases production efficiency with a focus on involving people and data. Purpose: The aim of the study is to give a deeper understanding of the view of production efficiency and to develop a working method of increasing production efficiency. Method: The study has used an abductive approach to answer the purpose and research questions. Data has been derived from a case study at Sandvik AB where interviews have been conducted. The interviews and collected data from the case company have been compared in parallel with a conducted literature review. The literature review is conducted in the fields of OEE-improvement methods, data collection and general improvement methods. Conclusions: Through our presented working method, companies can ensure that people become more involved in the improvement work on production efficiency. The method provides conditions for efficiently collecting and analyzing credible data to generate wellfounded suggestions for improvement.

Purpose – The purpose of this study is to examine the material flow and production effectiveness at a Make to Order companies. To answer the purpose two research questions have been formed; What challenges do MTO companies have regarding throughput? Which tools and standards are suitable to an MTO companies for an increased throughput? Method – The study is based on an abductive approach in which the authors have chosen to use triangulation to answer the purpose of the study. The data collection methods used are literature studies, interviews, observations and document studies. The authors have done a theoretical review in the relevant field in order to gain an insight into the theories that exist in the area concerned. An analysis has then been made based on the empirical data collected and linked to the theoretical framework. Findings – The findings the authors have come up with is that there is no given method or standard for MTO (Make to order) companies to implement. The authors, on the other hand, have come to the conclusion that it is about working with several models and standards parallel in order to have a greater impact on the material flow. It is also important to know what can be standardized and what cannot be standardized if the product variation and customization are high. Implications – This study has the implication of highlighting the challenges that MTO companies can face with a varying degree of customization. The study also highlights the complexity that exists for the material flow at MTO companies. In this study, the authors have developed a model for the case company over how their production layout can be adapted for a higher throughput. Limitations – The limitations found in this study is that it is done with only one case company where data collection has been done for a limited time. The result is therefore adapted to the case company, but a recommendation from the authors is that the study can be validated on similar activities. / Syfte – Syftet med denna studien är att Undersöka materialflödets- och produktionseffektiviteten hos ett MTO-företag för ökat genomflöde. För att svara på syftet har följande frågeställningar legat i grund för syftet; Vilka utmaningar har MTO-företag med avseende på genomflöde? Vilka verktyg och standarder är lämpliga att tillämpa hos ett MTO-företag för ett ökat genomflöde i tillverkningsprocessen? Metod – Studien bygger på en abduktiv ansats där författarna har valt att använda sig av triangulering för att besvara studiens syfte. De datainsamlingsmetoder som använts är litteraturstudier, intervjuer, observationer och dokumentstudier. Författarna har gjort en teorigenomgång inom aktuellt område för att få en inblick i vilka teorier som finns inom det berörda området. En analys har där efter gjorts utifrån den empiri som samlats in och kopplat detta till det teoretiska ramverket. Resultat – Resultatet författarna har kommit fram till är att det inte finns någon given metod eller standard för MTO (Make to order) företag att implementera. Författarna har däremot kommit fram till att det handlar om att arbeta med flera modeller och standarder parallellt för att få en större påverkan på materialflödet. Det är viktigt att veta vad som kan standardiseras och inte ifall produktvariation och kundanpassningen är hög hos MTO-företag. Implikationer – Denna studie har som implikation att belysa de utmaningar MTO- företag kan ställas för vid olika grad av kundanpassning. Studien belyser även den komplexitet som finns för materialflödet hos MTO-företag. Författarna har i denna studie även tagit fram en modell för fallföretaget över huruvida deras produktionslayout kan anpassas för ett högre genomflöde. Begränsningar – De begräsningar som återfinns i denna studie är att studien är gjord med enbart ett fallföretag där insamling av data skett under en begränsad tid. Där av är resultatdiskussionen anpassad utefter fallföretagets verksamhet men en rekommendation från författarna är att studien kan valideras på likande verksamheter.

Konkurrensen mellan svenska och internationella företag har på senare år ökat. Detta ställer krav på hur svenska företag måste agera för att överleva. En alternativ konkurrensfördel för att hantera dessa externa förändringar är att arbeta med intern effektivitet. Det studerade fallföretaget Bong i Kristianstad har på senare tid haft problem med att mäta sin interna effektivitet, mer precist sin produktionseffektivitet. Ett företag som inte beräknar sin produktionseffektivitet kommer få det svårt att prioritera rätt områden, processer, aktiviteter och lösningar för förbättringsarbete.    Syftet med arbetet är att identifiera relevanta parametrar för att beräkna och visualisera produktionseffektivitet inom tillverkningsindustrin. Målet med studien är att ta fram en modell för beräkning och visualisering av produktionseffektivitet som kan utgöra en grund för förbättringsarbete. Målet är också att utifrån denna modell identifiera områden som kan förbättras samt att ge förbättringsförslag utifrån de identifierade områdena.   Genom en kvalitativ fallstudie erhölls kunskap om företagets arbetssätt och egen tolkning av produktionseffektivitet. Parametrar identifierades, en modell togs fram, beräkningar genomfördes och resultatet analyserades för att visualisera och bestämma företagets faktiska produktionseffektivitet enligt OEE/TAK-metoden. Utifrån analysen drogs slutsatser att företagets produktionseffektivitet beräknad enligt egen metod var bristfällig och ej representativ. Det bevisas också varför metoden är bristfällig. Områden för förbättring identifierades, där ställtider utgör den största förlusten för företagets produktionseffektivitet. Tre olika förbättringsförslag genererades och implementerades teoretiskt för att bevisa vilka positiva ekonomiska och psykosociala effekter de har på verksamheten. / Over the past few years’ competition between Swedish and international companies have increased. This puts requirements on how Swedish companies must act to survive. To handle these external changes, continuous work with internal efficiency is a solution for competitive advantage. The studied company Bong in Kristianstad has recently had problems concerning measurements of their internal efficiency, more precisely their production efficiency. A company that does not measure their production efficiency will have a hard time prioritizing the right areas, processes, activities, and solutions for improvement work. The purpose of this study is to identify relevant parameters with the intention of calculating and visualizing production efficiency within a manufacturing industry. The goal of the study is to develop a model for calculation and visualization of production efficiency that can be used as a basis for improvement work. The goal is also to be able to use this model in the purpose of identifying different areas that can be improved and to create suggestions for improvement for these areas. Knowledge was obtained by doing a qualitative case study concerning the company's work methods and their own interpretation of production efficiency. Parameters were identified, a model was created, calculations were done, and the results were analyzed to be able to visualize and determine the company's actual production efficiency based on the OEE/TAK-method. The analysis and conclusion showed that the studied company’s method for calculating their production efficiency was inadequate and non-representative. It was also proved why the current method was inadequate. Areas for improvement were identified where setup times constituted the biggest loss for the company's production efficiency. Three suggestions for improvement work were generated and implemented theoretically to prove what positive economic and psychosocial effects they have on the business. / <p>Digital presentation som effekt av pandemi.</p>