Humans use all their senses when they explore and interact with the environment. In human-machine interaction (HMI) vision is the dominant sense, followed by audition. Haptic information - information concerning the sense of touch - is not commonly available. The overall aim of this thesis was to investigate how haptic feedback affects visual-manual HMI. In the experiment presented in paper I the spatial haptic properties shape and location were compared. Shape encoding often relies on users sequentially exploring differently shaped knobs, levers or buttons. The experiment revealed that physical shapes available through a shape-changing device can be as efficient as adjacently located push-buttons to encode functions in an interface. The experiment presented in paper II investigated the extent to which interface information can be transferred between the haptic and visual modalities. The feedback - rendered textures - was displayed haptically through a rotary device and visually through a computer monitor. There was a cross-modal transfer between the modalities, although not effortless, and the transfer from haptics to vision seemed to be easier than the transfer from vision to haptics. The asymmetry of the cross-modal transfer and the enhanced visual performance might be a result of the visual information being more useful for the task at hand. Paper III presents an experiment carried out in a car simulator. The experiment was conducted to investigate how haptic feedback in an in-car interface affects driver behaviour. Visual feedback was provided on a screen at the centre panel of the simulator. Haptic feedback was provided through the interaction device - a rotary device. The results revealed that, although driving performance degradation did not differ between the different haptic and visual feedback conditions, all conditions caused a degradation in driving performance. Visual behaviour did not differ between conditions including visual feedback. It is therefore apparent that the haptic feedback was not actively used when visual interface information was provided. Using haptic feedback only was shown to be more time-consuming. In addition it was revealed that tasks with only haptic feedback induce a cognitive load on the driver. It was apparent in studies II and III that the haptic information is not actively used if the visual information is more easily achieved. / <p>Godkänd; 2007; 20070919 (biem)</p>

This bachelor thesis is made on behalf of General Electric Healthcare Bio-Sciences AB in Umea. GE Healthcare is a company that produces health care products. One of these products is BioProcess which is used in medical research and the manufacturing of pharmaceuticals. The product often have to be modified since itis soldcustomer modified. There are two different frame sizes. The frames are often tilted 90 degrees to make the modification areas easier to access. The modifications made is mostly trace grooves and holes.The project goal was to create a fixture that fits both frames and will make the modifications made to the frames easier. The fixture should reduce the bodily wear that is caused by modifying these frames. The structure of the fixture must meet requirements of functionality and safety.The result of the project is a fixture that is compatible with both frame sizes. The fixture has been dimensioned with a safety factor of 4. This safety factor was chosen because of the risks in the operations.

Humans use all their senses when they explore and interact with the environment. In human-machine interaction, vision is the dominant sense and interfaces are seldom designed to provide haptic information, i.e. information that can be gathered by touch. There is a trend among car manufacturers to merge functions into multifunctional interfaces. These interfaces are generally based on one display and one main interaction device and have been criticized for being visually demanding to use while driving. To facilitate interaction with such an interface it is possible to utilize an interaction device, e.g. a rotary control, that can provide varying haptic information. The main purpose of this thesis was to investigate in-car human-machine interaction, with a primary focus on the use of haptics. Four experimental studies are included in the thesis. In study I the participants focused on the interaction with the experimental interface. In studies II, III and IV the interaction with the experimental interfaces was carried out while concurrently driving a car simulator. Study I demonstrated that congruent haptic and visual interface information can be transferred between the sensory modalities, but the transfer from haptics to vision seemed to be easier than from vision to haptics. Study II showed that, even though the eyes were kept on the road when only haptic interface information was provided, driving performance deteriorated. In studies I and II haptic interaction required serial processing of information which seemed to be trying. As a consequence the participants relied more on visual interface information when it was available. Study III demonstrated that well designed assisting haptics can facilitate interaction with a multifunctional interface. However, the study also indicated that it is important to carefully assess the use of the haptics since poorly designed haptics may confuse the user. Study IV compared an interface manoeuvred by a rotary control and a touch screen interface. The study showed that the optimal interface is dependent on the task being performed. However, it was shown that driving performance was affected to a greater extent when the touch screen interface was used, probably as a cause of the lower display position. / <p>Godkänd; 2009; 20121107 (ysko)</p>

The single-track Swedish iron ore line Malmbanan stretches from Luleå to the Norwegian city of Narvik. The mine company LKAB transport iron ore on Malmbanan from the mines in Kiruna and Malmberget to the harbours in Narvik and Luleå for export. The daily traffic also consists of passenger trains and freight trains. Malmbanan has a lack of capacity witch increase the sensitivity of system disturbances.To increase the railroad transport volume LKAB has started to run longer (750 m) and heavier trains. That requires more capacity and meeting stations long enough to take 750 metres trains, today only a third of the stations are that long. To improve the capacity situation one possibility is to develop the train dispatching system. The aim of this licentiate thesis is through case studies of train traffic planning and control illustrate how the capacity on Malmbanan can be improved to make the iron ore flow more efficient.To avoid having to control the production after the timetable the train traffic has to be more flexible than it is today. Increased flexibility could for example represent getting train paths in short-term. The analyses of the Brazilian iron ore company CVRD's transport process shows that it is possible to improve the train traffic flow through advanced technology. Investments in new technology that optimize both train driving and control have shown positive effects at CVRD.However, it is uncertain how much the iron ore train traffic system can change despite improved technology. The train traffic load on the line is too high, there are not enough meeting stations and an traffic increase could lead to even higher disturbances. / Malmbanan kallas den runt 50 mil långa enkelspåriga järnvägssträcka som går från Narvik i norr till Luleå i söder. På Malmbanan transporterar gruvbolaget LKAB sin järnmalm från gruvorna i Kiruna och Malmberget till hamnarna i Narvik och Luleå för export. På banan går även dagligen persontåg samt annan godstrafik. Banan har ett högt kapacitetsutnyttjandet vilket ökar känsligheten för störningar i systemet. För att kunna öka transportvolymen på järnväg har LKAB börjat köra med längre (750 meter) och tyngre tåg. Detta kräver ytterligare kapacitet och för att kunna möta annan trafik på banan krävs mötesstationer som är längre än 750 meter vilket knappt en tredjedel av antal stationer på Malmbanan är. En möjlighet att förbättra kapacitetssituationen kan vara att utveckla systemen för styrningen av tågtrafiken vid trafikledningscentralen. Syftet med detta arbete är att genom fallstudier av styrning och planering av tågtrafik belysa hur kapaciteten på Malmbanan kan förbättras för att effektivisera malmtransportflödet. För att tågtidtabellen inte ska styra hela produktionsflödet för järnvägsföretagen som trafikerar banan behöver dagens tågtrafik bli mer flexibel än den är i dagsläget. Ökad flexibilitet kan exempelvis innebära möjlighet till tåglägen med kort varsel. Dras begreppet flexibilitet till sin spets skulle det kunna likställas med att tågen går utan tidtabell. Analysen av det brasilianska järnmalmsmalmbolaget CVRD:s transportverksamhet visar att det går att förbättra tågtrafikflödet genom teknikförbättringar. Satsning på ny teknik som optimerar både styrning och körning av tågen har gett mycket positiva effekter hos CVRD. Det är dock osäkert hur mycket malmtågens trafiksystem kan förändras även om teknikförbättringar genomförs. Belastningen av övrig tågtrafik på Malmbanan är för hög, tillräckligt långa mötesplatser är för få och risken är att antalet störningar skulle bli alltför omfattande. / Godkänd; 2007; 20071211 (ysko)

This Licentiate Thesis is concerned with the lot scheduling of multiple items on a single facility, both in production and disassembly. The thesis contains an introductory overview and four research papers, entitled: I. Lot Sizes in a Capacity Constrained Facility – A simulation Study of Stationary Stochastic Demand II. Determination of Safety Stocks for Cyclic Schedules III. Lot Scheduling in a Disassembly Factory IV. Cyclic Lot Scheduling with Sequence-dependent Setups: A Heuristic for Disassembly Processes In paper I, the applicability of two deterministic lot sizing-procedures is tested in a simulation study when demands are stochastic. The paper shows that a deterministic model can be used in a practical situation where the demand rate is stationary stochastic, but the models must be complemented by a decision rule; which item to produce and when to produce it. Paper II develops a planning and control model for determination of safety stocks for cyclic schedules, both with and without idle time. The paper shows how the variance in demand during lead time can be estimated, which is used for determination of safety stocks and order-up-to levels. For systems with idle time, a control model for the decision to produce next item or idle the facility is presented. Paper III is an introduction to lot scheduling in disassembly processes. The performance of two different lot scheduling policies for the disassembly of multiple items is tested in a simulation study when setup times are sequence-dependent. It is concluded that cyclic schedules are preferable in disassembly processes with sequence-dependent setup times. In paper IV, a lot scheduling heuristic for disassembly processes with sequence-dependent setups is developed. The heuristic determines disassembly frequencies and the profitable use of the facility and results in a cyclic schedule. / Godkänd; 2004; 20061117 (ysko)

The growth of the global market, coupled with the increase in the number of companies, has led to major competition among these, not least for manufacturing companies. Customers have also become more demanding where quality, flexibility and delivery service are demanded at a low price. Jeld-Wen in Forserum has many years of experience in manufacturing customer-unique doors and is a leader in this industry. They want to remain competitive by meeting the customer's tough demands, which requires constant improvements as well as efficient resource utilization. This can be done by producing the right products with the right quality at the right time, according to Just in time. A point of departure for this philosophy is the Pull strategy, which means that companies only produce and process products according to the current demand. To succeed, it requires that companies have a planning and management routine for the production that permeates all departments. The master thesis was performed on the company's Surface treatment department, where products are first surface treated and then painted according to the customer's demand. The aim of the work was to provide suggestions for planning and management procedures for the department, with the aim of producing according to the Pull strategy. With the help of these proposals, the department should also be able to plan for an increase in the demand by 50 percent. In order to achieve the purpose of the study, the authors created the basis for an OEE measurement to measure the department's performance and then compiled its metrics in a value-flow analysis. In addition, observations, interviews and company documents were used to determine and clarify the department's current state. Together with appropriate theories, the authors came up with a series of action proposals to streamline the departures production planning and management. The master thesis resulted in establishing and shaping a model for the departments production planning and management in order to be able to produce according to the Pull strategy. By using this model, the total throughput through the department would decrease by 57,3 percent. Proposals for certain factors that affect this outcome were also presented in the report's proposed action. The model presented in action proposals can also be used by other companies where high variations in day-to-day demand are common and create concerns among them. / Tillväxten på den globala marknaden, tillsammans med ökningen av antal företag, har lett till en stor konkurrens bland dessa, inte minst för tillverkande företag. Även kunder har blivit mer krävande där kvalitet, flexibilitet och leveranssäkerhet efterfrågas till ett lågt pris. Jeld-Wen i Forserum har mångårig erfarenhet inom tillverkning av kundunika dörrar och är ledande inom denna bransch. De vill förbli konkurrenskraftiga genom att möta kundens hårda krav vilket kräver ständiga förbättringar samt effektivt resursutnyttjande. Detta kan göras bl.a. genom att tillverka rätt produkter med rätt kvalitet i rätt tid, det vill säga arbeta enligt Just in time. En utgångspunkt till denna filosofi är Pull-strategin som innebär att företag endast producerar och bearbetar produkter enligt aktuell efterfråga. För att lyckas med det krävs att företag har planerings- och styrningsrutiner som genomsyrar samtliga avdelningar. Examensarbetet utfördes på företagets avdelning Ytbehandling, där produkter ytbehandlas och målas utefter kundens önskemål. Målet med arbetet var att ge förslag på rutiner för planering och styrning på avdelningen, i syfte att producera utefter Pull-strategin. Med hjälp av dessa förslag ska avdelningen även kunna planera vid en ökning av efterfrågan med 50 procent. För att uppnå studiens syfte skapades en bas för OEE-mätning och användes för att mäta avdelningens prestanda som senare sammanställdes i en värdeflödeskartläggning. Utöver detta användes observationer, intervjuer och företagsdokument för att fastställa och klargöra avdelningens nuläge. Tillsammans med lämpliga teorier arbetades åtgärdsförslag fram för att effektivisera planering och styrning på avdelningen Ytbehandling. Examensarbetet resulterade i att en modell för planering och styrning till avdelningen togs fram för att de ska klara av att producera enligt Pull-strategin. Genom att använda sig av modellen skulle den totala genomloppstiden igenom avdelningen minska med 57,3 procent. Även förslag på vissa faktorer som påverkar detta utfall presenterades i rapportens åtgärdsförslag. Modellen som presenteras i åtgärdsförslag kan användas även av andra företag där höga variationer i dagsefterfrågan är vanligt förekommande och skapar bekymmer bland dessa.

Denna avhandling visar hur städares arbetsmiljö och hälsa kan förbättras om en bred arbetsmiljösatsning, som både innefattar fysiska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer, genomförs. Resultaten visar även att det finns ett samband mellan god arbetsmiljö för städare och konkurrensfördelar för den städorganisation som uppnår god arbetsmiljö. Avhandlingens övergripande syfte är att beskriva komplexiteten i städares arbetsmiljö samt att undersöka hur olika faktorerna samspelar och påverkar städares hälsa. Slutsatserna bygger på resultaten från två olika forskningsprojekt där städares arbetsmiljö har studerats. Den största delen utgörs av empiriska studier av en arbetsmiljösatsning som en kommunal städenhet har genomfört i syfte att förbättra de anställdas hälsa samt att höja kvalitén på städtjänsten. Städare beskrivs ofta som en utsatt yrkesgrupp i en hårt konkurrensutsatt bransch där dåliga arbetsförhållanden, höga sjuktal och tidiga pensionsavgångar sägs vara karaktäristiskt. Rekommendationer för hur städares arbetsmiljö ska förbättras översköljer branschen men det finns ett glapp mellan teori och praktik och många av rekommendationerna införs inte i praktiken. Delvis tycks detta bero på de hårt pressade priserna, som både leder till försämrade arbetsförhållanden för städarna och en bromsande effekt på långsiktigt arbetsmiljöarbete. Det saknas goda exempel som visar hur städares arbetsmiljö i praktiken kan förbättras och hur detta också kan innebära konkurrensfördelar. Den arbetsmiljösatsning som den kommunala städenheten som studerats har implementerat kan sammanfattas med orden ökad delaktighet, ökat inflytande för städarna samt förbättrade sociala relationer och kortare beslutsvägar. Städledningen har även kontinuerligt satsat på god fysisk arbetsmiljö för att minska den fysiska belastningen som städarna utsätts för. Antalet anställda i enheten är 86, samtliga är kvinnor med en medelålder på 49 år. Enheten styrs av fyra personalansvariga chefer, även dessa kvinnor. För att undersöka städarnas arbetsmiljö och för att kartlägga enhetens arbetsmiljösatsning samt studera städarnas upplevelser av denna har både kvantitativa och kvalitativa metoder tillämpats. Fram tills idag verkar städenhetens strategi ha varit lyckad. Den arbetsrelaterade sjukfrånvaron har sjunkit och städcheferna menar att kvalitén på städtjänsterna har förbättrats samt att verksamheten effektiviserats. Intervjuer och enkäter visar att städarna känner en ökad arbetsmotivation och arbetsglädje än innan arbetsmiljösatsningen. Enheten har haft möjlighet att själva omfördela sina ekonomiska resurser och både städscheferna och städarna är övertygade om att de nu använder sina resurser på ett mer strategiskt sätt som både gynnar städenheten, städarna och de offentliga verksamheter som utgör enhetens kunder. Den kommunala städenhetens arbetsmiljösatsning kan sägas utgöra ett gott exempel för andra städorganisationer, oavsett ägandeform, för hur arbetsmiljö för städares kan förbättras. / <p>Godkänd; 2014; 20131219 (theohr); Tillkännagivande disputation 2014-01-09 Nedanstående person kommer att disputera för avläggande av teknologie doktorsexamen. Namn: Therese Öhrling Ämne: Arbetsvetenskap/Human Work Science Avhandling: Städares arbete och hälsa Utmaningar och möjligheter i städbranschen Opponent: Professor Jörgen Eklund, Enheten för ergonomi, Avd för hälso-och systemvetenskap, KTH Flemingsberg, Huddinge Ordförande: Professor Lena Abrahamsson, Institutionen för ekonomi, teknik, och samhälle, Luleå tekniska universitet Tid: Fredag den 31 januari 2014, kl 13.00 Plats: F531, Luleå tekniska universitet</p>

No description available.

This thesis is concerned with showing how economic activity acquires its technical and organizational "Gestaltung". The term "Gestaltung" alludes to the classical understanding of the whole as being more than the sum of its parts; that is being both its constituent parts and their mutual relations. The thesis is composed of three forms of investigation: Theory, empiricism and analysis, each being presented in a separate section. In addition there is an appendix presenting figures with the formulas used in calculations. In the theoretical section the model I have chosen for analysing the technical and organizational "Gestaltung" is put forward. The model has three dimensions; one materially-deduced, which I call the work process, one economically-determined and one based on human agency. In the centre of my model are human beings, who through their ways of life, concrete actions and decisions to a greater or lesser extent shape patterns of eventuation. Human agents do not live in a technical, economic and social vacuum. In fact their possible actions are surrounded by many restrictions; these restrictions are dealt with through the use of the concepts work process and economic forces. In general I see economic forces as dictating the direction and speed of changes in the technical and organizational "Gestaltung", while the materially-deduced work process represents stability and is only unwillingly adapted to economic change. The object itself; the technical and organizational "Gestaltung", combined with my intention of capturing something of the dynamics and spirit of this process of creation necessitates a very complex model of analysis. This has led me to work with different levels of precision for the three dimensions of my model. In relation to the economic forces a theoretically-informed model is presented which consists of three system levels. The most operationalised level refers to strategical decision-making codified by something called "the strategic matrix". For the work process I am content with presenting a form of categorization which corresponds to my economic model. Based on this categorization different ways of describing the work process are discussed; ways which catch essential aspects of working conditions. Finally when it comes to the human agents I work with a distinctly open and searching methodological form. I do not attempt to formulate a theory of agency for the different actors. Instead we have what I term, "scenarios". In various "scenarios" I try to encapsulate the social context in which different actors have to operate. Against this background it becomes easier to understand the concrete actions of those concerned. The empirical section has for academic reasons been given an unusual form. While I attempt to describe the technical and organizational "Gestaltung" in a Swedish iron ore mine during the period 1950-84, I also dim to give something of an idea as to how the different actors shaped this historical process and experienced its concrete "Gestaltung". As conventional scientific methods are unable to fulfil this task I have gained inspiration from literary sources. I have chosen a form of description where I visit the mine in Kiruna on several occasions starting in 1950. The presentation is structured so that I am following a worker called Lennart Waara on a walk through the mine. Lennart does not exist as an individual in real life, but he is a synthesis of many workers' stories. My choice of method means that I can not give a total guarantee that the narrative is either correct or accurate in every detail, but I would maintain that in general terms it is a valid account. The major advantage of such an account is that it is much more concrete than conventional forms of empirical exposition. In the last section I confront my empirical findings with my theoretical categories; paying special attention to my conceptualization of economic forces. The result is a comprehensive review of different management strategies and concrete actions. Historically LKAB has had a unique competitive advantage with its proximity to the expansive European market and has therefore been able to maintain an extremely high level of profitability. In the 1950s the rate of profit was up to 50 %. The basic problem ever since has been international over-capacity of iron-ore production and a consequent fall in prices for ore-related products. A further problem has been an increase in the costs of production due to the transition from opencast to underground mining in Kiruna. Starting with its unique competitive advantage LKAB has been able to meet increasing competition with an expanding volume of production but over the years the rate of profit has tended to a more normal level. In 1975 market demand suddenly fell to an extremely low level and LKAB found itself in the middle of an economic crisis with mounting deficits. In this context I pose the question; could this crisis have been avoided or its effects moderated? Any straightforward answer remains allusive but I would maintain that it should have been possible to cushion the effects of crisis. I show that the ten year period preceding the crisis was characterized by increasing capital obsolescence and that the crisis coincided with an accumulated need for investment. I am also able to state that there had not been any significant rise in productivity since the major strike in 1969/70. LKAB has tried to diversify its way out of crisis without success. In 1983 profitable production was achieved again but at the price of a financial reconstruction costing around 3 billion Swedish Crowns and a reduction in employment of about 2 500. A fortunate pattern of product development has also contributed to a return to profitability. Finally, looking to the future I give a very unfavourable prognosis and advise the trade unions to begin seriously discussing alternative means of closure. Such a planning of closure could be carried out over a considerable time period while new forms of industrial activity were being built up. / Godkänd; 1986; 20070212 (ysko)

Det är nu 20 år sedan Brundtlandskommissionens rapport kom ut, och begreppet hållbar utveckling fick sin stora spridning och inter¬nationella uppmärksamhet. Nu, våren 2007, är begreppet inte omdiskuterat på samma sätt som det en gång var, idag är det i stället begrepp som ”klimathotet” som debatteras och får rubriker. Hållbar utveckling har blivit ett bärande begrepp i internationella överenskommelser och det finns också en allt mer akut medvetenhet om att hållbar utveckling fordrar omställningar och förändring av många av de förhållanden och förhållningssätt vi i västvärlden tar för givna. I de dokument som oftast pekas ut som ursprunget till aktualiseringen av hållbar utveckling, Brundtland¬rapporten och Agenda 21, framgår att hållbar utveckling vilar på tre ben; ekologiskt, ekonomiskt och socialt. I avhandlingen fokuseras offentliga sektorns storhushåll som i runda tal serverar 2 600 000 måltider varje dag, knappt 2 100 000 av dessa i grund-, gymnasie- och förskolor (Sundström 2000). Särskilt studeras den måltids¬produktion som sker i samband med skol- och förskoleverksamhet, en verksamhet som de flesta i Sverige i dag på något sätt berörs av. Hållbar måltidsproduktion förutsätter hållbara teknologier och hållbar teknologianvändning och -utveckling, med hänsyn till alla tre dimensionerna av hållbarhet. Hur hållbar utveckling kan relateras till teknologi¬användning inom offentliga sektorns måltidsproduktion har därför undersökts med hjälp av feministisk teknovetenskap. Forskningsfrågorna är: Vilka förutsättningar ger och kräver teknologianvändning i den offentliga sektorns storköks¬verksamhet? Hur rimmar dessa med socio¬kulturell, ekonomisk och ekologisk hållbarhet? För att kunna besvara dessa frågor har avhandlingen ytterligare ett syfte; att, med natur- och teknikvetenskapligt språkbruk experimentera med Donna Haraways figuration "diffraktion" som metodologi och därigenom uppmärksamma den mångfald av kunskaper och röster som är nödvändiga för att skapa hållbarhet som beaktar alla tre aspekterna av hållbar utveckling. I analyserna spelar också "situerade kunskaper" stor roll. Avhandlingens empiri består av deltagande observationer i kommunala storkök, intervjuer med kostchefer samt ledare av projekt för hållbar utveckling i offentliga sektorns måltidsproduktion och dokument. Med hjälp av feministisk teknovetenskap har jag kunnat visa på hur djupt involverad offentliga sektorns måltidsverksamhet är i teknologiska system som både fungerar småskaligt i varje enhet i verksamheten men också hur den är sammanlänkad i de storskaliga infrastrukturella systemen i vårt samhälle. Med feministisk forsknings¬metodologisk ansats har jag också visat på hur hållbar utveck¬ling kan förstås inom offentliga sektorns storköksverksamhet samt vad som kan krävas för att strävan efter hållbar utveckling ska bli lyckosam.I avhandlingsarbetet har jag rört mig mellan en fokusering på teknologiers funktioner och konsekvenser, särskilt med fokus på hållbar utveck¬ling, hanteringen av dem i förändringssammanhang och hur den teknologi¬intensiva måltids¬verk¬samheten i skolor och förskolor har betydelse för arbetet för hållbar utveckling men då inte endast som en följd av att verksamheten direkt blir föremål för resurseffektivisering. I den människotäta verksamhet som offentliga sektorns måltidsproduktion utgör är faktorer som omsorg, hälsa och välbefinnande starkt närvarande. Faktorer som är betydelsefulla för hållbar utveckling med hänsyn till alla dess dimensioner. I begreppet teknovetenskap ligger att kunskapsproduktionen och teknologi¬utvecklingen i dag äger rum i komplexa och utspridda sammanhang där universitet, företag och andra aktörer i samhället, till exempel offentliga sektorn, deltar och påverkar vägvalen, lokalt, nationellt och internationellt. Mot den bakgrunden är det väsentligt att överskrida de gränser som vi ofta drar upp mellan teknologi, vetenskap, politik och samhälle och i stället försöka visa på hur dessa länkas samman i användningen och utvecklingen av teknologi, något som är en nödvändighet för den förändringsaspekt som utmärker feministisk teknovetenskap och som feministiska vetenskapsstudier ofta syftar till. Min fokusering på hur materiella-diskursiva praktiker med en mångfald av apparaturer som teknologier, maskiner, människor, livsmedel, beräknade näringsrekommenda¬tioner etc är djupt involverade i det mer abstrakta som värderingar, skolarbete, inlärningsförmåga, sinnesintryck, förebilder… kan inspirera till ökat engagemang i de senare när förändringar och utveckling av teknologier är på gång. Avhandlingens experimenterade kan beskrivas som samtal mellan policies om hållbar utveckling, offentliga sektorns storkök som praktik, och feministisk teknovetenskap. Dessa samtal ger nya perspektiv som kan ge nya möjligheter i skapandet av hållbar utveckling. / Godkänd; 2007; 20070820 (pafi)