With changing market demands such as individualization, volatility and sustainability, the current manufacturing environment at Scania is subject to an increasing need for change. This, together with the availability of more advanced technology and digitalization has sparked the fourth industrial revolution. It has been named Industry 4.0 and considers digitalization in a manufacturing environment. As a result, the purpose of this thesis is to outline the potential of increased digitalization for logistics and manufacturing at Scania Oskarshamn. This will be done by developing a digitalization strategy that encapsulates the core of Industry 4.0 and a roadmap to guide Scania in their development towards a future digitalized manufacturing environment. The study will consider two core functions of Industry 4.0 as the cornerstones of digitalization; consciousness and interoperability. Consciousness focuses on the level of digitalization within the system. With interoperability, integration throughout the whole supply chain and how it relates to the manufacturing environment. As a result, the study is separated into three main parts: Scania today, Scania 2030 and the gap in-between. For all three parts, three areas of focus will be the basis for the analysis. First, the level of digitalization will be analyzed. This is done in regards to the first core function, consciousness. Second, the level of process maturity will be analyzed. This is done in regards to the second core function, interoperability. Third, synergies between logistics and manufacturing will be analyzed. From the conducted analysis of the current state at Scania, the 2030 scenario and the gap inbetween, the digitalization strategy for Scania focuses on the two identified functions. Three key steps has been developed for each function.

Abstract   Purpose– The purpose of this study is to investigate factors that contribute to overproduction and what economic consequence overproduction has. To fulfil the purpose, two research questions has been formulated: Why does overproduction take place in companies with CNC-machines? How does overproduction affect cost items that contributes to economic sustainability? Method– To fulfil the study’s purpose a single case study has been conducted on a manufacturing company within the automotive industry. Interviews, document studies and a focus group have been the methods for the empirical data collection. The empirical data has been analysed together with the theoretical framework and created the study’s result.      Results– The study resulted in identifying several cost items that are affected by overproduction and different factors that contribute to overproduction have been identified.    Implications – The study contributed with new information to the knowledge gap regarding overproduction and the consequences of it. Findings from the study can be used as a template for companies that are interested as to which factors contribute to overproduction.    Limitations– To conduct the study one focal company was used, the focal company is of a manufacturing type with a CNC-machine park and are active in the automotive industry. Because of the characteristics in the automotive industry and the use of only one focal company the generalizability of the study is reduced. To increase the generalizability further studies are required.    Keywords– Overproduction, economic sustainability, automotive, Leagile, Overall Equipment Efficiency (OEE), Economic Order Quantity (EOQ), Just-In-Time (JIT).

Materialhantering inom tillverkningsindustri är en viktig del av dagliga arbetsuppgifter som företaget måste lägga tid på. Det anses vara del där företaget kan spara mycket tid och pengar genom att hantera material på rätt sätt. Genom bra materialhantering underlättar företaget för sina anställda och samtidigt gör arbetsplatsen mer säker. Dagens tekniska lösningar möjliggör hel eller del automatiserade lösningar som förebygger möjliga arbetsskador och effektiviserar materialhantering. Del eller hel förändring av layouten kan vara en stor utmaning för hela företaget eftersom den kan påverka hela materialflöde inom tillverkningen. Det som behandlas i rapporten omfattar både tekniska lösningar, arbetsmiljö och förutsättningar som kan vara avgörande för att genomföra och åstadkomma en effektiv och lönsam lösning. För att komma fram till ett slutgiltigt resultat krävs noggrann undersökning av lösningar. För att uppnå alla krav krävs metodiskt arbete med framtagning av lösningsförslag. För att hitta lösning med bra säkerhetsnivå som är största kraven av uppdragsgivare arbetar man med riskbedömningen som ingår i CEmärkning av olika system. CE-märkning är tillverkarens uppgift men ofta inom materialhantering inom tillverkningsindustri så kombinerar företaget flera olika lösningar för att uppnå bästa resultat. Åtgärden kräver att hela systemet måste certifieras för att bli godkänt för användning i tillverkningsprocessen. Lösningen som anses vara mest lämplig för hantering av alla sorter valsar på Dynapac är Automatiskstyrd fordon som uppfyller alla säkerhetskrav och visar god effektivitet i utförande av arbetet. En annan viktig aspekt som anses vara fördel jämfört med motordriven kedjebana är anpassningsmöjligheter och uppdateringar av hela processen som AGV truck kan göra utan större ombyggnationer i produktionslayouten.

No description available.

ORWAK AB is a market leading manufacturer of compaction and baling solutions for solid waste materials like corrugated cardboard, plastics and paper. The company strives for continuous development of their processes and operations with the goal to achieve better efficiency to be able to supply their customers with new innovations and high-quality products. Their vision is “Turning Waste Into Value” The purpose of this study has been to identify losses related to the company’s internal supply and management of materials. The study has been limited to a single production line which was chosen together with the company because of its good attributes for generalization. It was also necessary as the consequence of the limited time span. In addition, the purpose of the study has been to develop an action proposal on how to solve the identified losses. To be able to identify the losses the study has processed a numerous of logistics and production theories to constitute an understanding of how an efficient supply of materials can be achieved. The empirical research was constructed by the help of observations, interviews, conversations and different time studies. The time studies that was conducted yielded data about how different activities related to each other in frequency and time. The activities were classified into different categories to determine which activities that was adding value, and which were not. This made it possible to determine the total loss of the studied production line. As a total, 17% of the documented activates was categorized as losses.   The analysis connects the identified losses with different aspects of applicable theory to identify and solve them. These connections then create the foundation for the action proposal that has been presented. The result of the action proposal was to implement a more specific standard about how production and warehouse related activities should function, reform the current tool and material racks in production and remove unnecessary pallets, equipment and tools which is not of use. A new production line layout which improves the flow and handling of material for the operators as well as reduces the losses identified to supply of material. The action proposal also presents a suggestion to implement a new module to the company’s current ERP-system to solve the lack of information flow between the warehouse and production regarding material levels, locations and material call offs.

No description available.

This licentiate thesis deals with how meanings of gender equality are constructed in development partnerships in Sweden, and how these constructions affect gender relations in working life. The study's focus is on four partnerships funded by Equal: a political programme which was conducted in the European Union between 2000-2007, in order to counteract discrimination on the labour market and in working life. In the partnerships of the study, several organizations cooperated to develop projects within education and in working life. According to the Swedish policy programme for Equal, all partnerships should work actively to give men and women equal access to education and labour and to change unequal power relations (i.e. gender mainstreaming) More specific research questions are: How do actors within the studied partnerships describe problems of differentiation and polarization on the Swedish labour market, and how do they analyse these questions from a gender perspective? Which strategies are formulated by the partnerships to increase gender equality, and what understanding of gender relations do they depart from? To what extent do the strategies question or reproduce gender structures on the labour market? The empirical base consists of documents from the studied partnerships, interviews with coordinators and project leaders, and observations made during meetings and workshops which where arranged by the partnerships. The empirical material was collected from October 2006 to February 2008 and is analysed from a critical point of view, inspired by discourse analysis and methods for deconstruction of policy proposals. The analysis shows that in the studied partnerships ‘gender equality' was reduced to quantitative aspects, i.e. to have equal numbers of men and women in projects and working groups, while qualitative aspects about power, norms and values were marginalised. Gender equality was also constructed as a question of helping women to cope and navigate more effective on the labour market, while obscuring the structures which leads to unequal working conditions. Some actors acknowledged there being unequal power relations between men and women, and ambitions to change this were expressed in documents and in interviews. But as awareness and knowledge about the gender order varied between different actors in the same partnerships, common strategies were difficult to develop. Some of the difficulties can also be explained by unequal power relations among actors within the partnerships, and resistance to challenge the gender order. As a result, this may contribute to reproduce rather than change power relations and the unequal working conditions of men and women in working life. / <p>Godkänd; 2008; 20080428 (ysko)</p>

<p>Godkänd; 1994; 20080119 (andbra)</p>

I denna licentiatuppsats redovisar erfarenheter från åtta fallstudier som alla har haft målsätt¬ningen att underlätta arbetsmarknadsintegrationen för personer med utländsk bakgrund. De åtta studierna har alla olika inriktning och innehåller olika aktiviteter som t.ex "starta eget"-program, nätverksbyggande, yrkesutbildning eller praktik. Syftet med licentiatuppsatsen är att identifiera hinder och gynnsamma faktorer i de åtta studier samt identifiera vilka faktorer som underlättar respektive motverkar integrationsprocessen. Studien bygger på ett rikt empiriskt material och metoden har valts beroende på vilket fall som studerats. Fem metoder har varit aktuella, studier av dokument, enkäter, individuella intervjuer, gruppintervjuer och deltagande observationer. En slutsats som kan dras här är att de flesta personer av utländsk bakgrund och som startar eget, blir objektivt integrerade på arbetsmarknaden. Deras företagande är inte en direkt integrationsfrämjande handling, men en bieffekt av företagandet är just att de känner sig integrerade i arbetslivet, även om yrket i sig inte råkar vara det bästa eller mest eftersträvans¬värda alternativet i deras perspektiv. Företagarna visade sig ha tillgång till ett omfattande etniska och informell nätverk bestod av släkt och familj, vänner och både inom och utom den etniska eller nationella gruppen. Däremot fanns inte ett fungerande formellt nätverk i lokalsamhället bland företagare och andra organisationer och näringsliv. Utan att förringa betydelsen av en social och kulturell integration så är i ett första steg en ekonomisk integration av största vikt för den invandrade. En annan slutsats är att är att många aktörer på det lokala planet erbjuder personer med utländsk bakgrund utbildning och praktik som ska gynna deras integrering i det svenska samhället. Valmöjligheterna mellan olika utbildningsalternativ och praktikplatser är dock tämligen begränsade. Man tvingas således till ett mer instrumentellt förhållningssätt som innebär att man väljer sådant som eventuellt kan gynna möjligheterna att få ett arbete utan att man för den skull är intresserad av yrket i sig. Detta påverkar deltagarna att uppleva sina egna val som otillfredsställande vilket också påverkar deras motivation att genomföra utbildningar och praktik och i förlängningen förutsättningarna att integreras, både i arbetsliv och i samhället som helhet. Trots att praktik lett till arbete för flera personer hamnade många deltagare efter utbildning och praktik utanför arbetsmarknaden, vilket ledder till att man går tillbaka till arbetslöshet eller nya utbildningar. Slutligen kan man konstatera att det fanns en stor potential i att engagera engagerade individer och ideella organisationer i arbetet att integrera individer med utländsk bakgrund i det lokala samhället, men det var svårt att finna former för ett konstruktivt samarbete med olika myndigheter. / <p>Godkänd; 2007; 20070528 (ysko)</p>

The main purpose of this licentiate thesis is to describe and analyse young adult's experience of unemployment; how young adults form strategies and relate to their unemployment as well as how they perceive their possibilities of establishing their selves in the labour market. The two main questions for this study are; how do adolescents cope and relate to being unemployed? And; what do they think about the possibilities of securing employment in the future?This licentiate thesis began as a labour market project where interviews with nineteen adolescents, 14 male(s) and 5 female(s), aged between 18 and 25 years were carried out. These interviews provide a description of the adolescent experience of being unemployed as well as subjects in labour market action programmes. The adolescents describe their meeting with different organizations in society from a labour market perspective. Through the project description it is understood that the background to this project was the experience of shortcomings of authorities to identifying and cooperating with young jobseekers during the early stage and not providing sufficient support to make their establishment on the labour market easier.A central impression is that these adolescents legitimise their unemployment by relating it to the unrealistic demands of employers and authorities. Another impression is that these young people also create strategies and space to deal with their situation. This may be visible in the daily life through activities that give the day structure such as physical activities or spending time with friends. These strategies reveal that these young people consider social activities as important, that participation in different labour market projects means that they are active in their unemployment and give their life structure. The most important strategy is however the struggle to secure employment as this makes them economically independent and social status. The majority are not interested in the social political system and consider it difficult to influence, one reason for this is that they perceive themselves as passive victims.In the process of establishing their selves in the labour market young people meet the representatives of society's different authorities that act as social support. However, what the authorities consider as support most young people consider as control in that they must routinely adapt to existing measures of actions instead of the actions being adapted to the individual. / Det övergripande syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur ungdomar skapar mening i sin vardag i sitt sökande efter arbete, hur ungdomar utarbetar strategier och förhåller sig till sin livssituation som arbetssökande samt hur de uppfattar sina möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Två övergripande frågeställningar för denna licentiatuppsats är; Hur hanterar och förhåller sig ungdomar till situationen att vara arbetssökande? Vilka uppfattningar har de om möjligheterna till ett arbete ur ett framtidsperspektiv? Licentiatuppsatsen tar sin utgångspunkt i ett arbetsmarknadsprojekt där intervjuer har genomförts med 19 ungdomar, 14 män och 5 kvinnor, i åldern 18-25 år. Genom intervjuer med ungdomarna beskrivs deras erfarenheter av att vara arbetssökande och föremål för arbetsmarknadsinsatser. Ungdomarna beskriver sitt möte med samhällets olika organisationer utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv. Av projektbeskrivningen framgick att bakgrunden till projektet var upplevelsen av brist hos myndigheter att i ett tidigt stadium identifiera och samverka för att ge unga arbetssökande tillräckligt stöd för att underlätta etablering på arbetsmarkanden. Ett centralt intryck är att de legitimerar sin situation utan arbete genom att relatera den till att det ställs orealistiska krav från både arbetsgivare och myndigheter. Ett annat intryck är att ungdomarna även skapar strategier och handlingsutrymme för att hanterar sin situation. Det kan ta sig uttryck i det vardagliga livet genom aktiviteter som ger struktur åt dagen, som kan handla om fysiska aktiviteter och umgänge med kompisar. Strategierna visar att de anser att det är viktigt med sociala aktiviteter överlag och deltagande i olika arbetsmarknadsprojekt är en strategi som samtidigt ger en struktur i livet och innebär att de är aktiva i sin situation som arbetssökande. Den viktigaste strategin är dock att anstränga sig för att få ett arbete som gör dem ekonomiskt självständiga och de anser att arbete även har en social betydelse. De flesta är ointresserade av det samhällspolitiska systemet och anser sig ha svårt att påverka dessa, där en orsak är att de upplever sig själva som passiva offer. I processen att etablera sig på arbetsmarknaden möter ungdomarna aktörer från samhällets olika instanser som ska verka som socialt stöd. Men det myndigheterna anser vara stöd upplever flera av ungdomar som kontroll. De upplever att de till stor del får anpassa sig till existerande åtgärder istället för att åtgärderna anpassas efter individen. / <p>Godkänd; 2007; 20071119 (ysko)</p>