Denna uppsats har till syfte att redogöra hur en produktkategorisering för sportbehåar kan genomföras, samt hur dess produktkommunikation kan utformas för material i butik. Undersökningen bygger på en kvantitativ metod, där främst en enkätundersökning och konkurrentanalys ligger i fokus. För att tillämpa studien på ett etablerat företag, är modekedjan KappAhl studiens informant. Dock kan denna information även nyttjas av andra aktörer, vilka önskar utföra en liknande undersökning. Resultatet för studien visar att den mest förekommande kategoriseringen av sportbehåar består av tre stöd: lågt, medel och högt. Både tidigare forskning och denna studie visar att produktkommunikation och information för att vägleda kunden till att välja rätt modell är en bristvara och ett behov på denna marknad. Detta har lett fram till en kategorisering med två olika stöd, där stödet för medel uteslutits och där modellerna skapats utefter aktivitet och byststorlek. Detta har till syfte att underlätta kundens köpprocess att välja rätt modell och samtidigt vara ett säljargument för en möjlig ökad försäljning. Uppsatsens slutsats visar att de mest förekommande aktiviteterna bland kvinnor är: löpning, styrketräning, spinning och yoga. För en sportbehås egenskaper och funktioner önskas god passform, rätt stöd, smidig att ta på och av, samt fukttransport. För att utforma ett grafiskt material vilket är enhetligt med informantens existerande grafiska profil, har typsnitt och former återanvänts i en ny tolkning. De material som tagits fram är två typer av etiketter samt en beskrivande guide. De former vilka är genomgående i materialet är cirkelformade figurer vilka har färgsatts med två olika kulörer. En turkos nyans representerar den kategori vilken är ämnad för lugnare aktiviteter, och en cerise nyans representerar kategorin för intensivare aktiviteter. Dessa former och färgval är baserade på betingade associationer. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Konsumtion av animaliska livsmedel är ett område som får allt mer fokus och utrymme i media och samhällsdebatt på grund av dess negativa miljöpåverkan. Med utgångspunkt i marknadsföringens potential att påverka konsumenters dagliga livsmedelsval är uppsatsens syfte att utforska attityder och associationer kring begrepp som vanligen används inom produktkommunikation för växtbaserade produkter. Målsättning är att förändra konsumtionsmönster och öka efterfrågan av växtbaserade produkter. En kvalitativ ansats i form av asynkrona online-fokusgrupper och teoretisk utgångspunkt i Theory of planned behavior visar generellt positiva attityder kring ökat intag av växtbaserad mat grundat i hälso- och miljöfördelar men även en rad upplevda subjektiva och strukturella hinder. Positiva associationer i relation till kost framkom för ordet växtbaserad och delvis negativa, icke-kostrelaterade associationer till ordet vegan. Studiens resultat indikerar att produktkommunikation som förknippas med hälsofördelar är att föredra men mer omfattande forskning kring hur terminologi påverkar beslut om köp och konsumtion rekommenderas. / The consumption of animal food is an area that is gaining more focus and scope in the media and social debate due to its negative environmental impact. Based on the potential of marketing to influence consumers' daily food choices, the thesis aims to explore attitudes and associations in relation to concepts customarily used in product communication for plant-based products. Objective is to change consumption patterns and increase demand for plant-based products. A qualitative approach of online asynchronous focus groups and theoretical starting point in Theory of planned behavior shows generally positive attitudes towards increasing intake of plant-based food based on health and environmental benefits but also a number of perceived subjective and structural barriers. Positive associations in relation to diet were found for the word plant-based and partly negative associations, un-related to diet, to the word vegan. The study's results indicate that product communication associated with health benefits is preferred but more extensive research on how terminology associations affect purchasing and consumption decisions is recommended.