Projektanställningen är en tidsbegränsad anställningsform som i dagens lagbestämmelse motiveras av ”arbetets särskilda beskaffenhet”. En projektanställning är många gånger förknippad med specialistkompetens, som används i företag för att utveckla och skapa nytänkande. Andra tidsbegränsade anställningsformer, å andra sidan, är många gånger till för att täcka ett tillfälligt behov av personal av olika slag. Flexibilitet benämns allt oftare som rådande norm i samhället och sägs ha växt fram ur globalisering, internationalisering och ny teknologi. Flexibla företag kännetecknas många gånger som effektiva, konkurrenskraftiga och nischade. För att uppfylla dessa krav på flexibilitet anser sig arbetsgivare behöva anställa flexibelt. Tidsbegränsade anställningar har blivit kännetecknande för att uppfylla flexibilitet i organisationer. Som ett motsatsförhållande till detta kan anställningsskyddet sägas stå. En tidsbegränsad anställning upplevs allt som oftast otrygg. En sådan anställningsform sägs befinna sig i periferin utanför en trygg tillsvidaretjänst. Tidsbegränsade anställningar måste därför få något arbetsrättsligt skydd. Detta skydd ska ges genom att missbruk av användandet av sådana anställningar förhindras. Lagstiftaren har ett ansvar att kombinera en arbetstagares rätt till trygghet med samhälleliga förhållanden. Således ska lagstiftaren beakta trygghet och flexibilitet, eftersom det ses som rådande norm. Mitt syfte har varit att belysa lagstiftarens resonemang kring tidsbegränsade anställningar, med betoning på projektanställning, i förhållande till flexibilitetsbehov vid lagändringar. Jag har i analysen ställt mig frågande till huruvida flexibilitet är rådande norm i samhället. Min återhållsamma uppfattning grundar sig i att flexibilitet inte kunnat fastställas statistiskt. Å andra sidan finns det företag som är av flexibel karaktär. Dessa företag behöver möjligtvis anställa tidsbegränsat varpå jag anser att rekvisitet ”arbetets särskilda beskaffenhet” i och med en projektanställning fyller detta flexibilitetsbehov.

<p>Projektanställningen är en tidsbegränsad anställningsform som i dagens lagbestämmelse motiveras av ”arbetets särskilda beskaffenhet”. En projektanställning är många gånger förknippad med specialistkompetens, som används i företag för att utveckla och skapa nytänkande. Andra tidsbegränsade anställningsformer, å andra sidan, är många gånger till för att täcka ett tillfälligt behov av personal av olika slag.</p><p>Flexibilitet benämns allt oftare som rådande norm i samhället och sägs ha växt fram ur globalisering, internationalisering och ny teknologi. Flexibla företag kännetecknas många gånger som effektiva, konkurrenskraftiga och nischade. För att uppfylla dessa krav på flexibilitet anser sig arbetsgivare behöva anställa flexibelt. Tidsbegränsade anställningar har blivit kännetecknande för att uppfylla flexibilitet i organisationer. Som ett motsatsförhållande till detta kan anställningsskyddet sägas stå. En tidsbegränsad anställning upplevs allt som oftast otrygg. En sådan anställningsform sägs befinna sig i periferin utanför en trygg tillsvidaretjänst. Tidsbegränsade anställningar måste därför få något arbetsrättsligt skydd. Detta skydd ska ges genom att missbruk av användandet av sådana anställningar förhindras.</p><p>Lagstiftaren har ett ansvar att kombinera en arbetstagares rätt till trygghet med samhälleliga förhållanden. Således ska lagstiftaren beakta trygghet och flexibilitet, eftersom det ses som rådande norm. Mitt syfte har varit att belysa lagstiftarens resonemang kring tidsbegränsade anställningar, med betoning på projektanställning, i förhållande till flexibilitetsbehov vid lagändringar.</p><p>Jag har i analysen ställt mig frågande till huruvida flexibilitet är rådande norm i samhället. Min återhållsamma uppfattning grundar sig i att flexibilitet inte kunnat fastställas statistiskt. Å andra sidan finns det företag som är av flexibel karaktär. Dessa företag behöver möjligtvis anställa tidsbegränsat varpå jag anser att rekvisitet ”arbetets särskilda beskaffenhet” i och med en projektanställning fyller detta flexibilitetsbehov.</p>

Under de senaste åren har flexibla anställningar kommit att bli allt mer vanligt förekommande på den svenska arbetsmarknaden. Undersökningar som gjorts inom området flexibiliseringsorganisering samt arbetstagares hälsa och välbefinnande, verkar vid flertalet tillfällen skilja sig åt. Medan vissa studier indikerar på hur arbetstagare med flexibla villkor framgår känna större lojalitet till arbetsgivaren och uppleva en större tillfredsställelse i arbetet, tyder andra istället på hur villkoren i flexibla anställningar verkar ha en koppling till ohälsa och stress. Studien syftar till att undersöka följderna av flexibla anställningar inom den svenska mediebranschen. Det empiriska materialet har analyserats med utgångspunkt i frågeställningarna: “Vilken inställning har frilansare inom den svenska mediebranschen till projektanställning som anställningsform?” samt “I vilken form tar sig prekaritet i uttryck i frilansarnas privat- och arbetsliv?”. I studien medverkade totalt 52 stycken respondenter. För att besvara rapportens frågeställningar har en kvalitativ, (fokusgrupp), samt kvantitativ, (enkätundersökning), metod tillämpats. I de två fokusgrupper som hölls deltog tre personer i vardera grupp. Medan fokusgrupp 1 utgjordes av studenter, som vid sidan av studierna arbetade med frilans inom mediebranschen, bestod fokusgrupp 2 av tre frilansare med långvarig erfarenhet inom området. Samtliga respondenter som medverkat i fokusgrupperna utförde även enkätundersökningen, tillsammans med resterande 46 stycken deltagare. Resultatet visar på att majoriteten av deltagarna i såväl fokusgrupper som enkätstudien har en positiv inställning till projektanställningar som anställningsform. Dock uppgav flertalet frilansare sig uppleva prekära förhållanden i sina privat- och arbetsliv. Dessa framgår ta sig i uttryck i form av stress, ekonomisk otrygghet samt svårigheter med att avgränsa arbetet. Studiens slutsats tyder på att självförverkligande därmed verkar prioriteras framför behovet av trygghet. / In recent years, flexible employment has become increasingly common in the Swedish labor market. Surveys conducted in the area of flexibility organization, as well as the health and well-being of employees, appear to differ on a number of occasions. While some studies indicate how workers with flexible conditions appear to feel greater loyalty to the employer and experience greater job satisfaction, others instead indicate on how the conditions in flexible employment appear to be linked to ill health and stress. The study aims to investigate the consequences of flexible employment in the Swedish media industry. The empirical material has been analyzed on the basis of the questions: "What attitude do freelancers in the Swedish media industry have for project employment as an employment type?" and "In what form does precarity take expression in the private and working life of freelancers?". A total of 52 respondents participated in the study. To answer the report's questions, a qualitative, (focus group), as well as a quantitative, (survey), method has been applied. In the two focus groups that were held, three people participated in each group. While focus group 1 consisted of students, who in addition to their studies worked with freelance within the media industry, focus group 2 consisted of three freelancers with long-term experience in the field. All respondents who participated in the focus groups also conducted the survey, together with the remaining 46 participants. The result shows that the majority of participants in both focus groups and the survey study have a positive attitude towards project employment as a working model. However, most freelancers stated that they experienced precarious conditions in their private and working lives. These appear to be expressed in the form of stress, financial insecurity and difficulties in defining work. The study's conclusion suggests that self-realization thus seems to be given priority over the need for security.

<p>Projektanställningen är en av de atypiska anställningsformer som faller under begreppet tidsbegränsade anställningar och anses vara den mest gynnade gruppen inom samlingsnamnet. Genom en kvalitativ intervjustudie baserad på 8 djupintervjuer ämnar uppsatsen ge en ökad bild av intervjupersonernas upplevelser av hur arbetslivets sfär och den privata sfären kombineras och inverkar på varandra. Analysen utgår från en teoretisk referensram bestående av sociologerna Sennett, Giddens, Castells, Beck, Berger & Luckmann samt Bauman. Resultaten tyder på att arbetslivet har en starkt identitetsskapande effekt och att anknytningen till arbetet, de sociala relationerna i individernas kontaktnät, upplevs som starka. I studien framkommer att intervjupersonerna som under lång tid arbetat som projektanställda inom mediebranschen upplever arbetet som givande, intressant och möjlighetsskapande. Dessutom identifieras en upplevd trygghet i de kontaktnät som intervjupersonerna skapat i arbetslivet, vilka prioriteras framför relationer i den privata sfären. Kontaktnäten har en arbetsgenererande funktion som kräver stort engagemang och ett ständigt underhåll för att bibehållas. För intervjupersonerna går den rörliga anställningsformen hand i hand med en ambulerande och flexibel livsstil och arbetets och den privata sfärens ramar visar sig bli allt otydligare liksom föreställningen om var gränserna mellan sfärerna går.</p> / <p>Project work is one of the atypical contracts that fall under the concept of temporary jobs and is considered the most privileged group in the name of the collection. Through a qualitative interview study with 8 project employees the paper will provide a better picture of the interview subject’s experiences of how <em>working life</em> and <em>private sphere</em> are combined and affect each other. The analysis is grounded in a theoretical framework based on the theories of the sociologists Sennett, Giddens, Castells, Berger & Luckmann, Beck and Bauman. The results suggest that the labour is strongly related to the interviewees’ conception of their identity, the attachment to the work and social relations that are related to the workplace is perceived as strong. The project employees consider their work as being rewarding, interesting and creative in the way that it creates opportunities, which are an explanation to why the interviewees have chosen to work as project employees for a long period of time. It’s also identified that the interviewees’ network of business contacts provides a form of security and feeling of safety. The networks have a work-generating function, which requires a great deal of commitment and a constant continuation to be maintained. For the interviewees the variable form of employment goes hand in hand with an ambulant and flexible lifestyle and the boundaries between the work life and the private spheres is becoming more diffuse.</p>

Projektanställningen är en av de atypiska anställningsformer som faller under begreppet tidsbegränsade anställningar och anses vara den mest gynnade gruppen inom samlingsnamnet. Genom en kvalitativ intervjustudie baserad på 8 djupintervjuer ämnar uppsatsen ge en ökad bild av intervjupersonernas upplevelser av hur arbetslivets sfär och den privata sfären kombineras och inverkar på varandra. Analysen utgår från en teoretisk referensram bestående av sociologerna Sennett, Giddens, Castells, Beck, Berger &amp; Luckmann samt Bauman. Resultaten tyder på att arbetslivet har en starkt identitetsskapande effekt och att anknytningen till arbetet, de sociala relationerna i individernas kontaktnät, upplevs som starka. I studien framkommer att intervjupersonerna som under lång tid arbetat som projektanställda inom mediebranschen upplever arbetet som givande, intressant och möjlighetsskapande. Dessutom identifieras en upplevd trygghet i de kontaktnät som intervjupersonerna skapat i arbetslivet, vilka prioriteras framför relationer i den privata sfären. Kontaktnäten har en arbetsgenererande funktion som kräver stort engagemang och ett ständigt underhåll för att bibehållas. För intervjupersonerna går den rörliga anställningsformen hand i hand med en ambulerande och flexibel livsstil och arbetets och den privata sfärens ramar visar sig bli allt otydligare liksom föreställningen om var gränserna mellan sfärerna går. / Project work is one of the atypical contracts that fall under the concept of temporary jobs and is considered the most privileged group in the name of the collection. Through a qualitative interview study with 8 project employees the paper will provide a better picture of the interview subject’s experiences of how working life and private sphere are combined and affect each other. The analysis is grounded in a theoretical framework based on the theories of the sociologists Sennett, Giddens, Castells, Berger &amp; Luckmann, Beck and Bauman. The results suggest that the labour is strongly related to the interviewees’ conception of their identity, the attachment to the work and social relations that are related to the workplace is perceived as strong. The project employees consider their work as being rewarding, interesting and creative in the way that it creates opportunities, which are an explanation to why the interviewees have chosen to work as project employees for a long period of time. It’s also identified that the interviewees’ network of business contacts provides a form of security and feeling of safety. The networks have a work-generating function, which requires a great deal of commitment and a constant continuation to be maintained. For the interviewees the variable form of employment goes hand in hand with an ambulant and flexible lifestyle and the boundaries between the work life and the private spheres is becoming more diffuse.