Thesis (doctoral)--Universität zu Marburg.

Thesis (doctoral)--Philipp-Universität zu Marburg.

Thesis (doctoral)--Universität Marburg.

Thesis (doctoral)--Universität Erlangen.

Originally presented as the author's thesis, Tübingen, 1971. / Includes bibliographical references (p. 391-451).

Magistro darbas nagrinėja vekselių civilinės apyvartos Lietuvoje teisinius aspektus. Darbe įvedama į problemos kontekstą pateikiant trumpą istorinę apžvalgą apie vekselius ir jų naudojimą Lietuvoje, užbaigiant prisijungimu prie 1930 m. Ženevos konvencijos dėl Vieningo įsakomųjų ir paprastųjų vekselių įstatymo ir atnaujinto Įsakomųjų ir paprastųjų vekselių įstatymo bei poįstatyminių aktų priėmimu. Toliau aprašoma vekselio, kaip abstraktaus vienašalio sandorio prigimtis, tipinė vekselių apyvarta, nagrinėjamas vekselių atskyrimas nuo kitų panašias savybes turinčių instrumentų. Probleminėje darbo dalyje nagrinėjamos teorinės ir praktinės vekselių apyvartoje kylančios problemos, atsižvelgiant į įstatyminį reguliavimą, teisės doktriną bei teismų praktiką. Pradedama nuo vekselio formos problemų, vekselį išrašiusio subjekto trūkumų, ydingai (su trūkumais) atliktais įrašais vekselyje, išnagrinėjama įsakomojo vekselio galia mokėtojui. Toliau aptariamas vekselių su pasibaigusiu vienu iš terminų statusas, vekselio ir jo aptarnaujamo sandorio tarpusavio ryšys, dvigubo apmokėjimo (pagal vekselį ir pagal aptarnaujamo sandorio dokumentus) problema, išieškojimo pagal vekselį problemos. Darbas baigiamas įstatymo projekto, siūlančio atsisakyti užprotestuotų vekselių registro, kaip mažai naudingo, analize, ir argumentais paremtu pasiūlymu išplėsti tokį registrą iki neapmokėtų (pagal kuriuos išduoti vykdomieji įrašai) ir užprotestuotų vekselį registro, siekiant padidinti jo naudingumą. Darbe... [toliau žr. visą tekstą] / Vilnius University Master of Law thesis paper „Legal issues of using bills of exchange and promissory notes in civil circulation“ This Master of Law thesis paper is denoted to current legal issues of using bills of exchange and promissory notes in civil circulation. Paper starts with setting the context of the regulation for the bills of exchange and promissory notes, starting with short history and finishing with current laws – accession of Lithuania to the 1930 Geneva Convention providing a Uniform Law for Bills of Exchange and Promissory Notes and subsequent harmonization of the local Law for Bills of Exchange and Promissory Notes, following with supporting bylaws. Next is described the origin of bills of exchange and promissory notes as an stand-alone unilateral contract, typical civil circulation of bills of exchange and promissory notes, differences from the similar legal and financial instruments. In the main part of the thesis paper the theoretical and practical issues of the civil circulation of the bills of exchange and promissory notes are examined, according to statute law, academic papers and court ruling precedents. Starting points are issues with a form of bills of exchange and promissory notes, deficiencies of the subject of bills of exchange and promissory notes, deficiencies in the written clauses on the bills of exchange and promissory notes, and then the power of the bill of exchange (called “unconditional order to pay” in the Lithuanian language) to the... [to full text]

Magistro darbas nagrinėja vekselių civilinės apyvartos Lietuvoje teisinius aspektus. Darbe įvedama į problemos kontekstą pateikiant trumpą istorinę apžvalgą apie vekselius ir jų naudojimą Lietuvoje, užbaigiant prisijungimu prie 1930 m. Ženevos konvencijos dėl Vieningo įsakomųjų ir paprastųjų vekselių įstatymo ir atnaujinto Įsakomųjų ir paprastųjų vekselių įstatymo bei poįstatyminių aktų priėmimu. Toliau aprašoma vekselio, kaip abstraktaus vienašalio sandorio prigimtis, tipinė vekselių apyvarta, nagrinėjamas vekselių atskyrimas nuo kitų panašias savybes turinčių instrumentų. Probleminėje darbo dalyje nagrinėjamos teorinės ir praktinės vekselių apyvartoje kylančios problemos, atsižvelgiant į įstatyminį reguliavimą, teisės doktriną bei teismų praktiką. Pradedama nuo vekselio formos problemų, vekselį išrašiusio subjekto trūkumų, ydingai (su trūkumais) atliktais įrašais vekselyje, išnagrinėjama įsakomojo vekselio galia mokėtojui. Toliau aptariamas vekselių su pasibaigusiu vienu iš terminų statusas, vekselio ir jo aptarnaujamo sandorio tarpusavio ryšys, dvigubo apmokėjimo (pagal vekselį ir pagal aptarnaujamo sandorio dokumentus) problema, išieškojimo pagal vekselį problemos. Darbas baigiamas įstatymo projekto, siūlančio atsisakyti užprotestuotų vekselių registro, kaip mažai naudingo, analize, ir argumentais paremtu pasiūlymu išplėsti tokį registrą iki neapmokėtų (pagal kuriuos išduoti vykdomieji įrašai) ir užprotestuotų vekselį registro, siekiant padidinti jo naudingumą. Darbe... [toliau žr. visą tekstą] / Vilnius University Master of Law thesis paper „Legal issues of using bills of exchange and promissory notes in civil circulation“ This Master of Law thesis paper is denoted to current legal issues of using bills of exchange and promissory notes in civil circulation. Paper starts with setting the context of the regulation for the bills of exchange and promissory notes, starting with short history and finishing with current laws – accession of Lithuania to the 1930 Geneva Convention providing a Uniform Law for Bills of Exchange and Promissory Notes and subsequent harmonization of the local Law for Bills of Exchange and Promissory Notes, following with supporting bylaws. Next is described the origin of bills of exchange and promissory notes as an stand-alone unilateral contract, typical civil circulation of bills of exchange and promissory notes, differences from the similar legal and financial instruments. In the main part of the thesis paper the theoretical and practical issues of the civil circulation of the bills of exchange and promissory notes are examined, according to statute law, academic papers and court ruling precedents. Starting points are issues with a form of bills of exchange and promissory notes, deficiencies of the subject of bills of exchange and promissory notes, deficiencies in the written clauses on the bills of exchange and promissory notes, and then the power of the bill of exchange (called “unconditional order to pay” in the Lithuanian language) to the... [to full text]

The topic of my diploma thesis is "The Concept and Types of Bills of Exchange and Promissory Notes". The reason, why I chose this theme, is my interest in business law and in particular in the securities law. However, the main motivation which led me to analyze this legal sphere, were anteriorly my previous work experiences. From the plenty of cases I have had the opportunity to see, emerged for me a surprising conclusion, namely that the participants of the bill relationships are often not in a significant amount familiar with the essential content requirements of a bill of exchange as a security, which in the case concerned led to serious and thoroughly negative consequences. It is obvious that a bill of exchange represents for a general public not easily understandable problematic which requires precision and excellent knowledge of law. For this reason I have paid attention to the issue of essential appurtenances of a bill of exchange whose presence is demanded by law and without their remark a bill of exchange is fundamentally not valid document. The goal of this diploma thesis is to analyze and characterize a bill of exchange as a legal instrument and to define its basic attributes in a view of the fact that in the Bill of Exchange and Cheque Act, not even in other legal rules including...

Skuldebrevslagen har bestått i nästintill oförändrat skick sedan dess införande 1936, samtidigt har de sektorer vilka i störst grad träffas av regleringen för skuldebrev kommit att ändra sin hantering av dessa. Att ta fram skuldebrev från valven där de förvaras har uppgetts vara en kostsam procedur, varför detta är något som instituten undviker med följden att skuldebrevslagens skyddsregler inte längre efterlevs. När skuldebrev ställs ut i digital form har det av HD, i Mål nr Ö 5072–16, bedömts inte vara möjligt att säkerställa gäldenärens och borgenärens positioner enligt 15 och 21 §§ SkbrL, eftersom ett digitalt skuldebrev i nuläget inte anses kunna besittas. Dessa skuldebrev har därför ansetts vara enkla och inte löpande, trots att adressaten talar för en tolkning i riktning av den senare. HD:s beslut lämnar en del problematik och resonemang obehandlad, vilken i denna framställning analyseras och tolkas. Slutsatsen av analysen är att det har skett en juridisk öppning för en digital besittning av ickefysiska företeelser, samt att beslutet pekar på en definiering av det löpande skuldebrevet som inte tidigare har framkommit av lag, doktrin eller praxis. Resonemanget bör anses ha brutit ny mark och utgör, trots att dess prejudikatverkan kan ifrågasättas, i dagsläget ett indicium för rättsverkan av digitala skuldebrev. I framställningen prövas, mot bakgrund av HD:s resonemang, om digitala skuldebrev kan anses löpande i lagens mening om de ställs ut genom den så kallade blockkedjetekniken. Av denna tekniska lösning fordras att rättsverkan av en traditionellt sett fysisk företeelse, besittningen, kan uppnås utan att innehavaren har en fysisk närhet till det digitala skuldebrevet. Eftersom frågan inte har behandlats förut kommer resonemang från skilda rättsområden att undersökas. Praxis, tillägg och lagförarbeten har varit vägledande, samt har doktrin tillämpats särskilt vid studiet av skuldebrevslagen och besittningsbegreppet. Problematiken med besittning av ett digitalt skuldebrev är kopplad till att det löpande skuldebrevet har ett värde i sig, som fysiskt dokument, varför den tekniska lösningen måste överföra de med ett dokument följande egenskaperna till den icke-fysiska representationen för dessa. Blocket i blockkedjan, som utgörs av ett smart kontrakt, måste med andra ord ha ett värde i sig. Det måste vidare kunna omsättas, med följden att ett med besittningsövergång jämförbart förhållande uppnås i anslutning till förfoganderättsövergången. Genom att koda den digitala rättshandlingen på ett sådant sätt att innehavet medför rådighet och kontroll över fordringsförhållandet torde rättsverkan av besittning anses uppnås. Av en sådan modell följer, utöver besittningsproblematiken, viss avtalsrättslig problematik och en förändrad riskbild, vilken i korthet uppmärksammas i framställningens avslutande analys.

No description available.