Syftet med uppsatsen har varit att undersöka den psykiska hälsan hos socialarbetare i Uppsala kommun samt vilka faktorer som påverkar den. För att kunna göra detta användes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning som delades ut till enhetschefer på berörda enheter. Enkäten beräknades nå ca 400 socialarbetare, det inkom svar från 41 st. Den teoretiska bakgrunden för studien är baserad på Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang och det har präglat uppsatsens alla moment. Enkäten baserades på KASAM-13 frågeformuläret samt ett antal sociodemografiska frågor som rörde ålder, kön och familjeförhållanden. Resultaten jämförde respondenternas självupplevda hälsotillstånd med deras grad av KASAM och en linjär regressionanalys gjordes för att undersöka vilka faktorer som hade stört påverkan på den psykiska hälsan. Det framkom att 60 % av de undersökta socialarbetarna skattade sitt hälsotillstånd som bra eller mycket bra och detta korrelerade väl med deras mått på KASAM. Störst betydelse för hälsan hade familjeförhållanden, typ av målgrupp för handläggningen samt upplevd arbetsbelastning och ålder och erfarenhet. Resultaten stämde väl överens med jämförbara resultat från tidigare forskning.

No description available.

Långtidssjukskrivningar är ett folkhälsoproblem i Sverige liksom i hela västvärlden, ett problem som är mer utbrett bland kvinnor än bland män. Projekt Vitalis följde 312 kvinnor i Uppsala län som utförsäkrades och som före inskrivning i det arbetsmarknadspolitiska programmet Arbetslivsintroduktion (Intro) randomiserades till två interventionsgrupper samt en kontrollgrupp. Denna uppsats är en delstudie i Vitalis med huvudsaklig avsikt att jämföra studiedeltagarnas erfarenheter och upplevelser av Intro, beroende på om de ingått i Vitalis interventionsgrupper eller i kontrollgruppen. Vitalis genomfördes som en RCT med enkätmätningar vid fem tillfällen. I denna delstudie används enkätmaterial från två mättillfällen, vid projektets start samt efter avslutat deltagande i Intro, 6-7 månader efter projektstart.   Deltagare i interventionsgrupperna upplevde insatser och aktiviteter i Intro som anpassade efter individens behov och förutsättningar i högre grad än dem i kontrollgrupppen. Utlandsfödda upplevde i högre grad än inrikes födda att insatser och aktiviteter i Intro var sämre anpassade efter behov och förutsättningar och mindre meningsfulla, samt att planeringen efter Intro var otydlig. Ensamstående upplevde i allmänhet sin tid i Intro som mer positiv och meningsfull än gifta och sammanboende. Andra resultat som framkom var samband mellan motivation till arbetsåtergång och självskattad hälsa.   Resultaten visar att det finns behov av att utveckla det befintliga programmet Intro och att göra det mer individanpassat. Vidare behövs forskning för att närmare avgränsa vilken typ av förberedande insatser som långtidssjukskrivna kvinnor, och i synnerhet kvinnor födda utomlands, är i behov av för att bättre tillgodogöra sig den arbetsmarknadspolitiska rehabilitering som erbjuds efter långvariga sjukskrivningar.

Syftet med undersökningen var att kartlägga om och i så fall hur vårdpersonalen inom äldreomsorgen i Örnsköldsviks kommun upplevde att deras trivsel samt eventuella utsatthet för hot och våld från de äldre på arbetsplatsen påverkade deras psykiska hälsa. Forskning visar att vårdpersonalens arbete inom äldreomsorgen har påverkan på deras psykiska hälsa. Faktorer såsom hot och våld, vantrivsel, arbetsbelastning och relation till de äldre är av stor vikt att uppmärksamma när det gäller förebyggande arbete för psykisk ohälsa. Det kan innebära stora kostnader för individen, organisationen och samhället om vårdpersonalen är drabbade av psykisk ohälsa. En tvärsnittsstudie i form av en enkätundersökning. 150 stycken av vårdpersonalen i Örnsköldsviks kommun deltog i undersökningen. Resultatet analyserades utifrån socialpsykologi. Resultatet visade att vårdpersonalen trivdes mycket bra med vissa faktorer och inte alls med andra. Majoriteten av vårdpersonalen upplevde sig ha blivit utsatt för hot och våld, cirka hälften av dessa kände behov av hjälp och stöd. Det framkom att vårdpersonal som trivdes mindre bra, upplevde oftare symtom på psykisk ohälsa. Även utsattheten för hot och våld visade sig kunna vara en orsak till psykisk ohälsa.

Den vanligaste cancersjukdomen som kvinnor drabbas av är bröstcancer. Ungefär 15-20 kvinnor insjuknar varje dag i Sverige. Ett cancerbesked är för de allra flesta emotionellt påfrestande och många relaterar ordet cancer med döden. Psykiska kriser kan utlösas helt plötsligt och oväntat av yttre påfrestningar, det vill säga traumatiska händelser. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa den mentala hälsan hos kvinnor som drabbats av bröstcancer. Metod: Denna litteraturstudie är baserad på 16 vetenskapliga artiklar vars resultat bearbetades och analyserades. Resultat: Följderna av bröstcancer är både positiva och negativa för den psykiska hälsan även om det visat sig vara de negativa konsekvenserna som väger tyngst. Negativa psykiska följder för bröstcancersjuka kvinnor är bland annat ångest, stress, oro, rädsla, depression och posttraumatiskt stressyndrom. Positiva psykiska konsekvenser kan innebära att kvinnorna uppskatta livet mer och lär sig se livet med nya ögon. Diskussion: Den psykiska hälsan bör få ett större fokus och inte hamna i skymundan för den fysiska ohälsan. Slutsats: Mer forskning runt kvinnors psykiska hälsa och bröstcancer är nödvändigt. Därefter bör mer insatser införas för att uppnå en god psykisk hälsa hos dessa kvinnor.

Det har tidigare forskats på sambandet mellan tillfälliga anställningar och individers välbefinnande. Forskningen har däremot inte uppmärksammat om längden på den återstående avtalstiden har någon inverkan på de anställdas psykiska hälsa. Syftet med denna studie var att undersöka om längden på den återstående kontraktstiden kan predicera fotbollsspelares psykiska hälsa. Studien kontrollerade även om ålder, föräldraskap och planer för framtiden kunde ha någon inverkan på spelares psykiska hälsa i relation till återstående kontraktstid. Detta undersöktes genom en enkätstudie där 101 professionella fotbollsspelare från fem svenska elitlag deltog. Det huvudsakliga resultatet av studien var att återstående kontraktstid inte kunde predicera psykisk hälsa. Det framkom dock att planering för framtiden hade en positiv inverkan på vissa delar av spelarnas psykiska hälsa. En möjlig förklaring till varför återstående kontraktstid inte kunde predicera psykisk hälsa är att ett utgående kontrakt kan upplevas både som positivt och negativt.

Den psykiska ohälsan bland barn ökar. Psykisk ohälsa i barndomen leder till lidande för individen och påverkar såväl skolresultat som sociala relationer. Att tidigt uppmärksamma tecken på psykisk ohälsa och att arbeta hälsofrämjande genom att stödja skyddsfaktorer för psykisk hälsa har betydelse för den enskilda individens framtida hälsa och välbefinnande som för folkhälsan i stort. Skolan är en betydelsefull hälsofrämjande arena där skolsköterskan har en unik nyckelposition för att stödja barns psykiska hälsa genom den kontinuerliga kontakten med eleverna i deras vardagliga skolmiljö. Författarna vill med denna studie öka förståelsen för hur skolsköterskan i det dagliga mötet med barnen verkar hälsofrämjande. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskornas erfarenhet av att arbeta hälsofrämjande med barns psykiska hälsa. För att besvara syftet har studien genomförts med hjälp av en kvalitativ metod utifrån en induktiv ansats. Kvalitativa interjuver genomfördes med åtta skolsköterskor i tre kommuner i Västra Götaland. Data analyserades därefter genom kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier framträdde i resultatet vilka beskriver att möta barnet där det befinner sig, att lita på sin intuition och att jobba tillsammans. Studien visar på hur skolsköterskors erfarenhet av att kunna arbeta hälsofrämjande med barns psykiska hälsa kräver trygga och tillitsfulla relationer vilket förutsätter att skolsköterskan är tillgänglig, har tid och är synlig för barnen vilket möjliggör för dem att spontant söka upp skolsköterskan när behov uppstår. Genom att skolsköterskan lyssnar på barnets berättelse och bekräftar dennes tankar och känslor kan skolsköterskan i dialogen stärka och stödja barnet. Skolsköterskans intuition och erfarenhet i mötet med det enskilda barnet är viktiga redskap för att uppmärksamma psykisk ohälsa och att främja psykisk hälsa. Skolsköterskornas erfarenheter visar även på vikten av god samverkan med andra och framförallt med lärarna för att identifiera barn som är i behov av mer stöd. Resultatet belyser också betydelsen av kollegialt stöd för att arbeta med dessa frågor. I studiens diskussionsdel redogörs reflektioner kring metodprocessen samt huvudfynden i resultatet i relation till tidigare forskning.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individers psykiska hälsa påverkar tilliten till sjukvården samt ett antal övriga samhällsinstitutioner, i det här fallet polisen, socialtjänsten, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Vidare undersöktes om tidigare kränkningar samt tidigare negativa erfarenheter hade påverkan på tilliten. Materialet som låg till grund för studien var insamlat av Statistiska Centralbyrån, och rörde individers levnadsvillkor. För att analysera resultatet användes Giddens (1996), Sztompkas (1999) samt Barbalets (2009) teorier kring tillit och hur tillit mellan individer skapas och kan minskas. Tidigare forskning inom området har även hjälpt till i tolkning av resultat. Tidigare forskning pekade på att negativa erfarenheter från läkare påverkade tilliten negativt, samt att tilliten till en samhällsinstitution påverkades av tilliten till övriga institutioner. Resultatet visade att en nedsatt psykisk hälsa påverkade tilliten negativt. När hänsyn även togs till tidigare kränkningar, och negativa erfarenheter vid analysen av tilliten till sjukvården, minskade dock den psykiska hälsans påverkan.

Organisatorisk identifikation (OI) är starkt kopplat till anställdas psykiska hälsa och arbetsprestation. Denna studie avsåg att utforska denna koppling hos anställda inom äldrevården, både i norra Sverige och Katalonien i Spanien. 166 svenska och 353 spanska chefer och anställda inom äldreomsorgen deltog i studien som syftade till att undersöka vilka bakgrundsfaktorer som har koppling till skattad OI, om det finns ett samband mellan chefers och personals OI, och om OI kan predicera psykisk hälsa och vårdkvalitet. Huvudresultaten visar att de bakgrundsvariabler som var kopplade till OI var chefsposition och land. Chefers OI hade inget signifikant samband med personalens OI. OI hade dock ett signifikant prediktionsvärde för både anställdas psykiska hälsa och vårdkvalitet. Potentiella förklaringar till sambanden, samt värdet av OI som verktyg i arbetet för anställdas psykiska hälsa och vårdkvalitet tas upp i diskussionen. Generaliserbarheten i resultaten samt reliabilitet hos instrument behandlas i metoddiskussionen. / Organizational identification (OI) is strongly associated with employees’ psychological well-being and job performance. This study explores this association within a group of elder care employees in the north of Sweden and Catalonia, Spain. 166 Swedish and 353 Spanish managers and staff members from the elder care participated in the study that aimed to examine which demographic variables were connected to OI, if there was a correlation between managers and their staffs OI, and if OI can predict employees’ psychological health and quality of care. Main results show an association between OI and manager position as well as country origin. Manager OI was not associated with staff OI. OI was a significant predictor for both employees’ psychological health and quality of care. Potential explanations for the associations found, and the relevance of OI as and instrument in the work towards a better psychological health and quality of care is discussed, as well as generalizability and reliability of instruments.

Sammanfattning Sverige är ett högutvecklat land som kännetecknas av kombinationen av ett sekulariserat samt icke traditionellt samhälle. Det svenska samhället präglas av ett individuellt synsätt med stor frihet och individuellt ansvar. I takt med att religionens betydelse minskar tar den privata religiositeten mer plats, där varje individ skapar sin egen trosuppfattning. Det talas därför om en sakralisering i samhället, alltså ett ökat intresse för religiösa idéer. De parallella processerna, sekularisering och individualisering, bidrar inte bara till en större frihet och flexibilitet utan även till moderna tiders problematik såsom ensamhet, höga krav och brist på gemenskap. Svenska kyrkan har tidigare haft en viktig social funktion och personal inom kyrkan har lång erfarenhet av arbete med utsatta människor. Dagens sociala arbete grundar sig till stor del i de så kallade kristna värderingarna.   Denna kvalitativa uppsats syftar till att problematisera Svenska kyrkans roll i ett sekulariserat samhälle med stöd av litteratur samt intervjuer med präster och diakoner inom Umeå kommun. Resultaten visar att det finns en ambivalent bild av Svenska kyrkan i samhället. Dels finns bilden av kyrkan med en problematisk historia dels bilden av Svenska kyrkan som samhällets försäkring. Det går att ana en omedvetenhet angående den mer flexibla kyrka som följt med i samhällets utveckling, samt deras outnyttjade resurser.