Mobbning kan förekomma i olika former som fysisk, psykisk och verbal. Många förknippar utseende som en orsak till mobbning, men studier visar att utseende används i mobbning, men det är inte en orsak. De som utsätts för mobbning har ofta lägre självkänsla än de som mobbar, vilket gör att de blir ”lätta offer”. Mobbning är ett väl utbrett problem i världen och prevalensen för mobbning ser olika ut mellan länderna. En faktor till det kan vara hur länge länderna arbetat och uppmärksammat mobbning. Sverige har relativt låg prevalens jämfört med andra länder men cirka 100 000 barn och ungdomar blir varje år utsatta för mobbning. Syftet med denna studie var att se vilka konsekvenser mobbning har, på den psykiska hälsan hos barn och ungdomar. För att undersöka detta gjordes en litteraturstudie. I denna studie analyserades 19 stycken vetenskapliga artiklar. Sökningen av artiklarna skedde i olika databaser med hjälp av olika sökord. Resultatet visade att det finns direkta och indirekta konsekvenser som påverkar den psykiska hälsan. Dessa konsekvenser var synen på sig själv, psykiska problem, skolmiljö med mera. Framöver vore det intressant att beskriva hur enskilda individer uppfattar eller upplever konsekvenserna av mobbning och dess påverkan, detta för att få djupare förståelse för problematiken mobbning.

Schizofreni orsakar stort lidande för många människor, både för patienten och för dess närstående. Den totala samhällskostnaden är hög för vård av patienter med schizofreni. Behandling sker på ett flertal olika sätt. Det ingår i sjukdomsbilden att en del patienter drar sig undan behandling och det har visat sig att musik är ett sätt att nå patienten. Syftet med föreliggande arbete var att belysa musikens effekter på personer med schizofreni och som metod har litteraturstudie använts. Resultatet visar att musik minskar psykiatriska symtom och att livskvaliteten ökar. För patienten är även mänsklig kontakt betydelsefull, både relationen till en musikterapeut och till övriga medpatienter. I omvårdnad kan musik användas för att bygga upp en terapeutisk omvårdnadsallians så att återhämtning möjliggörs. Det råder stor brist på forskning inom området och fortsatt forskning är viktig eftersom schizofreni är en allvarlig och svårbehandlad sjukdom och vi bör därför utveckla och variera olika verksamma behandlingsalternativ.

The aim with this project was to describe how nursing staff working in the home care environment perceive their level of knowledge regarding mental ill health and if this level of knowledge is sufficient / insufficient in their dealings with mentally ill patients. The study is empirical and a qualitative method has been used. Questionaires have been used and interviews have been carried out with nurses working in the home care system and data has also been collected from previous research in this area. Result The result show that home care nurses consider that they have inadequate knowledge of treating patients with mental ill health and they seek more training, guidance and collaboration with psychiatric nurses. Conclusion Increased knowledge of mental health care and continuous guidance would make home care nurses more confident in their dealings with patients suffering from mental ill health. It would also lead to patients feeling greater security knowing that the nurses treating them possess adequate knowledge in caring for the mentally ill.

Höftfrakturer är ett växande problem bland äldre och det påverkar den psykiska hälsan negativt. I dagsläget ligger fokusen inom vården i huvudsak på hur patienten mår fysiskt efter en höftfraktur. Som sjuksköterskor har vi möjlighet att påverka patientens psykiska välbefinnande. Syftet med studien var att belysa äldre patienters psykiska hälsa efter en höftfraktur. En granskning av 15 vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultaten visade att äldre patienter med höftfraktur riskerade att drabbas av psykisk ohälsa som depression, ångest och förvirring. Den psykiska hälsan påverkade rehabiliteringen och förekomsten av komplikationer. Avgörande för en god psykisk hälsa var att patienten upplevde någon grad av kontroll över sin situation efter höftfrakturen. Psykisk ohälsa efter frakturen ökade också risken för institutionalisering och mortalitet. Det behövs mer kvalitativ forskning som kan ge en djupare insikt i äldres psykiska hälsa, men också forskning som granskar åtgärder och deras effekt på äldres psykiska hälsa efter en höftfraktur.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns några skillnader i hur idrottslärare som endast undervisar i ett ämne jämfört med idrottslärare som undervisar i två ämnen såg på sin arbetssituation. Frågeställningarna utgick från att undersöka skillnader utifrån hur lärarna uppfattade sin fysiska samt psykiska arbetssituation. I deras psykiska arbetssituation ingick att försöka kartlägga graden av stress de kände i sitt arbete. Andra faktorer som ingick i lärarnas psykiska arbetssituation var även delaktighet i verksamheten samt hur lärarna uppfattade sina sociala kontaktnät på den skolan de arbetade på. Frågeställningarna som arbetet utgick ifrån var: -          Vilka likheter och skillnader finns i hur de två olika lärargrupperna uppfattar sin fysiska och psykiska hälsa? -          Vilka likheter och skillnader finns i hur de två olika lärargrupperna uppfattar sin delaktighet och gemenskap med resten av personalen på skolan? Metod Metoden som användes var kvalitativa intervjuer där totalt sex lärare, två ett- och fyra tvåämneslärare, från de båda lärarkategorierna intervjuades. Lärarna som ingick i studien hade arbetat mellan tre och 25 år som lärare och alla undervisade helt eller delvis på högstadiet. Det var en kvinnlig och fem manliga idrottslärare som intervjuades och de hade ett åldersspann på 24 till 50 år. Lärarnas svar analyserades sedan med hjälp av Kobasas hardinessteori samt Antonovskys KASAMteori. Resultat De resultat som framkom var att tvåämneslärare kände en större motivation för sitt arbete men att de däremot också kände sig mer stressade över framförallt det administrativa arbetet som ingår i en lärartjänst. När det gäller den fysiska arbetsmiljön fanns det inga skillnader mellan de två lärarkategorierna. Slutsats Slutsatsen som kunde dras var att alla lärare i denna undersökning i någon mening talar positivt om att kunna undervisa i två ämnen. De mest förekommande anledningarna till att lärarna hellre ville undervisa i två ämnen var för att få vila mentalt då de ansåg att idrottsundervisningen var krävande, samt att de fick ett mentalt stimuli av att undervisa i två ämnen. Detta trots att tvåämneslärarna alltså var mer stressade i sitt arbete än vad ettämneslärarna var.

Syftet med denna uppsats var att undersöka tre skolade sångerskors egna upplevelser av sångens effekter både fysiologiskt och psykologiskt. Genom en semistrukturerad djupintervju och en enkät med VAS-metoden (visuell analog skala) och POMS-metoden (profile of mood states) söktes svar på den huvudsakliga frågan om aktiviteten sång kan motverka stress. Framförallt var jag intresserad av att ta reda på om det upplevdes ha en avslappnande och välgörande effekt och i så fall varför. Tidigare forskning har visat ett samband mellan sång och ökat välbefinnande. Det har varit tydligt att sång kan ha en positiv verkan på den som sjunger, men faktorerna till det inverkande resultatet är flera och därför kan man mest se vad totaleffekten av sång är. Uppsatens teoretiska bakgrund består av litteraturstudier som behandlar frågan vad stress är och dess effekter på kroppen, likaså vad som händer i kroppen vid sång. Jag har både valt att ta med vetenskapliga fakta och mer kontroversiella teorier som bakgrund, då jag tror att båda kan belysa frågorna i min undersökning. Resultatet visar att sången hade en positiv effekt såväl psykologiskt som fysiologiskt på intervjupersonerna. De upplevde att det var mindre stressade efter sångtillfället och kände sig dessutom gladare, piggare och mer hoppfulla än innan. / <p>Lärarexamen</p>

Mot bakgrund av socialisationsprocessen och de rådande genusnormerna som verkar inom denna, ämnar den här studien undersöka huruvida sambandet mellan socialt stöd och psykisk hälsa bland barn och unga varierar enligt könskompositioner mellan föräldrar och barn. Ytterligare ett syfte är att studera om ovanstående samband skiljer sig mellan äldre och yngre barn. Uppsatsen är kvantitativ och studiens analyser baseras på empirisk data från Barn-LNU och Barn-ULF (2000-2001). Analyserna genomförs med linjär regression med hjälp av statistikprogrammet SPSS (n=1,964). Resultatet visar att det finns ett samband mellan socialt stöd från föräldrar och psykisk hälsa bland barn och ungdomar i åldrarna 10-18 år. Detta gäller dock inte alla aspekter av socialt stöd. Resultatet visar vidare att den psykiska hälsan varierar enligt kön; pojkar har bättre psykisk hälsa än vad flickor har. Sambandet mellan socialt stöd och hälsa skiljer sig däremot inte åt mellan könen. Vidare tycks socialt stöd från pappan vara mer betydelsefullt för barnens psykiska hälsa än vad det sociala stödet från mamman är. Resultatet visar slutligen att psykisk hälsa varierar enligt ålder; yngre barn har bättre psykisk hälsa än vad äldre barn har. Det sociala stödet är här viktigare för äldre barns hälsa än vad de är för barn i de lägre åldrarna.

Inledning: De flesta människor har någon gång hamnat i situationer då de skulle vilja ta sitt liv, självmord är dock vanligast hos ungdomar. Riskfaktorer var faktorer som kunde bidra till att ungdomar försökte begå självmord, till exempel hopplöshet, ensamhet, avsaknad av livslust. Syftet med studien var att belysa riskfaktorer vid självmordsförsök för ungdomar och deras behov av stöd. Metoden Litteraturstudierna baserades på 11 vetenskapliga artiklar utförda med kvalitativ och kvantitativ metod. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och Psyk info. Resultatet visade att riskfaktorer för självmordsförsök var bristande stöd. Sjuksköterskan skulle ha goda färdigheter inom kommunikation samt kunskaper om riskfaktorer. Diskussion Det fanns många anledningar till självmordsförsök hos ungdomar bland annat bristande stöd Slutsats Sjuksköterskan borde ha kunskaper om självmordsförsök för att förhindra dem när riskfaktorer dök upp, det var även viktigt att ge stöd.

Syftet med föreliggande studie var att (1) undersöka om det fanns någon skillnad i upplevd psykisk hälsa hos elitfotbollsspelare och en jämförelsepopulation bestående av gymnasieelever; (2) undersöka om upplevelsen av socialt stöd från föräldrar skiljde sig mellan grupperna samt (3) undersöka om det fanns något samband mellan variablerna psykisk hälsa, socialt stöd och positiv sinnesstämning bland elitspelarna. Totalt deltog 280 ungdomar (ålder 16-20) där 122 var fotbollsspelare ifrån fyra olika fotbollsakademier och 158 ingick i en jämförelsepopulation. Instrumentet som använde var ett frågeformulär utvecklat av svenska folkhälsoinstitutet. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan grupperna vad gäller upplevd psykisk hälsa där elitidrottarna upplevde psykisk hälsa än jämförelsepopulationen. Resultatet visade även att elitidrottarna upplever mer socialt stöd från föräldrar än jämförelsepopulationen. Ett ytterligare resultat var att det fanns ett samband mellan socialt stöd och positiv sinnesstämning. Rekommendationer som ges är att skapa ett nätverk mellan förening-föräldrar-skola i syfte att öka ungdomarnas välmående. Föreningar rekommenderas även att nå en förståelse för den enskilda individens behov av socialt stöd.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur tonåringar med depressioner tidigt kan upptäckas och få hjälp och vilken roll sjuksköterskan har i detta samt vad tonåringar själva tycker är viktigt i mötet med vården. Till resultatdelen har 17 vetenskapliga artiklar valts ut efter litteratursökning ifrån databaserna Cinahl, Elin och Pubmed. Depressioner hos tonåringar är ett allvarligt problem som innebär ett stort lidande och som i värsta fall kan leda till självmord. Förekomsten av depressioner hos tonåringar ökar och detta ställer allt högre krav på både skolhälsovård och primärvård. Resultatet visade att tonåringar i allmänhet hellre söker sig till skolhälsovården och ungdomsmottagningar än till primärvården och specialister. Genom att finnas nära tonåringarna har skolsköterskan och ungdomsmottagningar unika möjligheter att kunna upptäcka och hjälpa tonåringar som har depressioner eller nedstämdhet. För att öka möjligheterna till tidig upptäckt och behandling av tonåringar med depressioner är det viktigt att satsa resurser på skolhälsovård och ungdomsmottagningar. Det bör också spridas mer kunskap om systematisk screening som har visat sig vara ett värdefullt verktyg för att upptäcka depressioner.